1 Die Kinder Ruben aber und die Kinder Gad hatten sehr viel Vieh und sahen das Land Jaeser und das Land Gilead, und siehe, es war ein geeignetes Land für ihr Vieh. 2 Da kamen die Kinder Gad und die Kinder Ruben und redeten mit Mose und Eleasar, dem Priester, und mit den Hauptleuten der Gemeinde und sprachen: 3 Atarot, Dibon, Jaeser, Nimra, Hesbon, Eleale, Sebam, 4 Nebo und Beon, das Land, welches der HERR vor der Gemeinde Israel geschlagen hat, ist geeignet für das Vieh; nun haben wir, deine Knechte, viel Vieh. 5 Und sie sprachen: Haben wir Gnade vor dir gefunden, so gib dieses Land deinen Knechten zu eigen und führe uns nicht über den Jordan. 6 Und Mose sprach zu den Kindern Gad und zu den Kindern Ruben: Sollen eure Brüder in den Streit ziehen, und ihr wollt hier bleiben? 7 Warum macht ihr doch das Herz der Kinder Israel abwendig, daß sie nicht hinüberziehen in das Land, das ihnen der HERR geben will? 8 Also taten auch eure Väter, als ich sie von Kadesch-Barnea aussandte, das Land zu beschauen; 9 als sie bis zum Tal Eskol hinaufgekommen waren und das Land sahen, machten sie das Herz der Kinder Israel abwendig, daß sie nicht in das Land ziehen wollten, das ihnen der HERR gegeben hatte. 10 Und der Zorn des HERRN entbrannte zu derselben Zeit, und er schwur und sprach: 11 Fürwahr, die Männer, die aus Ägypten gezogen sind, von zwanzig Jahren an und darüber sollen das Land nicht sehen, das ich Abraham, Isaak und Jakob geschworen habe, weil sie mir nicht gänzlich nachgefolgt sind; 12 ausgenommen Kaleb, der Sohn Jephunnes, der Kenisiter, und Josua, der Sohn Nuns; denn sie sind dem HERRN gänzlich nachgefolgt. 13 Also entbrannte der Zorn des HERRN über Israel, und er ließ sie in der Wüste hin und herziehen vierzig Jahre lang, bis das ganze Geschlecht, das vor dem HERRN übel gehandelt hatte, aufgerieben war. 14 Und siehe, ihr seid an eurer Väter Statt aufgekommen, eine Brut von Sündern, den Zorn und Grimm des HERRN wider Israel noch größer zu machen. 15 Denn wenn ihr euch von seiner Nachfolge abwendet, so wird er auch sie noch länger in der Wüste lassen, und ihr werdet dieses ganze Volk verderben! 16 Da traten sie zu ihm und sprachen: Wir wollen nur Schafhürden hier bauen für unser Vieh und Städte für unsere Kinder. 17 Wir aber wollen uns rüsten und eilends voranziehen vor den Kindern Israel, bis wir sie an ihren Ort bringen; unsre Kinder sollen in den verschlossenen Städten bleiben um der Einwohner des Landes willen. 18 Wir wollen nicht heimkehren, bis die Kinder Israel [das Land] eingenommen haben, ein jeder sein Erbteil. 19 Denn wir wollen nicht mit ihnen erben jenseits des Jordan und weiterhin, sondern unser Erbe soll uns diesseits des Jordan, gegen Morgen zufallen. 20 Mose sprach zu ihnen: Wenn ihr das tun wollt, daß ihr euch vor dem HERRN zum Streit rüstet, 21 so zieht, wer unter euch gerüstet ist, über den Jordan vor dem HERRN, bis er seine Feinde vor seinem Angesicht austreibe. 22 Wenn dann das Land vor dem HERRN unterworfen ist, dann erst sollt ihr umkehren; so werdet ihr vor dem HERRN und vor Israel unschuldig sein, und dieses Land soll euer Besitztum werden vor dem HERRN. 23 Wenn ihr aber nicht also tut, siehe, so habt ihr euch an dem HERRN versündigt und werdet erfahren, was für eine Strafe euch treffen wird! 24 So baut euch nun Städte für eure Kinder und Hürden für eure Schafe, und tut, was ihr versprochen habt. 25 Die Kinder Gad und die Kinder Ruben sprachen zu Mose: Deine Knechte wollen tun, wie mein Herr geboten hat. 26 Unsre Kinder, unsre Weiber, unsre Habe und all unser Vieh sollen hier in den Städten Gileads bleiben; 27 wir aber, deine Knechte, alle die zum Heereszug gerüstet sind, wollen in den Streit ziehen vor dem HERRN, wie mein Herr geredet hat. 28 Da gebot Mose Eleasar, dem Priester, und Josua, dem Sohne Nuns, und den Familienhäuptern der Stämme der Kinder Israel; 29 und Mose sprach zu ihnen: Wenn die Kinder Gad und die Kinder Ruben mit euch über den Jordan ziehen, alle, die zum Streit gerüstet sind vor dem HERRN, und das Land vor euch eingenommen ist, so gebt ihnen das Land Gilead zu eigen. 