Números 9

Påskhögtiden

1 Herren talade till Mose i Sinai öken i första månaden av det andra året*9:1första månaden av det andra åretMars-april, kanske 1445 f Kr. efter deras uttåg ur Egyptens land. Han sade: 2 "Israels barn ska fira påskhögtid*9:2påskhögtidHebr. pésach betyder "passera, skona" (se 2 Mos 12:11f). Högtiden kretsar kring påskalammet (2 Mos 12:21f, Luk 22:7f, 1 Kor 5:7) och befrielsen från Egypten. på den bestämda tiden. 3 *2 Mos 12:18, 3 Mos 23:5, 4 Mos 28:16, 5 Mos 16:1. På fjortonde dagen i denna månad, i skymningen, ska ni fira den, på bestämd tid. I enlighet med alla stadgar och föreskrifter ska ni fira den."

4 Och Mose sade till Israels barn att de skulle fira påskhögtiden. 5 De firade den på fjortonde dagen i första månaden, i skymningen, i Sinai öken. Israels barn gjorde i allt så som Herren hade befallt Mose.

6 *4 Mos 19:11. Men det fanns några män som hade blivit orena genom en död människa så att de inte kunde fira påskhögtid på den dagen. De vände sig därför samma dag till Mose och Aron 7 och sade till Mose: "Vi har blivit orena genom en död människa. Ska vi därför nekas att bland Israels barn frambära Herrens offergåva på bestämd tid?" 8 *3 Mos 24:12. Mose svarade dem: "Stanna här, så ska jag höra vad Herren befaller om er."

9 Herren talade till Mose. Han sade: 10 "Säg till Israels barn: Om någon bland er eller era efterkommande har blivit oren genom en död människa, eller är ute på resa långt borta, kan han ändå fira Herrens påskhögtid. 11 *2 Mos 12:8, 2 Krön 30:2, 15. De ska då fira den i andra månaden, på fjortonde dagen, i skymningen. Med osyrat bröd och bittra örter ska de äta påskalammet. 12 *2 Mos 12:10, 46, Joh 19:36. Inget av det ska lämnas kvar till morgonen, och inget ben på det ska krossas*9:12inget ben på det ska krossasCiteras i Joh 19:36 som profetia om Kristi korsfästelse.. De ska fira påskhögtiden enligt alla dess föreskrifter. 13 Men den som är ren och inte är på resa men ändå underlåter att fira påskhögtiden, han ska utrotas ur sitt folk, därför att han inte har burit fram Herrens offergåva på bestämd tid. Den mannen får själv svara för sin synd.

14 *2 Mos 12:49. Om en främling bor hos er och vill fira Herrens påskhögtid, ska han fira den enligt de stadgar och föreskrifter som gäller för påskhögtiden. Ni ska ha en och samma stadga för främlingen och för den infödde i landet."

Molnskyn över tabernaklet

15 *2 Mos 40:34, 38, 1 Kung 8:10f. På den dag då tabernaklet sattes upp täckte molnskyn*9:15molnskynEtt moln av strålande härlighet som omgav Gud när han uppenbarade sig (2 Mos 13:21, 1 Kung 8:10, Ps 97:2, Matt 17:5, Luk 21:27, Apg 1:9). tabernaklet, vittnesbördets tält. Från kvällen till morgonen var den över tabernaklet och den såg ut som eld. 16 *4 Mos 10:34. Så var det alltid: Molnskyn täckte det, och om natten såg den ut som eld. 17 *2 Mos 40:36f, 1 Kor 10:1. Så ofta molnskyn höjde sig från tältet bröt Israels barn upp, och på den plats där molnskyn stannade slog Israels barn läger. 18 På Herrens befallning bröt Israels barn upp, och på Herrens befallning slog de läger. Så länge molnskyn vilade över tabernaklet låg de kvar i lägret. 19 Om molnskyn stannade en längre tid över tabernaklet, iakttog Israels barn det Herren befallde dem och bröt inte upp. 20 Ibland stannade molnskyn över tabernaklet bara några få dagar. På Herrens befallning låg de då kvar i lägret, och på Herrens befallning bröt de sedan upp. 21 Ibland stannade molnskyn bara från kvällen till morgonen. När molnskyn höjde sig på morgonen bröt de upp. Om molnskyn stannade en dag och en natt, bröt de upp när molnskyn höjde sig. 22 Om molnskyn stannade två dagar eller en månad, eller om molnskyn blev kvar en längre tid över tabernaklet, så låg Israels barn stilla i läger och bröt inte upp. Men när den höjde sig bröt de upp. 23 På Herrens befallning slog de läger, och på Herrens befallning bröt de upp. De följde Herrens påbud i enlighet med Herrens befallning genom Mose.

