1 Und der HERR redete zu Mose und sprach: Nimm für die Kinder Israel Rache an den Midianitern; 2 darnach sollst du zu deinem Volk versammelt werden. 3 Da redete Mose mit dem Volk und sprach: Rüstet unter euch Leute zu einem Heereszug wider die Midianiter, daß sie die Rache des HERRN an den Midianitern vollstrecken! 4 Aus allen Stämmen Israels sollt ihr je tausend Mann in den Streit schicken. 5 Da wurden aus den Tausenden Israels tausend von jedem Stamme ausgewählt, zwölftausend zum Streit Gerüstete. 6 Und Mose schickte sie, tausend aus jedem Stamm, in den Streit, sie und Pinehas, den Sohn Eleasars, des Priesters, zum Heereszug, mit den heiligen Geräten und den Lärmtrompeten in seiner Hand. 7 Und sie führten den Streit wider die Midianiter, wie der HERR Mose geboten hatte, und töteten alles, was männlich war. 8 Sie töteten auch die Könige der Midianiter zu den andern [von ihnen] Erschlagenen, nämlich Evi, Rekem, Zur, Chur und Reba, fünf Könige der Midianiter; auch Bileam, den Sohn Beors, brachten sie mit dem Schwerte um. 9 Und die Kinder Israel nahmen die Weiber der Midianiter und ihre Kinder gefangen; all ihr Vieh, alle ihre Habe und alle ihre Güter raubten sie; 10 und alle ihre Städte, ihre Wohnungen und alle ihre Zeltlager verbrannten sie mit Feuer. 11 Und sie nahmen alle Beute und allen Raub an Menschen und Vieh 12 und brachten es zu Mose und Eleasar, dem Priester, und zu der Gemeinde der Kinder Israel, nämlich die Gefangenen und die Beute und das geraubte Gut, in das Lager auf der Moabiter Ebene, die am Jordan, Jericho gegenüber, liegt. 13 Und Mose und Eleasar, der Priester, und alle Hauptleute der Gemeinde gingen ihnen entgegen vor das Lager hinaus. 14 Und Mose ward zornig über die Vorgesetzten des Heeres, die Hauptleute über Tausende und über Hunderte, die vom Kriegszuge kamen. 15 Und Mose sprach zu ihnen: Warum habt ihr alle Weiber leben lassen? 16 Siehe, sie haben ja in der Sache des Peor durch Bileams Rat die Kinder Israel vom HERRN abgewandt, so daß der Gemeinde des HERRN die Plage widerfuhr! 17 So erwürgt nun alles, was männlich ist unter den Kindern; und alle Weiber, welche einen Mann durch Beischlaf kennengelernt haben, die tötet; 18 aber alle weiblichen Kinder, die von männlichem Beischlaf nichts wissen, die lasset für euch leben. 19 Und lagert euch außerhalb des Lagers sieben Tage lang, ihr alle, die ihr jemand erwürgt oder Erschlagene angerührt habt, und entsündigt euch am dritten und siebenten Tage, samt denen, welche ihr gefangen genommen habt. 20 Und alle Kleider und alles Geräte von Fellen und alles, was von Ziegenhaar gemacht ist, und alles hölzerne Gerät sollt ihr entsündigen. 21 Und Eleasar, der Priester, sprach zu den Kriegsleuten, die in den Streit gezogen waren: Siehe, das ist die Gesetzesbestimmung, welche der HERR Mose geboten hat: 22 Gold, Silber, Erz, Eisen, Zinn und Blei, und alles, 23 was das Feuer aushält, sollt ihr durchs Feuer gehen lassen und reinigen; nur muß es mit dem Reinigungswasser entsündigt werden. Aber alles, was das Feuer nicht aushält, sollt ihr durchs Wasser gehen lassen. 24 Auch eure Kleider sollt ihr am siebenten Tage waschen, so werdet ihr rein. Darnach sollt ihr ins Lager kommen. 25 Und der HERR redete mit Mose und sprach: 26 Stelle fest die Summe des Raubes der Gefangenen an Menschen und Vieh, du und Eleasar, der Priester, und die obersten Väter der Gemeinde, und gib die eine Hälfte denen, 27 die den Krieg geführt haben und in den Streit gezogen sind, und die andere Hälfte der ganzen Gemeinde. 