Gênesis 32

1 Jacob went on his way, and the angels of God met him. 2 When he saw them, Jacob said, "This is God’s army." He called the name of that place Mahanaim.*32:2 "Mahanaim" means "two camps".

3 Jacob sent messengers in front of him to Esau, his brother, to the land of Seir, the field of Edom. 4 He commanded them, saying, "This is what you shall tell my lord, Esau: ‘This is what your servant, Jacob, says. I have lived as a foreigner with Laban, and stayed until now. 5 I have cattle, donkeys, flocks, male servants, and female servants. I have sent to tell my lord, that I may find favor in your sight.’" 6 The messengers returned to Jacob, saying, "We came to your brother Esau. He is coming to meet you, and four hundred men are with him." 7 Then Jacob was greatly afraid and was distressed. He divided the people who were with him, along with the flocks, the herds, and the camels, into two companies. 8 He said, "If Esau comes to the one company, and strikes it, then the company which is left will escape." 9 Jacob said, "God of my father Abraham, and God of my father Isaac, Yahweh, who said to me, ‘Return to your country, and to your relatives, and I will do you good,’ 10 I am not worthy of the least of all the loving kindnesses, and of all the truth, which you have shown to your servant; for with just my staff I crossed over this Jordan; and now I have become two companies. 11 Please deliver me from the hand of my brother, from the hand of Esau; for I fear him, lest he come and strike me and the mothers with the children. 12 You said, ‘I will surely do you good, and make your offspring as the sand of the sea, which can’t be counted because there are so many.’"

13 He stayed there that night, and took from that which he had with him a present for Esau, his brother: 14 two hundred female goats and twenty male goats, two hundred ewes and twenty rams, 15 thirty milk camels and their colts, forty cows, ten bulls, twenty female donkeys and ten foals. 16 He delivered them into the hands of his servants, every herd by itself, and said to his servants, "Pass over before me, and put a space between herd and herd." 17 He commanded the foremost, saying, "When Esau, my brother, meets you, and asks you, saying, ‘Whose are you? Where are you going? Whose are these before you?’ 18 Then you shall say, ‘They are your servant, Jacob’s. It is a present sent to my lord, Esau. Behold, he also is behind us.’" 19 He commanded also the second, and the third, and all that followed the herds, saying, "This is how you shall speak to Esau, when you find him. 20 You shall say, ‘Not only that, but behold, your servant, Jacob, is behind us.’" For, he said, "I will appease him with the present that goes before me, and afterward I will see his face. Perhaps he will accept me."

21 So the present passed over before him, and he himself stayed that night in the camp.

22 He rose up that night, and took his two wives, and his two servants, and his eleven sons, and crossed over the ford of the Jabbok. 23 He took them, and sent them over the stream, and sent over that which he had. 24 Jacob was left alone, and wrestled with a man there until the breaking of the day. 25 When he saw that he didn’t prevail against him, the man touched the hollow of his thigh, and the hollow of Jacob’s thigh was strained as he wrestled. 26 The man said, "Let me go, for the day breaks."

Jacob said, "I won’t let you go unless you bless me."

27 He said to him, "What is your name?"

He said, "Jacob".

28 He said, "Your name will no longer be called Jacob, but Israel; for you have fought with God and with men, and have prevailed."

29 Jacob asked him, "Please tell me your name."

He said, "Why is it that you ask what my name is?" So he blessed him there.

30 Jacob called the name of the place Peniel;*32:30 Peniel means "face of God". for he said, "I have seen God face to face, and my life is preserved." 31 The sun rose on him as he passed over Peniel, and he limped because of his thigh. 32 Therefore the children of Israel don’t eat the sinew of the hip, which is on the hollow of the thigh, to this day, because he touched the hollow of Jacob’s thigh in the sinew of the hip.

Jakob förbereder mötet med Esau

1 Och Jakob fortsatte sin färd. Då mötte Guds änglar honom. 2 *2 Kung 6:17, Ps 34:8. När han såg dem sade han: "Här är Guds skara." Och han kallade platsen Mahanajim*32:2MahanajimBetyder "två skaror". Platsen, som ligger öster om Jordan, blev en centralort under Davids tid (2 Sam 2:8, 17:24)..

3 Jakob skickade budbärare*32:3budbärareHebr. malachím, samma ord som översätts "änglar" i vers 2. framför sig till sin bror Esau i Seirs land på Edoms mark*32:3Seirs land på Edoms markRegionen sydöst om Döda havet där Esaus ättlingar blev Edoms folk (jfr 25:20, 36:8).4 och befallde dem: "Så här ska ni säga till min herre Esau: Din tjänare Jakob hälsar: Jag har bott hos Laban och dröjt kvar där ända tills nu. 5 Jag har oxar, åsnor, får, tjänare och tjänarinnor, och nu sänder jag bud för att låta min herre veta det, så att jag kan finna nåd för dina ögon."

