2 Samuel 15

1 After this, Absalom prepared a chariot and horses for himself, and fifty men to run before him. 2 Absalom rose up early, and stood beside the way of the gate. When any man had a suit which should come to the king for judgment, then Absalom called to him, and said, "What city are you from?"

He said, "Your servant is of one of the tribes of Israel."

3 Absalom said to him, "Behold, your matters are good and right; but there is no man deputized by the king to hear you." 4 Absalom said moreover, "Oh that I were made judge in the land, that every man who has any suit or cause might come to me, and I would do him justice!" 5 It was so, that when any man came near to bow down to him, he stretched out his hand, took hold of him, and kissed him. 6 Absalom did this sort of thing to all Israel who came to the king for judgment. So Absalom stole the hearts of the men of Israel.

7 At the end of forty years, Absalom said to the king, "Please let me go and pay my vow, which I have vowed to Yahweh, in Hebron. 8 For your servant vowed a vow while I stayed at Geshur in Syria, saying, ‘If Yahweh shall indeed bring me again to Jerusalem, then I will serve Yahweh.’"

9 The king said to him, "Go in peace."

So he arose and went to Hebron. 10 But Absalom sent spies throughout all the tribes of Israel, saying, "As soon as you hear the sound of the trumpet, then you shall say, ‘Absalom is king in Hebron!’"

11 Two hundred men went with Absalom out of Jerusalem, who were invited, and went in their simplicity; and they didn’t know anything. 12 Absalom sent for Ahithophel the Gilonite, David’s counselor, from his city, even from Giloh, while he was offering the sacrifices. The conspiracy was strong, for the people increased continually with Absalom. 13 A messenger came to David, saying, "The hearts of the men of Israel are after Absalom."

14 David said to all his servants who were with him at Jerusalem, "Arise! Let’s flee, or else none of us will escape from Absalom. Hurry to depart, lest he overtake us quickly and bring down evil on us, and strike the city with the edge of the sword."

15 The king’s servants said to the king, "Behold, your servants are ready to do whatever my lord the king chooses."

16 The king went out, and all his household after him. The king left ten women, who were concubines, to keep the house. 17 The king went out, and all the people after him; and they stayed in Beth Merhak. 18 All his servants passed on beside him; and all the Cherethites, and all the Pelethites, and all the Gittites, six hundred men who came after him from Gath, passed on before the king.

19 Then the king said to Ittai the Gittite, "Why do you also go with us? Return, and stay with the king; for you are a foreigner and also an exile. Return to your own place. 20 Whereas you came but yesterday, should I today make you go up and down with us, since I go where I may? Return, and take back your brothers. Mercy and truth be with you."

21 Ittai answered the king and said, "As Yahweh lives, and as my lord the king lives, surely in what place my lord the king is, whether for death or for life, your servant will be there also."

22 David said to Ittai, "Go and pass over." Ittai the Gittite passed over, and all his men, and all the little ones who were with him. 23 All the country wept with a loud voice, and all the people passed over. The king also himself passed over the brook Kidron, and all the people passed over toward the way of the wilderness. 24 Behold, Zadok also came, and all the Levites with him, bearing the ark of the covenant of God; and they set down God’s ark; and Abiathar went up until all the people finished passing out of the city. 25 The king said to Zadok, "Carry God’s ark back into the city. If I find favor in Yahweh’s eyes, he will bring me again, and show me both it and his habitation; 26 but if he says, ‘I have no delight in you,’ behold, here I am. Let him do to me as seems good to him." 27 The king said also to Zadok the priest, "Aren’t you a seer? Return into the city in peace, and your two sons with you, Ahimaaz your son and Jonathan the son of Abiathar. 28 Behold, I will stay at the fords of the wilderness until word comes from you to inform me." 29 Zadok therefore and Abiathar carried God’s ark to Jerusalem again; and they stayed there. 30 David went up by the ascent of the Mount of Olives, and wept as he went up; and he had his head covered and went barefoot. All the people who were with him each covered his head, and they went up, weeping as they went up.

31 Someone told David, saying, "Ahithophel is among the conspirators with Absalom."

David said, "Yahweh, please turn the counsel of Ahithophel into foolishness."