28 Du sollst aber dem HERRN eine Steuer erheben von den Kriegsleuten, die ins Feld gezogen sind, eine Seele von je fünfhundert, von Menschen, Rindern, Eseln und Schafen. 29 Von ihrer Hälfte sollst du es nehmen, und es Eleasar, dem Priester, geben, zum Hebopfer für den HERRN. 30 Aber von der Hälfte der Kinder Israel sollst du von je fünfzig ein Stück nehmen, von Menschen, Rindern, Eseln und Schafen, von allem Vieh, und sollst es den Leviten geben, die der Wohnung des HERRN warten. 31 Und Mose und Eleasar, der Priester, taten, wie der HERR Mose geboten hatte. 32 Es betrug aber die Beute, welche das Kriegsvolk geraubt hatte: 675000 Schafe, 270000 Rinder, 33 61000 Esel. 34 Und der weiblichen Personen, 35 die von keinem männlichen Beischlaf wußten, waren 32000. 36 Und die Hälfte, welche denen gehörte, die ins Feld gezogen waren, betrug 337500 Schafe, 37 davon wurden dem HERRN zuteil sechshundertsiebzig Schafe; 38 ferner 36000 Rinder; davon wurden dem HERRN zuteil zweiundsiebzig; 39 ferner 30500 Esel, davon wurden dem HERRN zuteil einundsechzig; 40 16000 Menschenseelen; davon wurden dem HERRN zuteil zweiunddreißig. 41 Und Mose gab diese Steuer, als Hebopfer für den HERRN, Eleasar, dem Priester; wie der HERR Mose geboten hatte. 42 Aber die andere Hälfte, welche Mose von der Kriegsbeute den Kindern Israel zugeteilt hatte, 43 nämlich die der Gemeinde zufallende Hälfte, betrug 337500 Schafe, 44 36000 Rinder, 45 30500 Esel, 46 und 16000 Menschenseelen. 47 Und Mose nahm von dieser Hälfte der Kinder Israel je ein Stück von fünfzig, von Menschen und Vieh, und gab es den Leviten, welche der Wohnung des HERRN warteten; wie der HERR Mose geboten hatte. 48 Und die Obersten des Heeres, die Hauptleute über tausend und über hundert, 49 traten zu Mose und sprachen zu ihm: Deine Knechte haben die Summe der Kriegsleute festgestellt, welche unter unsern Händen gewesen sind, und es fehlt nicht einer. 50 Darum bringen wir dem HERRN Geschenke, was ein jeder gefunden hat von goldenem Geräte, Fußketten, Armbänder, Fingerringe, Ohrringe und Spangen, um unsre Seelen zu sühnen vor dem HERRN. 51 Und Mose und Eleasar, der Priester, nahmen von ihnen das Gold, allerlei künstliche Geräte. 52 Und alles Gold des Hebopfers, das sie dem HERRN darbrachten, betrug 16750 Schekel, vonseiten der Hauptleute über tausend und der Hauptleute über hundert. 53 Die Kriegsleute hatten ein jeder für sich geraubt. 54 Und Mose und Eleasar, der Priester, nahmen das Gold von den Hauptleuten über tausend und über hundert und brachten es in die Stiftshütte zum Gedächtnis der Kinder Israel vor dem HERRN.
1 I kōrero anō a Ihowā ki a Mohi, i mea, 2 "Rapua he utu mō ngā tama a Īharaira i ngā Miriani; hei muri iho ka kohia koe ki tōu iwi."
3 Nā, ka kōrero a Mohi ki te iwi, ka mea, "Whītiki ētahi o koutou mō te whawhai, ka haere ai ki te tū i a Miriana, ki te tohe i tā Ihowā utu i a Miriana. 4 Kia kotahi te mano o tēnei iwi, o tēnei iwi, o ngā iwi katoa o Īharaira, e ungā ki te whawhai."
5 Nā, ka wehea e rātou i roto i ngā mano o Īharaira, he mano nō ia iwi, tekau mā rua mano, rite tonu i te patu mō te whawhai. 6 Nā, ka ungā rātou e Mohi ki te whawhai, he mano nō tēnei iwi, nō tēnei iwi, me Pinehaha tama a Ereātara tohunga, ki te whawhai, me ngā mea tapu anō, me ngā tētere i tōna ringa hei whakaoho.
