1 The sons of the prophets said to Elisha, "See now, the place where we live and meet with you is too small for us. 2 Please let us go to the Jordan, and each man take a beam from there, and let’s make us a place there, where we may live."
He answered, "Go!"
3 One said, "Please be pleased to go with your servants."
He answered, "I will go." 4 So he went with them. When they came to the Jordan, they cut down wood. 5 But as one was cutting down a tree, the ax head fell into the water. Then he cried out and said, "Alas, my master! For it was borrowed."
6 The man of God asked, "Where did it fall?" He showed him the place. He cut down a stick, threw it in there, and made the iron float. 7 He said, "Take it." So he put out his hand and took it.
8 Now the king of Syria was at war against Israel; and he took counsel with his servants, saying, "My camp will be in such and such a place."
9 The man of God sent to the king of Israel, saying, "Beware that you not pass this place, for the Syrians are coming down there." 10 The king of Israel sent to the place which the man of God told him and warned him of; and he saved himself there, not once or twice. 11 The king of Syria’s heart was very troubled about this. He called his servants, and said to them, "Won’t you show me which of us is for the king of Israel?"
12 One of his servants said, "No, my lord, O king; but Elisha, the prophet who is in Israel, tells the king of Israel the words that you speak in your bedroom."
13 He said, "Go and see where he is, that I may send and get him."
He was told, "Behold, he is in Dothan."
14 Therefore he sent horses, chariots, and a great army there. They came by night and surrounded the city. 15 When the servant of the man of God had risen early and gone out, behold, an army with horses and chariots was around the city. His servant said to him, "Alas, my master! What shall we do?"
16 He answered, "Don’t be afraid, for those who are with us are more than those who are with them." 17 Elisha prayed, and said, "Yahweh, please open his eyes, that he may see." Yahweh opened the young man’s eyes, and he saw; and behold, the mountain was full of horses and chariots of fire around Elisha. 18 When they came down to him, Elisha prayed to Yahweh, and said, "Please strike this people with blindness."
He struck them with blindness according to Elisha’s word.
19 Elisha said to them, "This is not the way, neither is this the city. Follow me, and I will bring you to the man whom you seek." He led them to Samaria. 20 When they had come into Samaria, Elisha said, "Yahweh, open these men’s eyes, that they may see."
Yahweh opened their eyes, and they saw; and behold, they were in the middle of Samaria.
21 The king of Israel said to Elisha, when he saw them, "My father, shall I strike them? Shall I strike them?"
22 He answered, "You shall not strike them. Would you strike those whom you have taken captive with your sword and with your bow? Set bread and water before them, that they may eat and drink, then go to their master."
23 He prepared a great feast for them. After they ate and drank, he sent them away and they went to their master. So the bands of Syria stopped raiding the land of Israel.
24 After this, Benhadad king of Syria gathered all his army, and went up and besieged Samaria. 25 There was a great famine in Samaria. Behold, they besieged it until a donkey’s head was sold for eighty pieces of silver, and the fourth part of a kab6:25 A kab was about 2 liters, so a fourth of a kab would be about 500 milliliters or about a pint of dove’s dung for five pieces of silver. 26 As the king of Israel was passing by on the wall, a woman cried to him, saying, "Help, my lord, O king!"
27 He said, "If Yahweh doesn’t help you, where could I get help for you? From the threshing floor, or from the wine press?" 28 Then the king asked her, "What is your problem?"
She answered, "This woman said to me, ‘Give your son, that we may eat him today, and we will eat my son tomorrow.’ 29 So we boiled my son and ate him; and I said to her on the next day, ‘Give up your son, that we may eat him;’ and she has hidden her son."
30 When the king heard the words of the woman, he tore his clothes. Now he was passing by on the wall, and the people looked, and behold, he had sackcloth underneath on his body. 31 Then he said, "God do so to me, and more also, if the head of Elisha the son of Shaphat stays on him today."
32 But Elisha was sitting in his house, and the elders were sitting with him. Then the king sent a man from before him; but before the messenger came to him, he said to the elders, "Do you see how this son of a murderer has sent to take away my head? Behold, when the messenger comes, shut the door, and hold the door shut against him. Isn’t the sound of his master’s feet behind him?"
33 While he was still talking with them, behold, the messenger came down to him. Then he said, "Behold, this evil is from Yahweh. Why should I wait for Yahweh any longer?"
Domínio Público. Esta tradução bíblica de domínio público é trazida a você por cortesia de eBible.org.
Elisha och den tappade yxan
1 Profetlärjungarna sade till Elisha: "Rummet där vi sitter inför dig är för trångt för oss. 2 Så låt oss gå till Jordan6:2JordanUnder gammaltestamentlig tid var Jordandalen tätbevuxen (Jer 12:5). och hämta varsin timmerstock därifrån, så kan vi där bygga oss ett annat hus där vi kan vara." Han svarade: "Gå ni." 3 Men en av dem sade: "Jag ber dig: Kom med dina tjänare!" Han svarade: "Ja, jag kommer med." 4 Så gick han med dem. Och när de kom till Jordan började de hugga ner träd.
5 Men medan en av dem höll på att fälla ett träd, föll yxjärnet6:5yxjärnetUnder tidig järnålder (800-tal f Kr) var järnredskap fortfarande dyra och värdefulla. i vattnet. Då skrek han till och sade: "O, min herre! Yxan var lånad." 6 Gudsmannen frågade: "Var föll den i?" Han visade honom stället. Elisha högg då av ett stycke trä och kastade i det just där yxan fallit i vattnet och fick järnet att flyta upp. 7 Sedan sade han: "Ta nu upp det." Då räckte mannen ut handen och tog det.