32 When David had come to the top, where God was worshiped, behold, Hushai the Archite came to meet him with his tunic torn and earth on his head. 33 David said to him, "If you pass on with me, then you will be a burden to me; 34 but if you return to the city, and tell Absalom, ‘I will be your servant, O king. As I have been your father’s servant in time past, so I will now be your servant; then you will defeat for me the counsel of Ahithophel.’ 35 Don’t you have Zadok and Abiathar the priests there with you? Therefore whatever you hear out of the king’s house, tell it to Zadok and Abiathar the priests. 36 Behold, they have there with them their two sons, Ahimaaz, Zadok’s son, and Jonathan, Abiathar’s son. Send to me everything that you shall hear by them."

37 So Hushai, David’s friend, came into the city; and Absalom came into Jerusalem.

Absalom planerar för uppror

1 *1 Kung 1:5. En tid därefter skaffade Absalom sig en vagn*15:1vagnEn tvåhjulig, dekorerad vagn var en maktsymbol (jfr 1 Mos 41:43, 1 Kung 10:29). och hästar och femtio man som sprang framför honom. 2 Tidigt varje morgon brukade Absalom ställa sig vid vägen som ledde till porten, och så ofta någon var på väg till kungen för att få en rättssak avgjord, kallade Absalom honom till sig och frågade: "Från vilken stad är du?" När han svarade: "Din tjänare är från den och den av Israels stammar", 3 sade Absalom till honom: "Din sak är både god och rätt, men du har ingen som lyssnar på dig hos kungen." 4 Absalom tillade: "Tänk om jag var satt till domare i landet! Då kunde alla som har någon rättssak eller tvist komma till mig, och jag skulle ge dem rättvisa." 5 Och när någon kom fram och ville falla ner för honom, räckte han ut handen och tog tag i honom och kysste honom. 6 Så gjorde Absalom med alla israeliter som kom för att få någon sak avgjord hos kungen. Så stal Absalom israeliternas hjärta.

7 När fyra*15:7HebronPatriarkernas ort (1 Mos 35:27, 37:14) där David hade blivit erkänd som kung (5:3). år hade gått sade Absalom till kungen: "Låt mig gå till Hebron*15:7fyraSå Septuaginta, Peshitta och Vulgata. Hebreiska texten: "fyrtio". och uppfylla mitt löfte som jag gett åt Herren. 8 *1 Mos 28:20f, 2 Sam 13:37f. Din tjänare gav nämligen ett löfte när jag bodde i Geshur i Aram: Om Herren låter mig komma tillbaka till Jerusalem ska jag tjäna Herren." 9 Kungen sade till honom: "Gå i frid." Då bröt han upp och begav sig till Hebron.

10 Men Absalom sände i hemlighet ut budbärare till Israels alla stammar och lät säga: "När ni hör basunen ljuda ska ni säga: Nu är Absalom kung i Hebron!" 11 Tvåhundra män från Jerusalem hade följt med Absalom. De hade blivit inbjudna och följde med i god tro helt ovetande. 12 *1 Krön 27:33. Medan Absalom offrade slaktoffer*15:12slaktofferTroligen gemenskapsoffer (3 Mos 7:11f), där huvuddelen av köttet åts av offerföljet vid en efterföljande offerfest (jfr t ex 5 Mos 27:7, 1 Sam 9:12f, 1 Kung 3:15). sände han bud och lät hämta giloniten Ahitofel*15:12AhitofelTroligen farfar till Davids älsklingshustru Bat-Seba (11:3, 23:34)., Davids rådgivare, från hans stad Gilo.

Sammansvärjningen växte i styrka och allt fler bland folket gick över till Absalom.

David flyr

13 En budbärare kom till David och sade: "Israels män har vänt sina hjärtan till Absalom." 14 *2 Sam 12:11, Ps 3:1f. Då sade David till alla de tjänare som var med honom i Jerusalem: "Kom, vi måste fly! Annars finns ingen räddning för oss undan Absalom.*15:14fly … undan AbsalomVid denna tid kan David ha skrivit Ps 3. Skynda er i väg! Han kan plötsligt komma över oss och dra olycka över oss och slå staden med svärd." 15 Kungens tjänare svarade kungen: "Vad än vår herre kungen beslutar är vi dina lydiga tjänare." 16 Och kungen gav sig i väg och hela hans hushåll följde med honom. Men kungen lämnade kvar tio av sina bihustrur för att se efter huset. 17 När kungen drog ut följde hela folket efter honom. Men de stannade vid det sista huset. 18 *2 Sam 8:18. Alla hans tjänare och alla kereteerna och peleteerna drog förbi honom. Och alla de sexhundra gatiterna*15:18gatiternaKämpar från filisteiska Gat där David hade vistats en tid (1 Sam 27:2f). som hade följt med honom från Gat gick förbi framför kungen.

