1 En sång, en psalm av David.2 Mitt hjärta är frimodigt, o Gud, jag vill sjunga och lova; ja, så vill min ära.3 Vakna upp, psaltare och harpa; jag vill väcka morgonrodnaden.4 Jag vill tacka dig bland folken, HERREN, och lovsjunga dig bland folkslagen.5 Ty din nåd är stor ända uppöver himmelen, och din trofasthet allt upp till skyarna.6 Upphöjd vare du, Gud, över himmelen, och över hela jorden sträcke sig din ära.7 På det att dina vänner må varda räddade, må du giva seger med din högra hand och bönhöra mig.8 Gud har talat i sin helgedom: »Jag skall triumfera, jag skall utskifta Sikem och skall avmäta Suckots dal.9 Mitt är Gilead, mitt är Manasse, Efraim är mitt huvuds värn,10 Juda min härskarstav; Moab är mitt tvagningskärl, på Edom kastar jag min sko; över filistéernas land höjer jag jubelrop.»11 Vem skall föra mig till den fasta staden, vem leder mig till Edom?12 Har icke du, o Gud, förkastat oss, så att du ej drager ut med våra härar, o Gud?13 Giv oss hjälp mot ovännen; ty människors hjälp är fåfänglighet.14 Med Gud kunna vi göra mäktiga ting; han skall förtrampa våra ovänner.

1 O meu coração está resoluto, ó Deus; Cantarei, sim cantarei louvores, até com a minha glória.2 Despertai, saltério e harpa; Eu farei acordar a aurora.3 Dar-te-ei graças entre os povos, Jeová; Cantarei louvores a ti entre as nações.4 Pois grande acima dos céus é a tua benignidade, E a tua verdade chega até as nuvens.5 Sê exaltado, ó Deus, acima dos céus; E seja a tua glória acima de toda a terra,6 Para que sejam livres os teus amados, Salva com a tua destra, e responde-me.7 Deus falou na sua santidade: Exultarei, Dividirei a Siquém e medirei o vale de Sucote.8 Meu é Gileade e meu é Manassés; Também Efraim é a defesa da minha cabeça, Judá é o meu cetro.9 Moabe é o meu vaso de lavar, A Edom atirarei o meu sapato, Sobre a Filístia jubilarei.10 Quem me introduzirá na cidade fortificada? Quem me levará até Edom?11 Não nos rejeitaste, ó Deus? Não sais, ó Deus, com os nossos exércitos.12 Dá-nos auxílio contra o adversário, Pois vão é o socorro da parte do homem.13 Em Deus faremos proezas, Porque é ele quem calcará aos pés os nossos adversários.