1 *1 Mos 28:12f. Gud sade till Jakob: "Gå upp till Betel och stanna där och res ett altare åt den Gud som uppenbarade sig för dig när du flydde för din bror Esau."

2 *1 Mos 31:19, Jos 24:2, 23, 1 Sam 7:3. Då sade Jakob till sitt husfolk och till alla som var med honom: "Gör er av med de främmande gudarna som ni har hos er. Rena er och byt kläder. 3 Vi går upp till Betel. Där ska jag resa ett altare åt den Gud som svarade mig när jag var i nöd och som var med mig på vägen jag gick." 4 Och de gav Jakob alla främmande gudar de hade och alla sina örringar, och Jakob grävde ner dem under terebinten vid Shekem. 5 Sedan bröt de upp, och en skräck från Gud kom över städerna runt omkring så att man inte förföljde Jakobs söner.

6 Och Jakob kom till Luz, det vill säga Betel, i Kanaans land med allt folket som var med honom. 7 *1 Mos 28:19, 31:13. Där byggde han ett altare och kallade platsen El-Betel, därför att Gud hade uppenbarat sig för honom där när han flydde för sin bror. 8 *1 Mos 24:59. Debora, Rebeckas amma, dog och blev begravd under en ek nedanför Betel. Den fick namnet Gråteken.

9 Gud visade sig på nytt för Jakob när han hade kommit tillbaka från Paddan-Aram, och han välsignade honom. 10 *1 Mos 32:28, 1 Kung 18:31. Gud sade till honom: "Ditt namn är Jakob. Men du ska inte längre heta Jakob, utan Israel ska vara ditt namn." Och han gav honom namnet Israel.

11 *1 Mos 17:6, 16, 48:4. Gud sade till honom: "Jag är Gud den Allsmäktige. Var fruktsam och föröka dig. Ett folk, ja, många folk*35:11många folkAnnan översättning: "en församling av folk" (även i 28:3, 48:4). ska komma från dig, och kungar ska utgå från dig. 12 *1 Mos 12:7, 26:3. Det land som jag gett till Abraham och Isak ger jag till dig. Och åt dina efterkommande ska jag ge detta land." 13 Sedan steg Gud upp från honom vid platsen där han hade talat med honom.

14 Och Jakob reste*35:14resteAnnan översättning: "hade rest" (vid sitt första möte med Gud vid Betel, 28:18). en stod på platsen där Gud hade talat med honom, en stenstod. Han offrade dryckesoffer på den och hällde olja över den. 15 Jakob kallade platsen där Gud hade talat med honom Betel.

16 Sedan bröt de upp från Betel. När det var en bit kvar till Efrata började Rakel föda, och förlossningen var svår*35:16förlossningen var svårEn mycket vanlig dödsorsak för antikens kvinnor.. 17 När det var som svårast sade barnmorskan till henne: "Var inte orolig! Du får en son den här gången också." 18 Men när hennes själ skulle lämna henne – hon var döende – gav hon honom namnet Ben-Oni.*35:18Ben-OniBetyder "min smärtas son". Men hans far kallade honom Benjamin*35:18BenjaminBetyder "min högra hands son", dvs "lyckoson"..

19 *1 Mos 48:7. Rakel dog och begravdes vid vägen till Efrata, det vill säga Betlehem. 20 Jakob reste en stod på hennes grav. Det är den som än i dag kallas Rakels gravsten*35:20Rakels gravstenEtt monument står i dag strax norr om Betlehem (jfr Matt 2:18). Graven förknippas också med Benjamins område längre norrut på samma väg (1 Sam 10:2, Jer 31:15)..

21 Och Israel bröt upp därifrån och reste sitt tält på andra sidan Herdetornet. 22 *1 Mos 49:4, 3 Mos 18:8, 1 Krön 5:1. Medan Israel bodde där i landet hände det att Ruben gick in till sin fars bihustru*35:22gick in till sin fars bihustruIncest straffades längre fram med döden (3 Mos 20:11, 5 Mos 27:20). Bilha och låg med henne. Och Israel fick höra det.

Jakob hade tolv söner. 23 *1 Mos 29:32f, 30:18f. Leas söner var Ruben, Jakobs förstfödde, samt Simeon, Levi, Juda, Isaskar och Sebulon. 24 *1 Mos 30:23f. Rakels söner var Josef och Benjamin. 25 *1 Mos 30:5f. Rakels slavinna Bilhas söner var Dan och Naftali. 26 *1 Mos 30:10f. Leas slavinna Silpas söner var Gad och Asher. Detta var Jakobs söner, och de föddes åt honom i Paddan-Aram.