19 Då sade kungen till gatiten Ittaj: "Varför går också du med oss? Vänd om och stanna hos kungen. Du är ju en främling och dessutom landsflyktig från ditt land. 20 Du kom i går, skulle jag då i dag låta dig irra omkring med oss när jag nu ger mig av, vart det nu bär hän? Vänd tillbaka och ta dina bröder med dig. Nåd och sanning vare med dig." 21 *Rut 1:16f. Men Ittaj svarade kungen: "Så sant Herren lever och så sant min herre kungen lever: Där min herre kungen är, där vill också din tjänare vara, i liv eller död." 22 Då sade David till Ittaj: "Kom då och gå med oss." Och gatiten Ittaj följde då med tillsammmans med alla sina män och alla barn som han hade med sig. 23 *2 Krön 29:16, Joh 18:1. Hela landet grät högljutt när folket drog fram. När kungen gick över Kidrondalen*15:23KidrondalenEn bäckravin som utgjorde Jerusalems östra gräns mot Olivberget. Här gick Jesus över tusen år senare mot Getsemane (Joh 18:1). följde allt folket med och tog vägen mot öknen.

24 Där var också Sadok*15:24SadokBetyder "rättfärdig", Davids och Salomos överstepräst (1 Kung 1:8, 1 Krön 24:3). tillsammans med alla leviterna, och de bar Guds förbundsark. Men de satte ner Guds ark tills allt folket hade hunnit gå ut ur staden och Ebjatar kommit dit upp. 25 *Ps 27:4. Då sade kungen till Sadok: "Bär tillbaka Guds ark in i staden. Om jag finner nåd för Herrens ögon ska han föra mig tillbaka så att jag får se honom och hans boning igen. 26 *1 Sam 3:18, 2 Sam 10:12. Men om han säger: Jag har inte behag till dig – se, här är jag, han kan göra med mig vad han finner för gott." 27 *1 Sam 9:9, 2 Sam 17:16f. Kungen sade vidare till prästen Sadok: "Är du inte en siare? Vänd tillbaka till staden i frid, tillsammans med era båda söner – din son Ahimaas och Ebjatars son Jonatan. 28 Jag tänker dröja vid vadställena i öknen tills det kommer bud från er med underrättelser till mig." 29 Då återförde Sadok och Ebjatar Guds ark till Jerusalem och de stannade där.

30 *2 Sam 19:4, Est 6:12, Jer 14:3f. Men David gick gråtande uppför Olivberget med täckt huvud och bara fötter. Allt folket som följde honom täckte också över sina huvuden och gick upp under gråt. 31 *Job 5:12. När det berättades för David att Ahitofel var med bland de sammansvurna hos Absalom, sade David: "Herre, förvandla Ahitofels råd till dårskap."

Hushaj blir Davids spejare

32 David kom upp på bergstoppen där han ville tillbe Gud. Då kom arkiten Hushaj mot honom med sönderrivna kläder och med jord på huvudet*15:32med sönderrivna kläder och med jord på huvudetUttryck för sorg (jfr t ex Est 4:1).. 33 David sade till honom: "Följer du med mig blir du bara till besvär för mig. 34 *2 Sam 17:6f. Men om du vänder tillbaka till staden och säger till Absalom: ’Jag vill vara din tjänare, o konung. Jag var din fars tjänare förut, men nu vill jag vara din tjänare’, då kan du göra Ahitofels råd om intet. 35 Där har du också prästerna Sadok och Ebjatar. Allt du får höra från kungens hus ska du berätta för prästerna Sadok och Ebjatar.

36 Deras två söner är med dem där, Sadok har Ahimaas och Ebjatar har Jonatan. Genom dem kan ni sända bud till mig om allt ni får höra." 37 Och Hushaj, Davids vän, kom in i staden när Absalom drog in i Jerusalem.