Kriget med arameerna
8 Arams kung låg i krig med Israel. När han rådgjorde med sina tjänare och sade: "På den och den platsen ska jag slå läger", 9 sände gudsmannen bud till Israels kung och lät säga: "Se till att du inte drar förbi den platsen, för arameerna ligger där." 10 Då sände Israels kung folk till den plats som gudsmannen hade angett för honom och varnat honom för. Och han aktade sig noga där. Detta hände inte bara en eller två gånger.
11 Kungen av Aram blev mycket oroad över detta. Han kallade till sig sina tjänare och sade till dem: "Kan ni inte säga mig vem av de våra det är som håller med Israels kung?" 12 Då svarade en av hans tjänare: "Så är det inte, min herre kung. Men Elisha, profeten i Israel, meddelar Israels kung varje ord du talar i din sovkammare." 13 Han sade: "Gå och se efter var han finns, så att jag kan skicka någon att gripa honom." Man berättade då för honom att han var i Dotan6:13DotanStad ca 1,5 mil norr om Samaria med goda betesmarker (1 Mos 37:17).. 14 Då sände han dit hästar och vagnar och en stor här. De kom på natten och omringade staden.
15 När gudsmannens tjänare tidigt på morgonen steg upp och gick ut, se, då hade en här med hästar och vagnar omringat staden. Tjänaren sade till gudsmannen: "O, min herre, vad ska vi ta oss till?" 16 2 Krön 32:7, Rom 8:31, 1 Joh 4:4. Han svarade: "Var inte rädd! De som är med oss är fler än de som är med dem." 17 1 Mos 32:1f, 2 Kung 2:11f, 13:14, Ps 34:8, 68:18. Och Elisha bad: "Herre, öppna hans ögon så att han ser." Då öppnade Herren tjänarens ögon, och han fick se att berget var fullt av hästar och vagnar av eld runt omkring Elisha.
18 1 Mos 19:11. När arameerna drog ner mot honom bad Elisha till Herren och sade: "Slå detta folk med blindhet." Och Herren slog dem med blindhet, så som Elisha hade bett. 19 Elisha sade då till dem: "Det här är inte den rätta vägen eller den rätta staden. Följ mig, så ska jag föra er till den man som ni letar efter." Och han förde dem till Samaria.
20 Men när de kom till Samaria, sade Elisha: "Herre, öppna deras ögon så att de ser." Då öppnade Herren deras ögon, och de såg att de var mitt i Samaria. 21 När Israels kung såg dem, sade han till Elisha: "Ska jag hugga ner dem, min fader? Ska jag hugga ner dem?" 22 Ords 25:21, Rom 12:20. Han svarade honom: "Du ska inte hugga ner dem. Hugger du ner dem du har tillfångatagit med svärd och båge? Sätt fram mat och vatten åt dem, låt dem äta och dricka6:22äta och drickaFörknippades med fredsfördrag (jfr 1 Mos 26:30, 31:46). och låt dem sedan gå tillbaka till sin herre igen." 23 Då lät han laga till en stor måltid åt dem. Och när de hade ätit och druckit lät han dem gå, och de gick tillbaka till sin herre igen. Sedan kom det inte mer några arameiska strövskaror in i Israels land.
Samaria belägras
24 Därefter samlade Arams kung Ben-Hadad hela sin här och drog upp och belägrade Samaria. 25 Det blev svår svält i Samaria. De belägrade det ända tills ett åsnehuvud kostade åttio siklar silver6:25åttio siklar silverDrygt 800 gram, flera årslöner. och en fjärdedels kab duvspillning fem siklar silver6:25en fjärdedels kab … fem siklar silverEn tredjedels liter kostade 50 gram silver, flera månadslöner..
26 Och en gång då Israels kung gick omkring på muren, ropade en kvinna till honom och sade: "Min herre och kung, hjälp mig!" 27 Han svarade: "Hjälper inte Herren dig, varifrån ska då jag få hjälp åt dig? Från logen eller från vinpressen?" 28 3 Mos 26:29, 5 Mos 28:57, Klag 4:10. Och kungen frågade henne: "Vad vill du?" Hon svarade: "Kvinnan där sade till mig: Ta hit din son, så äter vi honom i dag och min son i morgon. 29 Så kokade vi min son och åt upp honom. Nästa dag sade jag till henne: Ta nu hit din son, så äter vi honom. Men då gömde hon sin son." 30 1 Kung 21:27. När kungen hörde kvinnans ord, rev han sönder sina kläder där han gick på muren. Då såg folket att han hade säcktyg närmast kroppen. 31 1 Kung 19:2. Och han sade: "Må Gud straffa mig både nu och i framtiden om Elishas, Shafats sons, huvud får sitta kvar på honom i dag."
32 1 Kung 19:10, 14, 21:10, 13, 19. Elisha satt i sitt hus och de äldste satt hos honom. Kungen sände en man framför sig, men innan sändebudet hann fram sade Elisha till de äldste: "Ser ni hur den mördarsonen skickar hit en man för att ta mitt huvud? Men se till att ni stänger dörren och spärrar vägen för honom med den när sändebudet kommer. Nu hör jag också ljudet av hans herres steg efter honom." 33 1 Kung 21:19. Medan han ännu talade med dem, kom sändebudet ner till honom och sade: "Detta onda är från Herren. Varför skulle jag hoppas mer på Herren?"