1 För sångmästaren; »Fördärva icke»; en sång av David, när han flydde för Saul och var i grottan.2 Var mig nådig, o Gud, var mig nådig; ty till dig tager min själ sin tillflykt. Ja, under dina vingars skugga vill jag taga min tillflykt, till dess att det onda är förbi.3 Jag ropar till Gud den Högste, till Gud, som fullbordar sitt verk för mig.4 Han skall sända från himmelen och frälsa mig, när jag smädas av människor som stå mig efter livet. Sela. Gud skall sända sin nåd och sin trofasthet.5 Min själ är omgiven av lejon, jag måste ligga bland eldsprutare, bland människor vilkas tänder äro spjut och pilar, och vilkas tungor äro skarpa svärd.6 Upphöjd vare du, Gud, över himmelen; över hela jorden sträcke sig din ära.7 De lägga ut nät för mina fötter, min själ böjes ned, de gräva för mig en grop, men de falla själva däri. Sela.8 Mitt hjärta är frimodigt, o Gud, mitt hjärta är frimodigt; jag vill sjunga och lova.9 Vakna upp, min ära; upp, psaltare och harpa! Jag vill väcka morgonrodnaden.10 Jag vill tacka dig bland folken, Herre; jag vill lovsjunga dig bland folkslagen.11 Ty din nåd är stor allt upp till himmelen och din trofasthet allt upp till skyarna.12 Upphöjd vare du, Gud, över himmelen; över hela jorden sträcke sig din ära.

1 Compadece-te de mim, ó Deus, compadece-te de mim, Pois em ti se refugia a minha alma: Sim, nas sombras das tuas asas me refugiarei, Até que passem estas calamidades.2 Clamarei ao Deus Altíssimo, Ao Deus que por mim tudo executa.3 Enviará lá do céu e me salvará, Quando me ultrajar aquele que quer devorar-me; (Selá) Deus enviará a sua misericórdia e a sua verdade.4 A minha alma está entre leões, Tenho que deitar-me no meio daqueles que respiram chamas, A saber, dos filhos dos homens, cujos dentes são lanças e setas, E cuja língua é espada aguda.5 Sê exaltado, ó Deus, acima dos céus; Acima de toda a terra seja a tua glória.6 Eles preparam um laço aos meus pés, A minha alma está abatida; Abriram diante de mim uma cova: Eles mesmos caíram nela. (Selá)7 O meu coração está resoluto, ó Deus, o meu coração está resoluto; Cantarei, sim cantarei louvores.8 Desperta, glória minha, desperta, alaúde e harpa; Eu farei acordar a aurora.9 Dar-te-ei graças, ó Deus, entre os povos; Cantarei a ti louvores entre as nações.10 Pois tão grande é a tua benignidade, que vai aos céus, E até as nuvens a tua verdade.11 Sê exaltado, ó Deus, acima dos céus; Acima de toda a terra seja a tua glória.