30 Ziehen sie aber nicht gerüstet mit euch, so sollen sie unter euch im Lande Kanaan erben. 31 Da antworteten die Kinder Gad und die Kinder Ruben und sprachen: Wie der HERR zu deinen Knechten geredet hat, also wollen wir tun! 32 Wir wollen gerüstet in das Land Kanaan ziehen vor dem HERRN und unser Erbe diesseits des Jordan besitzen. 33 Also gab Mose den Kindern Gad und den Kindern Ruben und dem halben Stamm Manasse, des Sohnes Josephs, das Königreich Sihons, des Königs der Amoriter, und das Königreich Ogs, des Königs von Basan, das Land samt den Städten im ganzen Gebiet ringsum. 34 Und die Kinder Gad bauten Dibon, 35 Atarot und Aroer, und Atarot-Sophan, Jaeser und Jogbeha, 36 auch Beth-Nimra, und Beth-Haran, befestigte Städte und Schafhürden. 37 Die Kinder Ruben aber bauten Hesbon, 38 Eleale und Kirjataim; desgleichen Nebo und Baal-Meon, deren Namen verändert wurden, und Sibma, und sie gaben den Städten, die sie erbauten, andere Namen. 39 Und die Kinder Machirs, des Sohnes Manasses, zogen nach Gilead und gewannen es und vertrieben die Amoriter, die darin wohnten. 40 Da gab Mose dem Machir, dem Sohne Manasses, Gilead; und er wohnte darin. 41 Jair aber, der Sohn Manasses, ging hin und gewann ihre Dörfer und hieß sie Jairs-Dörfer. 42 Nobach ging auch hin und gewann Kenat samt ihren Dörfern und hieß sie nach seinem Namen Nobach.
1 Nā, he tini rawa ngā kāhui a ngā tama a Reupena, rātou ko ngā tama a Kara; ā, ka kite rātou i te whenua o Iatere, i te whenua hoki o Kireara, nā, he wāhi pai tēnā wāhi mō ngā kāhui. 2 Nā, ka haere ngā tama a Kara rātou ko ngā tama a Reupena, ka kōrero ki a Mohi rāua ko Ereātara tohunga, ki ngā rangatira anō o te whakaminenga, ka mea, 3 "Ko Ataroto, ko Ripono, ko Iatere, ko Nimira, ko Hehepona, ko Ereare, ko Hepama, ko Nepo, ko Peono – 4 ko te whenua katoa i patua nā e Ihowā i te aroaro o te whakaminenga o Īharaira – he whenua pai tēnā mō ngā kāhui, he kāhui anō hoki a āu pononga." 5 I mea anō rātou, "Mehemea e manakohia ana mātou i tōu aroaro, me hōmai tēnei whenua hei kāinga mō āu pononga; kaua mātou e meatia kia whiti i Horano."
6 Nā, ka mea a Mohi ki ngā tama a Kara rātou ko ngā tama a Reupena: "Ko ō koutou tēina koia kia haere ki te whawhai, ā, ko koutou kia noho ki konei? 7 He aha koutou i pēhi ai i te ngākau o ngā tama a Īharaira kia kaua e whiti ki te whenua i hōmai e Ihowā ki a rātou? 8 I pēnā anō ō koutou mātua i tāku tononga atu i a rātou i Karehepārenea kia kite i te whenua. 9 I tō rātou haerenga hoki ki runga ki te awaawa o Ehekora, ā, ka kite rātou i te whenua, nā, pēhia ana e rātou ngā ngākau o ngā tama a Īharaira, kia kaua e haere ki te whenua i hōmai nei e Ihowā ki a rātou. 10 Nā, ko te muranga o tō Ihowā riri i taua rā, ā, ka oati ia, ka mea, 11 ‘E kore rawa ngā tāngata i haere mai nei i Īhipa, ngā mea e rua tekau, he maha atu rānei ō rātou tau, e kite i te whenua i oati ai ahau ki a Āperahama, ki a Īhaka, ki a Hākopa; mō rātou kīhai i tino whai i ahau – 12 heoi anō ko Karepe, ko te tama a Iepune Keniti, rāua ko Hohua, te tama a Nunu; mō rāua i tino whai i a Ihowā.’ 13 Nā, ko te muranga o te riri o Ihowā ki a Īharaira, ā, meinga ana rātou kia kōpikopiko i te koraha, e whā tekau ngā tau, ā poto noa taua whakapaparanga i mahi nā i te kino i te tirohanga a Ihowā.
14 "Nā, kua ara ake nā koutou hei whakakapi mō ō koutou mātua, he huanga tāngata hara, hei whakanui atu i te mura o tō Ihowā riri ki a Īharaira. 15 Nō te mea ki te tahuri kē koutou, ā, kāhore e whai i a ia, ka waiho anō rātou e ia i te koraha; ā, mā koutou ka ngaro ai tēnei iwi katoa."
