1 En vallfartssång. Mycken nöd hava de vållat mig allt ifrån min ungdom -- så säge Israel --2 mycken nöd hava de vållat mig allt ifrån min ungdom, dock blevo de mig ej övermäktiga.3 På min rygg hava plöjare plöjt och dragit upp långa fåror.4 Men HERREN är rättfärdig och har huggit av de ogudaktigas band.5 De skola komma på skam och vika tillbaka, så många som hata Sion.6 De skola bliva lika gräs på taken, som vissnar, förrän det har vuxit upp;7 ingen skördeman fyller därmed sin hand, ingen kärvbindare sin famn,8 och de som gå där fram kunna icke säga: »HERRENS välsignelse vare över eder! Vi välsigna eder i HERRENS namn.»

1 Muitas vezes me angustiaram desde a minha mocidade, Diga agora Israel;2 Muitas vezes me angustiaram desde a minha mocidade, Contudo não prevaleceram contra mim.3 Sobre as minhas costas lavraram os aradores; Prolongaram os seus sulcos.4 Jeová é justo; Ele corta as costas dos perversos.5 Sejam envergonhados e repelidos para trás Todos os que aborrecem a Sião.6 Tornem-se como a erva dos telhados, Que, antes de florescer, seca;7 E com a qual o ceifador não enche a mão, Nem o regaço o que enfeixa:8 Não dizem aqueles que passam: A bênção de Jeová seja sobre vós; Nós vos abençoamos em nome de Jeová.