1 För sångmästaren; en psalm; en sång av David.2 Gud, dig lovar man i stillhet i Sion, och till dig får man infria löfte.3 Du som hör bön, till dig kommer allt kött.4 Mina missgärningar voro mig övermäktiga; men du förlåter våra överträdelser.5 Säll är den som du utväljer och låter komma till dig, så att han får bo i dina gårdar. Må vi få mätta oss med det goda i ditt hus, det heliga i ditt tempel.6 Med underbara gärningar bönhör du oss i rättfärdighet, du vår frälsnings Gud, du som är en tillflykt för alla jordens ändar och för havet i fjärran;7 du som gör bergen fasta genom din kraft, ty du är omgjordad med makt;8 du som stillar havens brus, deras böljors brus och folkens larm.9 De som bo vid jordens ändar häpna för dina tecken; österland och västerland uppfyller du med jubel.10 Du låter dig vårda om landet och giver det överflöd, rikedom i ymnigt mått; Guds källa har vatten till fyllest. Du bereder säd åt människorna, när du så bereder jorden.11 Dess fåror vattnar du, du jämnar det som är upplöjt; med regnskurar uppmjukar du den, det som växer därpå välsignar du.12 Du kröner året med ditt goda, och dina spår drypa av fetma.13 Betesmarkerna i öknen drypa, och höjderna omgjorda sig med fröjd.14 Ängarna hölja sig i hjordar, och dalarna betäckas med säd; man höjer jubelrop och sjunger.
1 A ti, ó Deus, é devido em Sião um hino de louvor, E a ti se pagará o voto.2 Ó tu que ouves a oração, A ti virá toda a carne.3 Iniqüidades prevalecem contra mim; Mas as nossas transgressões, tu as expiarás.4 Feliz é aquele a quem escolhes e achegas, Para que habite em teus átrios: Seremos satisfeitos com a bondade da tua casa, do santo lugar do teu templo.5 Com coisas terríveis nos responderás em justiça, Ó Deus da nossa salvação, Tu que és a firme esperança de todos os confins da terra, E do mais remoto mar;6 Que por tua força firmas os montes, Cingido de poder;7 Que aquietas o ruído dos mares, o ruído das suas ondas, E o tumulto dos povos.8 Também os que habitam os mais remotos confins são tomados de medo à vista dos teus sinais; Fazes exultar de júbilo o oriente e o ocidente.9 Visitas a terra e a regas, Grandemente a enriqueces. As levadas de Deus correm cheias de água; Preparas-lhes o trigo, pois assim preparas a terra,10 Regando-lhe os sulcos, Aplanando-lhe as leivas. Tu a amoleces com chuviscos, Abençoas as suas novidades.11 Coroas o ano da tua bondade; E as tuas veredas destilam gordura,12 Destilam sobre as pastagens do deserto, E de júbilo se cingem os outeiros.13 As pastagens revestem-se de rebanhos, E os vales cobrem-se de trigo: Eles exultam de alegria, sim eles cantam.