27 *1 Mos 14:13, 18:1, 23:19. Jakob kom hem till sin far Isak i Mamre vid Kirjat-Arba, det vill säga Hebron, där Abraham och Isak hade bott som främlingar. 28 Och Isak levde hundraåttio år*35:28Isak levde hundraåttio årKanske 2066-1886 f Kr.. 29 Sedan gav han upp andan och dog och samlades till sitt folk, gammal och mätt på att leva. Hans söner Esau och Jakob begravde honom.

1 And God said unto Jacob, Arise, go up to Beth-el, and dwell there: and make there an altar unto God, that appeared unto thee when thou fleddest from the face of Esau thy brother. 2 Then Jacob said unto his household, and to all that were with him, Put away the strange gods that are among you, and be clean, and change your garments: 3 And let us arise, and go up to Beth-el; and I will make there an altar unto God, who answered me in the day of my distress, and was with me in the way which I went. 4 And they gave unto Jacob all the strange gods which were in their hand, and all their earrings which were in their ears; and Jacob hid them under the oak which was by Shechem. 5 And they journeyed: and the terror of God was upon the cities that were round about them, and they did not pursue after the sons of Jacob.

6 So Jacob came to Luz, which is in the land of Canaan, that is, Beth-el, he and all the people that were with him. 7 And he built there an altar, and called the place El-beth-el: because there God appeared unto him, when he fled from the face of his brother.*35.7 El-beth-el: that is, The God of Beth-el 8 But Deborah Rebekah’s nurse died, and she was buried beneath Beth-el under an oak: and the name of it was called Allon-bachuth.*35.8 Allon-bachuth: that is, The oak of weeping

9 And God appeared unto Jacob again, when he came out of Padan-aram, and blessed him. 10 And God said unto him, Thy name is Jacob: thy name shall not be called any more Jacob, but Israel shall be thy name: and he called his name Israel. 11 And God said unto him, I am God Almighty: be fruitful and multiply; a nation and a company of nations shall be of thee, and kings shall come out of thy loins; 12 And the land which I gave Abraham and Isaac, to thee I will give it, and to thy seed after thee will I give the land. 13 And God went up from him in the place where he talked with him. 14 And Jacob set up a pillar in the place where he talked with him, even a pillar of stone: and he poured a drink offering thereon, and he poured oil thereon. 15 And Jacob called the name of the place where God spake with him, Beth-el.

16 And they journeyed from Beth-el; and there was but a little way to come to Ephrath: and Rachel travailed, and she had hard labour.*35.16 a little…: Heb. a little piece of ground 17 And it came to pass, when she was in hard labour, that the midwife said unto her, Fear not; thou shalt have this son also. 18 And it came to pass, as her soul was in departing, (for she died) that she called his name Ben-oni: but his father called him Benjamin.*35.18 Ben-oni: that is, The son of my sorrow*35.18 Benjamin: that is, The son of the right hand 19 And Rachel died, and was buried in the way to Ephrath, which is Beth-lehem. 20 And Jacob set a pillar upon her grave: that is the pillar of Rachel’s grave unto this day.

21 And Israel journeyed, and spread his tent beyond the tower of Edar. 22 And it came to pass, when Israel dwelt in that land, that Reuben went and lay with Bilhah his father’s concubine: and Israel heard it. Now the sons of Jacob were twelve: 23 The sons of Leah; Reuben, Jacob’s firstborn, and Simeon, and Levi, and Judah, and Issachar, and Zebulun: 24 The sons of Rachel; Joseph, and Benjamin: 25 And the sons of Bilhah, Rachel’s handmaid; Dan, and Naphtali: 26 And the sons of Zilpah, Leah’s handmaid; Gad, and Asher: these are the sons of Jacob, which were born to him in Padan-aram.

27 And Jacob came unto Isaac his father unto Mamre, unto the city of Arbah, which is Hebron, where Abraham and Isaac sojourned. 28 And the days of Isaac were an hundred and fourscore years. 29 And Isaac gave up the ghost, and died, and was gathered unto his people, being old and full of days: and his sons Esau and Jacob buried him.