16 Nā, ka whakatata rātou ki a ia, ka mea: "Ka hangā e mātou he taiepa hipi ki konei mō ā mātou kararehe, me ētahi pā mō ā mātou tamariki. 17 Ko mātou ia ka haere me ā mātou patu i mua i ngā tama a Īharaira, kia kawea rā anō rātou e mātou ki te wāhi mō rātou; ā, me noho ā mātou tamariki ki ngā pā e whai taiepa ana, he wehi hoki i ngā tāngata o tēnei whenua. 18 E kore mātou e hoki ki ō mātou whare, kia riro rā anō tōna kāinga i tēnei, i tēnei o ngā tama a Īharaira. 19 E kore hoki mātou e tū tahi me rātou i te kāinga i tāwāhi o Horano, i tua atu rānei; nō te mea ka riro mai he kāinga mō mātou i tēnei taha o Horano, i te taha ki te rāwhiti."
20 Nā, ka mea a Mohi ki a rātou: "Ki te meatia tēnei mea e koutou – ki te haere koutou me ā koutou patu i te aroaro o Ihowā ki te whawhai, 21 ki te whiti katoa hoki koutou i Horano me ā koutou patu i te aroaro o Ihowā, kia peia rā anō e ia ōna hoariri i mua i a ia, 22 ā, ka taea te whenua i te aroaro o Ihowā – kātahi koutou ka hoki, ā, ka harakore ki te aroaro o Ihowā, ki te aroaro anō hoki o Īharaira; ā, mō koutou tēnei whenua hei nohoanga i te aroaro o Ihowā.
23 "Tēnā ia, ka kore koutou e pēnā, nanā, kua hara koutou ki a Ihowā; ā, kia mōhio koutou, e hopukia anō koutou e tō koutou hara. 24 Hangā ngā pā mō ā koutou tamariki, me ngā taiepa mō ā koutou hipi; meatia anō hoki te mea i puta mai i ō koutou māngai."
25 Nā, ka kōrero ngā tama a Kara rātou ko ngā tama a Reupena ki a Mohi, ka mea, "Ka pēnā āu pononga me tā tōku ariki i whakahau ai. 26 Ko reira ā mātou tamariki, ā mātou wāhine, ā mātou kāhui, me ā mātou kararehe katoa, ko ngā pā o Kireara. 27 Ko āu pononga ia me whiti katoa atu, rite rawa i te patu mō te pakanga, whawhai ai i te aroaro o Ihowā; me pērā me tā tōku ariki i kī ai."
28 Nā, ka whakahaua te tikanga mō rātou e Mohi ki a Ereātara tohunga, rātou ko Hohua tama a Nunu, ko ngā ariki hoki o ngā whare o ngā mātua o ngā iwi o ngā tama a Īharaira. 29 Ā, ka mea a Mohi ki a rātou, "Ki te whiti katoa atu i roto i a koutou ngā tama a Kara i Horano, rātou ko ngā tama a Reupena, me ā rātou patu anō, whawhai ai i te aroaro o Ihowā, ā, ka taea te whenua i tō koutou aroaro; nā, me hoatu e koutou te whenua o Kireara kia puritia e rātou; 30 ki te kāhore ia rātou e whiti tahi i a koutou, me ā rātou patu, nā, tēnā he wāhi hei puritanga mā rātou i roto i a koutou i te whenua o Kanaana."
31 Nā, ka whakautua e ngā tama a Kara rātou ko ngā tama a Reupena, ka mea, "Ka rite tonu tā mātou e mea ai ki tā Ihowā i kōrero mai ai ki āu pononga. 32 Me whiti mātou me ā mātou patu i te aroaro o Ihowā ki te whenua o Kanaana, ā, hei puritanga mā mātou tō mātou kāinga i tēnei taha o Horano."
33 Nā, ka hōmai e Mohi ki a rātou, ki ngā tama a Kara, ki ngā tama a Reupena rātou ko tētahi tānga o te iwi o Mānahi tama a Hōhepa te kīngitanga o Hihona kīngi o ngā Amori, me te kīngitanga o Oka kīngi o Pahana, te whenua me ōna pā i roto i ō rātou rohe, arā ngā pā o te whenua ā tawhio noa.
34 Nā, ka hangā e ngā tama a Kara a Ripono, a Ataroto, a Aroere, 35 me Ateroto Hopana, me Iatere, me Iokopeha, 36 me Petenimira, me Peteharana; he pā taiepa, me ngā taiepa mō ngā hipi. 37 Ā, nā ngā tama a Reupena i hanga a Hehepona, a Ereare, a Kiriataima, 38 a Nepo, a Paara-Meono, (i whakaputaia kētia hoki ngā ingoa) me Hipima. I huaina anō hoki e rātou he ingoa kē ki ngā pā i hangā e rātou.
39 Ā, i haere atu ngā tama a Makiri tama a Mānahi ki Kireara, ā, tangohia ana e ia, peia ana hoki te Amori i reira. 40 Ā, i hoatu e Mohi a Kireara ki a Makiri tama a Mānahi; ā, noho ana ia i reira. 41 Ā, i haere a Haira tama a Mānahi, ā, tangohia ana e ia ngā pā o reira, ā, huaina iho e ia, ko Hawotohaira. 42 Ā, i haere a Nopaha, ā, tangohia ana e ia a Kenata, me ōna pā ririki, ā, huaina iho ki tōna ingoa, ki a Nopaha.