7 Nā, ka whawhai rātou ki a Miriana, ka pērā me tā Ihowā i whakahau ai ki a Mohi; ā, patua iho e rātou ngā tāne katoa. 8 I patua anō e rātou ngā kīngi o Miriana, i roto i te parekura: a Ēwi rātou ko Rekeme, ko Turu, ko Huru, ko Repa, ngā kīngi tokorima o Miriana; i patua anō e rātou a Paraama, te tama a Peoro ki te hoari. 9 Ā, whakaraua ana e ngā tama a Īharaira ngā wāhine o Miriana, me ā rātou kōhungahunga; i tangohia anō ā rātou kararehe katoa, hei taonga pārau, me ā rātou kāhui katoa, me ō rātou taonga katoa. 10 Tahuna ake hoki e rātou ki te ahi ō rātou pā katoa i noho ai rātou, me ō rātou whare rangatira katoa.
11 Ā, tangohia ana e rātou ngā taonga katoa, me ngā mea pārau katoa, te tangata me te kararehe. 12 Ā, kawea ana e rātou ki a Mohi rāua ko Ereātara tohunga, ki te whakaminenga anō hoki o ngā tama a Īharaira, ngā whakarau, me ērā mea pārau, me ngā taonga, ki te puni ki ngā mānia o Moapa, ki te wāhi o Horano e tata ana ki Heriko.
13 Ā, ka puta a Mohi rātou ko Ereātara tohunga, ko ngā ariki katoa o te whakaminenga ki te whakatau i a rātou ki waho o te puni. 14 Nā, ka riri a Mohi ki ngā rangatira o te ope, ki ngā rangatira o ngā mano, ki ngā rangatira anō hoki o ngā rau, i haere mai nei i te whawhai.
15 Nā, ka mea a Mohi ki a rātou, "Kua whakaorangia e koutou ngā wāhine katoa? 16 Nanā, ko ngā mea ēnei nāna i tutū ai ngā tama a Īharaira ki a Ihowā i tō Peoro rā, he mea tohutohu nā Paraama, i pā ai te whiu ki te whakaminenga a Ihowā. 17 Nā reira patua āianei ngā tāne katoa i roto i ngā kōhungahunga, patua hoki ngā wāhine katoa kua mōhio, kua takoto ki te tāne. 18 Ko ngā kōhungahunga wāhine katoa ia, kāhore nei i mōhio, i takoto ki te tāne, whakaorangia mā koutou.
19 "Ko koutou hoki, me noho ki waho o te puni, kia whitu ngā rā; ko ngā tāngata katoa i patu i te tangata, me ngā mea katoa hoki i pā ki te tangata i patua, me pure koutou i a koutou, me ā koutou whakarau i te toru o ngā rā, i te whitu hoki o ngā rā. 20 Me pure anō hoki ngā kākahu katoa, me ngā oko hiako, me ngā mea katoa i hangā ki te huruhuru koati, me ngā oko rākau katoa."
21 I mea anō a Ereātara tohunga ki ngā tāngata whawhai, i haere ki te riri, "Ko te tikanga tēnei o te ture i whakahaua e Ihowā ki a Mohi: 22 ko te kōura anake, me te hiriwa, ko te parāhi, ko te rino, ko te tine, me te matā – 23 ko ngā mea katoa e puta i te ahi, me tuku nā roto i te ahi, ā, ka kore te poke. Otiia, me pure anō ki te wai o te wehenga; ā, ko ngā mea katoa e kore e puta i te ahi, me tuku nā roto i te wai. 24 Ā, me horoi ō koutou kākahu i te whitu o ngā rā, ā, ka kore ō koutou poke, ā, hei muri iho ka tomo ki te puni."
25 Ā, i kōrero a Ihowā ki a Mohi, i mea, 26 "Tirohia te maha o te taonga pārau i riro mai, o te tangata, o te kararehe, e kōrua ko Ereātara tohunga, e ngā mātua ariki anō hoki o ngā whare o te whakaminenga. 27 Wehea hoki ngā taonga pārau kia rua ngā wāhi; mā te hunga i hāpai i te pakanga, i haere atu ki te whawhai, mā te whakaminenga katoa anō.
28 "Tangohia anō hoki he takoha mā Ihowā i ngā tāngata i whawhai, i haere atu nā ki te riri. Kia kotahi wairua i roto i ngā rau e rima, o te tangata, rātou tahi ko te kau, ko te kāihe, ko ngā hipi hoki. 29 Me tango i roto i tā rātou hāwhe, ka hoatu ai ki a Ereātara, ki te tohunga, hei whakahere hapahapai ki a Ihowā.
