1 These are also proverbs of Solomon, which the men of Hezekiah king of Judah transcribed.
2 It is the glory of God to conceal a thing; but the glory of kings is to search out a thing.
3 The heavens for height, and the earth for depth, and the heart of kings is unsearchable.
4 Take away the dross from the silver, and there cometh forth a vessel for the refiner:
5 take away the wicked from before the king, and his throne shall be established in righteousness.
6 Put not thyself forward in the presence of the king, and stand not in the place of the great;
7 for better it is that it be said unto thee, Come up hither, than that thou shouldest be put lower in the presence of the prince whom thine eyes see.
8 Go not forth hastily to strive, lest {thou know not} what to do in the end thereof, when thy neighbour hath put thee to shame.
9 Debate thy cause with thy neighbour, but reveal not the secret of another;
10 lest he that heareth {it} disgrace thee, and thine evil report turn not away.
11 {As} apples of gold in pictures of silver, is a word spoken in season.
12 An ear-ring of gold, and an ornament of fine gold, is a wise reprover upon an attentive ear.
13 As the cold of snow in the time of harvest, {so} is a faithful messenger to them that send him: for he refresheth the soul of his masters.
14 Clouds and wind without rain, {so} is a man that boasteth himself of a false gift.
15 By long forbearing is a ruler persuaded, and a soft tongue breaketh the bone.
16 Hast thou found honey? Eat so much as is sufficient for thee, lest thou be surfeited therewith, and vomit it.
17 Let thy foot be seldom in thy neighbour's house; lest he be weary of thee and hate thee.
18 A maul, and a sword, and a sharp arrow, is a man that beareth false witness against his neighbour.
19 A broken tooth, and a tottering foot, is confidence in an unfaithful {man} in the day of trouble.
20 {As} he that taketh off a garment in cold weather, {and as} vinegar upon nitre, so is he that singeth songs to a sad heart.
21 If thine enemy be hungry, give him bread to eat; and if he be thirsty, give him water to drink:
22 for thou shalt heap coals of fire upon his head, and Jehovah shall reward thee.
23 The north wind bringeth forth rain, and the angry countenance a backbiting tongue.
24 It is better to dwell in a corner of the housetop, than with a contentious woman, and a house in common.
25 {As} cold waters to a thirsty soul, so is good news from a far country.
26 A troubled fountain, and a defiled well, is a righteous {man} that giveth way before the wicked.
27 It is not good to eat much honey; and to search into weighty matters is {itself} a weight.
28 He that hath no rule over his own spirit is {as} a city broken down, without walls.
1 Dessa ordspråk äro ock av Salomo; och Hiskias, Juda konungs, män hava gjort detta utdrag.
2 Det är Guds ära att fördölja en sak, men konungars ära att utforska en sak.
3 Himmelens höjd och jordens djup och konungars hjärtan kan ingen utrannsaka.
4 Skaffa slagget bort ifrån silvret, så får guldsmeden fram en klenod därav.
5 Skaffa de ogudaktiga bort ur konungens tjänst, så varder hans tron befäst genom rättfärdighet.
6 Förhäv dig icke inför konungen, och träd icke fram på de stores plats.
7 Ty det är bättre att man säger till dig: »Stig hitupp», än att man flyttar ned dig för någon förnämligare man, någon som dina ögon redan hava sett.
8 Var icke för hastig att begynna en tvist; vad vill du eljest göra längre fram, om din vederpart kommer dig på skam?
9 Utför din egen sak mot din vederpart, men uppenbara icke en annans hemlighet,
10 på det att icke envar som hör det må lasta dig och ditt rykte bliva ont för beständigt.
11 Gyllene äpplen i silverskålar äro ord som talas i rättan tid.
12 Såsom en gyllene örring passar till ett bröstspänne av fint guld, så passar en vis bestraffare till ett hörsamt öra.
13 Såsom snöns svalka på en skördedag, så är en pålitlig budbärare för avsändaren; sin herres själ vederkvicker han.
14 Såsom regnskyar och blåst, och likväl intet regn, så är en man som skryter med givmildhet, men icke håller ord.
15 Genom tålamod varder en furste bevekt, och en mjuk tunga krossar ben.
16 Om du finner honung, så ät icke mer än du tål, så att du ej bliver övermätt därav och får utspy den.
17 Låt din fot icke för ofta komma i din väns hus, Så att han ej bliver mätt på dig och får motvilja mot dig.
18 En stridshammare och ett svärd och en skarp pil är den som bär falskt vittnesbörd mot sin nästa.
19 Såsom en gnagande tand och såsom ett skadedjurs fot är den trolöses tillförsikt på nödens dag.
20 Såsom att taga av dig manteln på en vinterdag, och såsom syra på lutsalt, så är det att sjunga visor för ett sorgset hjärta.
21 Om din ovän är hungrig, så giv honom att äta, och om han är törstig, så giv honom att dricka;
22 så samlar du glödande kol på hans huvud, och HERREN skall vedergälla dig.
23 Nordanvind föder regn och en tasslande tunga mulna ansikten.
24 Bättre är att bo i en vrå på taket än att hava hela huset gemensamt med en trätgirig kvinna.
25 Såsom friskt vatten för den försmäktande, så är ett gott budskap ifrån fjärran land.
26 Såsom en grumlad källa och en fördärvad brunn, så är en rättfärdig som vacklar inför den ogudaktige.
27 Att äta för mycket honung är icke gott, och den som vinner ära får sin ära nagelfaren.
28 Såsom en stad vars murar äro nedbrutna och borta, så är en man som icke kan styra sitt sinne.