1 Y HABLÓ Jehová á Moisés en el desierto de Sinaí, en el segundo año de su salida de la tierra de Egipto, en el ✝9.1 cp. 1.1.mes primero, diciendo:

1 La pascua en Sinaí.

2 La nube y el fuego.

2 ✝ 9.2 Lv. 23.5. Los hijos de Israel harán la pascua á su tiempo.

3 El décimocuarto día de este mes, entre las dos tardes, la haréis á su tiempo: conforme á todos sus ritos, y conforme á todas sus leyes la haréis.

4 Y habló Moisés á los hijos de Israel, para que hiciesen la pascua.

5 E hicieron la pascua en el mes primero, á los catorce días del mes, entre las dos tardes, en el desierto de Sinaí: conforme á todas las cosas que mandó Jehová á Moisés, así hicieron los hijos de Israel.

6 ✝ 9.6 cp. 5.2 y 19.11,16. Jn. 18.28. Y hubo algunos que estaban inmundos á causa de muerto, y no pudieron hacer la pascua aquel día; ✝9.6 Ex. 18.15,19,26. cp. 27.2.y llegaron delante de Moisés y delante de Aarón aquel día;

7 Y dijéronle aquellos hombres: Nosotros somos inmundos por causa de muerto; ¿por qué seremos impedidos de ofrecer ofrenda á Jehová á su tiempo entre los hijos de Israel?

8 Y Moisés les respondió: ✝9.8 cp. 27.5.Esperad, y oiré qué mandará Jehová acerca de vosotros.

9 Y Jehová habló á Moisés, diciendo:

10 Habla á los hijos de Israel, diciendo: Cualquiera de vosotros ó de vuestras generaciones, que fuere inmundo por causa de muerto ó estuviere de viaje lejos, hará pascua á Jehová:

11 ✝ 9.11 Ex. 12.6. En el mes segundo, á los catorce días del mes, entre las dos tardes, la harán: ✝9.11 Ex. 12.8.con cenceñas y hierbas amargas la comerán;

12 ✝ 9.12 Ex. 12.10. No dejarán de él para la mañana, ✝9.12 Ex. 12.46. Jn. 19.36.ni quebrarán hueso en él: ✝9.12 Ex. 12.43.conforme á todos los ritos de la pascua la harán.

13 Mas el que estuviere limpio, y no estuviere de viaje, si dejare de hacer la pascua, ✝9.13 Gn. 17.14. Ex. 12.15.la tal persona será cortada de sus pueblos: por cuanto no ofreció á su tiempo la ofrenda de Jehová, ✝9.13 cp. 5.31.el tal hombre llevará su pecado.

14 Y si morare con vosotros peregrino, é hiciere la pascua á Jehová, conforme al rito de la pascua y conforme á sus leyes así la hará: ✝9.14 Ex. 12.49.un mismo rito tendréis, así el peregrino como el natural de la tierra.

15 ✝ 9.15 Ex. 40.17,34. Y el día que el tabernáculo fué levantado, la nube cubrió el tabernáculo sobre la tienda del testimonio; ✝9.15 Ex. 13.21.y á la tarde había sobre el tabernáculo como una apariencia de fuego, hasta la mañana.

16 Así era continuamente: la nube lo cubría, y de noche la apariencia de fuego.

17 ✝ 9.17 Ex. 40.36. cp. 10.11,33,34 Y según que se alzaba la nube del tabernáculo, los hijos de Israel se partían: y en el lugar donde la nube paraba, allí alojaban los hijos de Israel.

18 Al mandato de Jehová los hijos de Israel se partían: y al mandato de Jehová asentaban el campo: ✝9.18 1 Co. 10.1.todos los días que la nube estaba sobre el tabernáculo, ellos estaban quedos.

19 Y cuando la nube se detenía sobre el tabernáculo muchos días, entonces los hijos de Israel ✝9.19 cp. 1.53.guardaban la ordenanza de Jehová y no partían.

20 Y cuando sucedía que la nube estaba sobre el tabernáculo pocos días, al dicho de Jehová alojaban, y al dicho de Jehová partían.

21 Y cuando era que la nube se detenía desde la tarde hasta la mañana, cuando á la mañana la nube se levantaba, ellos partían: ó si había estado el día, y á la noche la nube se levantaba, entonces partían.

22 O si dos días, ó un mes, ó un año, mientras la nube se detenía sobre el tabernáculo quedándose sobre él, los hijos de Israel ✝9.22 Ex. 40.36,37.se estaban acampados y no movían: mas cuando ella se alzaba, ellos movían.

23 Al dicho de Jehová asentaban, y al dicho de Jehová partían, guardando la ordenanza de Jehová, como lo había Jehová dicho por medio de Moisés.