30 "Me tango anō e koe i roto i te hāwhe a ngā tama a Īharaira, kia kotahi wāhi i roto i te rima tekau, o te tangata, o te kau, o te kāihe, o te hipi, arā o ngā kararehe katoa, ka hoatu ai mā ngā Rīwaiti, mā ngā kaitiaki o ngā mea o te tapenākara o Ihowā." 31 Nā, pērātia ana e Mohi rāua ko Ereātara tohunga me tā Ihowā i whakahau ai ki a Mohi.
32 Ā, ko te taonga, ko te toenga iho o ngā mea i riro pārau i ngā tāngata i whawhai, e ono rau e whitu tekau mā rima mano hipi, 33 e whitu tekau mā rua mano hoki ngā kau, 34 e ono tekau mā tahi mano ngā kāihe, 35 e toru tekau mā rua mano ngā tāngata, arā ngā wāhine kāhore anō i mōhio noa, i takoto noa, ki te tāne.
36 Ā, ko tērā hāwhe, ko te wāhi a te hunga i haere ki te whawhai: e toru rau e toru tekau mā whitu mano e rima rau te maha o ngā hipi; 37 ā, ko te takoha mā Ihowā o ngā hipi e ono rau e whitu tekau mā rima. 38 E toru tekau mā ono mano ngā kau; ā, ko te takoha mā Ihowā e whitu tekau mā rua. 39 E toru tekau mano e rima rau ngā kāihe; ā, ko te takoha mā Ihowā e ono tekau mā tahi. 40 Ā, ko ngā tāngata tekau mā ono mano; ā, ko te takoha mā Ihowā, e toru tekau mā rua tāngata.
41 Nā, ka hoatu e Mohi te takoha, te whakahere hapahapai mā Ihowā, ki a Ereātara tohunga, ka pērātia me tā Ihowā i whakahau ai ki a Mohi.
42 Nā, nō roto i te hāwhe a ngā tama a Īharaira i wehea nei e Mohi i roto i tā te hunga i whawhai, 43 ko te hāwhe hoki a te whakaminenga, e toru rau e toru tekau mā whitu mano e rima rau hipi, 44 e toru tekau mā ono mano ngā kau, 45 e toru tekau mano e rima rau ngā kāihe, 46 kotahi tekau mā ono mano ngā tāngata; 47 i tangohia e Mohi i roto i te hāwhe a ngā tama a Īharaira, kotahi wāhi i roto i te rima tekau, o te tangata, o te kararehe; ā, hoatu ana ki ngā Rīwaiti i tiaki nei i ngā mea o te tapenākara o Ihowā; i pērātia anō me tā Ihowā i whakahau ai ki a Mohi.
48 Nā, ka haere mai ki a Mohi ngā rangatira mano o te ope, ngā rangatira mano rātou ko ngā rangatira rau, 49 ā, ka mea ki a Mohi, "Kua tirohia e āu pononga te tokomaha o ngā tāngata i whawhai nei i raro i ō mātou ringa, ā, kāhore i ngaro tētahi o mātou. 50 Koia i kawea mai ai e mātou he whakahere mā Ihowā, e ia tangata, e ia tangata, tāna i whiwhi ai, ētahi mea kōura, ētahi mekameka, poroporo, mōwhiti, whakakai, heitiki hoki, hei whakamārie mō ō mātou wairua ki te aroaro o Ihowā."
51 Nā, ka tangohia e Mohi rāua ko Ereātara tohunga te kōura i a rātou, he mea mahi katoa. 52 Ā, kotahi tekau mā ono mano e whitu rau e rima tekau hekere o te kōura katoa o te whakahere i tāpaea e rātou ki a Ihowā, o tā ngā rangatira mano rātou ko ngā rangatira rau. 53 I pāhuatia hoki e ngā tāngata i whawhai ētahi taonga, tēnā mōna ake, tēnā mōna ake. 54 Nā, tangohia ana e Mohi rāua ko Ereātara tohunga te kōura a ngā rangatira o ngā mano, o ngā rau, ā, kawea ana e rāua ki roto ki te tapenākara o te whakaminenga, hei whakamahara mō ngā tama a Īharaira ki te aroaro o Ihowā.