6 När budbärarna kom tillbaka till Jakob sade de: "Vi träffade din bror Esau, och han kommer emot dig med fyrahundra man." 7 Jakob blev mycket förskräckt och greps av ångest. Han delade upp sitt folk och fåren, korna och kamelerna i två skaror 8 och sade: "Om Esau överfaller den ena skaran och slår den, så kan den andra komma undan."

9 *1 Mos 31:13. Och Jakob bad: "Herre, min far Abrahams Gud och min far Isaks Gud, Herre, du som sade till mig: Vänd tillbaka till ditt land och till din släkt så ska jag göra dig gott. 10 Jag är inte värdig all den nåd och trofasthet som du har visat din tjänare. När jag gick över denna Jordan hade jag inte mer än min stav, och nu har jag blivit två skaror. 11 Rädda mig från min bror Esaus hand, för jag är rädd att han kommer och dödar mig och mödrarna och barnen. 12 *1 Mos 28:13f. Du har själv sagt: Jag ska göra dig mycket gott och låta dina efterkommande bli som havets sand, omöjliga att räkna."

13 Jakob stannade där den natten. Från sina hjordar tog han ut gåvor till sin bror Esau: 14 tvåhundra getter och tjugo bockar, tvåhundra tackor och tjugo baggar, 15 trettio kamelston som gav di och deras föl, fyrtio kor och tio tjurar samt tjugo åsneston med tio föl. 16 Han lämnade dem i sina tjänares hand, var hjord för sig, och sade: "Gå framför mig och håll ett avstånd mellan hjordarna."

17 Sedan befallde han den som gick först: "När min bror Esau möter dig och frågar: Vem tillhör du och vart går du, och vem tillhör djuren som du driver framför dig? 18 så ska du svara: De tillhör din tjänare Jakob. Det är en gåva som han skickar till sin herre Esau, och själv kommer han efter oss." 19 Han befallde också den andre och den tredje och alla de andra som drev hjordarna: "Som jag har sagt er ska ni säga till Esau, när ni kommer fram till honom. 20 Ni ska också säga: Se, din tjänare Jakob kommer efter oss." Han tänkte nämligen: "Jag vill beveka honom med gåvorna som kommer före mig. Sedan kommer jag själv inför hans ansikte. Kanske tar han då emot mig väl." 21 Så kom gåvorna före honom, medan han själv stannade i lägret den natten.

Jakob kämpar vid Jabbok

22 Men Jakob steg upp samma natt och tog sina båda hustrur och sina båda slavinnor och sina elva söner och gick över Jabboks vadställe*32:22Jabboks vadställeVattenrik biflod till Jordan, österut i höjd med Shekem.. 23 Han tog dem och förde dem över bäckravinen tillsammans med allt annat han ägde. 24 *Hos 12:3f. Och Jakob blev ensam kvar.

Då brottades en man med honom ända tills gryningen kom. 25 När han såg att han inte kunde övervinna Jakob, slog han honom på höftleden så att höften gick ur led medan han brottades med honom. 26 Och han sade: "Släpp mig, för gryningen är här." Men Jakob svarade: "Jag släpper dig inte förrän du välsignar mig." 27 Då sade han till honom: "Vad är ditt namn?" Han svarade: "Jakob." 28 *1 Mos 35:10, 1 Kung 18:31. Han sade: "Du ska inte längre heta Jakob utan Israel*32:28IsraelBetyder "kämpar med Gud" eller "regerar med Gud". Hos 12:4 förklarar segern som att han "grät och bad om nåd"., för du har kämpat med Gud och med människor och segrat."

29 *Dom 13:17f. Och Jakob frågade: "Låt mig få veta ditt namn." Han svarade: "Varför frågar du efter mitt namn?" Och han välsignade honom där.

30 *2 Mos 33:20, Dom 6:22f, 13:22. Jakob kallade platsen Peniel*32:30Peniel(även Penuel, vers 31) betyder "Guds ansikte"., för han tänkte: "Jag har sett Gud ansikte mot ansikte, och ändå har mitt liv skonats." 31 När han hade kommit förbi Penuel såg han solen gå upp. Och han haltade på höften.

32 Därför äter Israels barn än i dag inte höftsenan som ligger på höftleden, eftersom han slog Jakob på höftleden, på höftsenan.