Números 9

1 L’Éternel parla aussi à Moïse, au désert de Sinaï, au premier mois de la seconde année après leur sortie du pays d’Égypte, en disant:

2 Que les enfants d’Israël fassent la Pâque au temps fixé.

3 Vous la ferez au temps fixé, le quatorzième jour de ce mois, entre les deux soirs; vous la ferez selon toutes ses ordonnances et selon toutes ses lois.

4 Moïse parla donc aux enfants d’Israël,

5 Pour qu’ils fissent la Pâque. Et ils firent la Pâque au premier mois, au quatorzième jour du mois, entre les deux soirs, au désert de Sinaï; les enfants d’Israël firent selon tout ce que l’Éternel avait commandé à Moïse.

6 Or il y eut des hommes qui, étant souillés pour un mort, ne pouvaient faire la Pâque ce jour-là; et ils se présentèrent ce même jour devant Moïse et devant Aaron;

7 Et ces hommes lui dirent: Nous sommes souillés pour un mort; pourquoi serions-nous privés d’offrir l’offrande de l’Éternel, au temps marqué, parmi les enfants d’Israël?

8 Et Moïse leur dit: Attendez, et j’écouterai ce que l’Éternel ordonnera pour vous.

9 Et l’Éternel parla à Moïse, en disant:

10 Parle aux enfants d’Israël, en disant: Quand quelqu’un d’entre vous, ou de votre postérité, sera souillé pour un mort, ou sera en voyage, au loin, il ne laissera pas de célébrer la Pâque à l’Éternel.

11 Ils la feront le quatorzième jour du second mois, entre les deux soirs; ils la mangeront avec du pain sans levain et des herbes amères.

12 Ils n’en laisseront rien jusqu’au matin, et ils n’en rompront point les os; ils la feront selon toute l’ordonnance de la Pâque.

13 Mais quant à l’homme qui est pur, et n’est pas en voyage, et s’abstient de faire la Pâque, cette personne-là sera retranchée d’entre ses peuples; parce qu’il n’a point offert l’offrande de l’Éternel au temps fixé, cet homme portera la peine de son péché.

14 Et lorsqu’un étranger séjournera parmi vous et fera la Pâque à l’Éternel, il la fera selon la loi et l’ordonnance de la Pâque. Il y aura une même ordonnance pour vous, pour l’étranger et pour celui qui est né au pays.

15 Or au jour où l’on dressa la Demeure, la nuée couvrit la Demeure, le tabernacle du Témoignage; et le soir il y eut sur la Demeure comme une apparence de feu, jusqu’au matin.

16 Il en était ainsi continuellement; la nuée le couvrait, et il y avait la nuit une apparence de feu.

17 Or, selon que la nuée se levait de dessus le tabernacle, les enfants d’Israël partaient; et au lieu où la nuée s’arrêtait, là campaient les enfants d’Israël.

18 Les enfants d’Israël partaient au commandement de l’Éternel, et au commandement de l’Éternel ils campaient. Pendant tout le temps que la nuée restait sur la Demeure, ils restaient campés.

19 Et lorsque la nuée restait longtemps sur la Demeure, les enfants d’Israël observaient l’ordre de l’Éternel, et ne partaient point.

20 Mais dans le cas où la nuée était peu de jours sur la Demeure, ils campaient au commandement de l’Éternel, et au commandement de l’Éternel ils partaient.

21 Et dans le cas où la nuée y était depuis le soir jusqu’au matin, et que la nuée se levât le matin, ils partaient; de jour ou de nuit, quand la nuée se levait, ils partaient.

22 Soit deux jours, soit un mois, ou plus longtemps, tant que la nuée prolongeait son séjour sur la Demeure, les enfants d’Israël restaient campés, et ne partaient point; mais quand elle se levait, ils partaient.

23 Ils campaient au commandement de l’Éternel, et ils partaient au commandement de l’Éternel; ils observaient l’ordre de l’Éternel, suivant le commandement de l’Éternel, donné par Moïse.

