1 En psalm av David. HERRE, jag ropar till dig, skynda till mig; lyssna till min röst, då jag nu ropar till dig.2 Min bön gälle inför dig såsom ett rökoffer, mina händers upplyftande såsom ett aftonoffer.3 Sätt, o HERRE, en vakt för min mun, bevaka mina läppars dörr.4 Låt icke mitt hjärta vika av till något ont, till att öva ogudaktighetens gärningar tillsammans med män som göra vad orätt är; av deras läckerheter vill jag icke äta.5 Må den rättfärdige slå mig i kärlek och straffa mig; det är såsom olja på huvudet, och mitt huvud skall icke försmå det. Ty ännu en tid, så skall min bön uppfyllas, genom att det går dem illa;6 deras ledare skola störtas ned utför klippan, och man skall då höra att mina ord äro ljuvliga.7 Såsom när man har plöjt och ristat upp jorden, så ligga våra ben kringströdda vid dödsrikets rand.8 Ja, till dig, HERRE, Herre, se mina ögon; till dig tager jag min tillflykt, förkasta icke min själ.9 Bevara mig för de snaror som de lägga ut på min väg och för ogärningsmännens giller.10 De ogudaktiga falle i sina egna garn, medan jag går oskadd förbi.

1 Jeová, tenho clamado a ti, dá-te pressa em me acudir; Dá ouvidos à minha voz, quando a ti clamo.2 Apresente-se a minha oração como incenso diante de ti, O erguer das minhas mãos como a oblação da tarde.3 Põe vigia, Jeová, à minha boca, Guarda as portas dos meus lábios.4 Não inclines o meu coração para o mal, Juntamente com homens que obram iniqüidade; E não coma eu das suas gulodices.5 Fira-me o justo, isto será uma mercê; Repreenda-me, isto será como óleo sobre a minha cabeça; Não o recuse a minha cabeça, Mas continue ainda a minha oração contra a perversidade deles.6 Quando os seus juízes forem precipitados duma penha abaixo, Ouvirão eles as minhas palavras, que são suaves.7 Como quando se lavra e sulca a terra, São espalhados os nossos ossos à entrada da sepultura.8 Pois em ti, Senhor Jeová, estão fitos os meus olhos: Em ti busco refúgio; não derrames a minha vida.9 Guarda-me do laço que eles me armaram; E das armadilhas dos que obram iniqüidade,10 Caiam os perversos nas suas próprias redes, Enquanto que eu ao mesmo tempo escape incólume.