Påskhögtiden

1 Herren talade till Mose i Sinai öken i första månaden av det andra året*9:1första månaden av det andra åretMars-april, kanske 1445 f Kr. efter deras uttåg ur Egyptens land. Han sade: 2 "Israels barn ska fira påskhögtid*9:2påskhögtidHebr. pésach betyder "passera, skona" (se 2 Mos 12:11f). Högtiden kretsar kring påskalammet (2 Mos 12:21f, Luk 22:7f, 1 Kor 5:7) och befrielsen från Egypten. på den bestämda tiden. 3 *2 Mos 12:18, 3 Mos 23:5, 4 Mos 28:16, 5 Mos 16:1. På fjortonde dagen i denna månad, i skymningen, ska ni fira den, på bestämd tid. I enlighet med alla stadgar och föreskrifter ska ni fira den."

4 Och Mose sade till Israels barn att de skulle fira påskhögtiden. 5 De firade den på fjortonde dagen i första månaden, i skymningen, i Sinai öken. Israels barn gjorde i allt så som Herren hade befallt Mose.

6 *4 Mos 19:11. Men det fanns några män som hade blivit orena genom en död människa så att de inte kunde fira påskhögtid på den dagen. De vände sig därför samma dag till Mose och Aron 7 och sade till Mose: "Vi har blivit orena genom en död människa. Ska vi därför nekas att bland Israels barn frambära Herrens offergåva på bestämd tid?" 8 *3 Mos 24:12. Mose svarade dem: "Stanna här, så ska jag höra vad Herren befaller om er."

9 Herren talade till Mose. Han sade: 10 "Säg till Israels barn: Om någon bland er eller era efterkommande har blivit oren genom en död människa, eller är ute på resa långt borta, kan han ändå fira Herrens påskhögtid. 11 *2 Mos 12:8, 2 Krön 30:2, 15. De ska då fira den i andra månaden, på fjortonde dagen, i skymningen. Med osyrat bröd och bittra örter ska de äta påskalammet. 12 *2 Mos 12:10, 46, Joh 19:36. Inget av det ska lämnas kvar till morgonen, och inget ben på det ska krossas*9:12inget ben på det ska krossasCiteras i Joh 19:36 som profetia om Kristi korsfästelse.. De ska fira påskhögtiden enligt alla dess föreskrifter. 13 Men den som är ren och inte är på resa men ändå underlåter att fira påskhögtiden, han ska utrotas ur sitt folk, därför att han inte har burit fram Herrens offergåva på bestämd tid. Den mannen får själv svara för sin synd.

14 *2 Mos 12:49. Om en främling bor hos er och vill fira Herrens påskhögtid, ska han fira den enligt de stadgar och föreskrifter som gäller för påskhögtiden. Ni ska ha en och samma stadga för främlingen och för den infödde i landet."

Molnskyn över tabernaklet

15 *2 Mos 40:34, 38, 1 Kung 8:10f. På den dag då tabernaklet sattes upp täckte molnskyn*9:15molnskynEtt moln av strålande härlighet som omgav Gud när han uppenbarade sig (2 Mos 13:21, 1 Kung 8:10, Ps 97:2, Matt 17:5, Luk 21:27, Apg 1:9). tabernaklet, vittnesbördets tält. Från kvällen till morgonen var den över tabernaklet och den såg ut som eld. 16 *4 Mos 10:34. Så var det alltid: Molnskyn täckte det, och om natten såg den ut som eld. 17 *2 Mos 40:36f, 1 Kor 10:1. Så ofta molnskyn höjde sig från tältet bröt Israels barn upp, och på den plats där molnskyn stannade slog Israels barn läger. 18 På Herrens befallning bröt Israels barn upp, och på Herrens befallning slog de läger. Så länge molnskyn vilade över tabernaklet låg de kvar i lägret. 19 Om molnskyn stannade en längre tid över tabernaklet, iakttog Israels barn det Herren befallde dem och bröt inte upp. 20 Ibland stannade molnskyn över tabernaklet bara några få dagar. På Herrens befallning låg de då kvar i lägret, och på Herrens befallning bröt de sedan upp. 21 Ibland stannade molnskyn bara från kvällen till morgonen. När molnskyn höjde sig på morgonen bröt de upp. Om molnskyn stannade en dag och en natt, bröt de upp när molnskyn höjde sig. 22 Om molnskyn stannade två dagar eller en månad, eller om molnskyn blev kvar en längre tid över tabernaklet, så låg Israels barn stilla i läger och bröt inte upp. Men när den höjde sig bröt de upp. 23 På Herrens befallning slog de läger, och på Herrens befallning bröt de upp. De följde Herrens påbud i enlighet med Herrens befallning genom Mose.