1 Ps 104:21.Chasses-tu la proie pour la lionne,
Et apaises-tu la faim des lionceaux,
2 Quand ils sont couchés dans leur tanière,
Quand ils sont en embuscade dans leur repaire?
3 Ps 147:9.Mt 6:26.Qui prépare au corbeau sa pâture,
Quand ses petits crient vers Dieu,
Quand ils sont errants et affamés?
4 Sais-tu quand les chèvres sauvages font leurs petits?
Ps 29:9.Observes-tu les biches quand elles mettent bas?
5 Comptes-tu les mois pendant lesquels elles portent,
Et connais-tu l’époque où elles enfantent?
6 Elles se courbent, laissent échapper leur progéniture,
Et sont délivrées de leurs douleurs.
7 Leurs petits prennent de la vigueur et grandissent en plein air,
Ils s’éloignent et ne reviennent plus auprès d’elles.
8 Qui met en liberté l’âne sauvage,
Et l’affranchit de tout lien?
9 Job 24:5.Jé 2:24.J’ai fait du désert son habitation,
De la terre salée sa demeure.
10 Il se rit du tumulte des villes,
Il n’entend pas les cris d’un maître.
11 Il parcourt les montagnes pour trouver sa pâture,
Il est à la recherche de tout ce qui est vert.
12 Le buffle veut-il être à ton service?
Passe-t-il la nuit vers ta crèche?
13 L’attaches-tu par une corde pour qu’il trace un sillon?
Va-t-il après toi briser les mottes des vallées?
14 Te reposes-tu sur lui, parce que sa force est grande?
Lui abandonnes-tu le soin de tes travaux?
15 Te fies-tu à lui pour la rentrée de ta récolte?
Est-ce lui qui doit l’amasser dans ton aire?
16 L’aile de l’autruche se déploie joyeuse;
On dirait l’aile, le plumage de la cigogne.
17 Mais l’autruche abandonne ses œufs à la terre,
Et les fait chauffer sur la poussière;
18 Elle oublie que le pied peut les écraser,
Qu’une bête des champs peut les fouler.
19 Elle est dure envers ses petits comme s’ils n’étaient point à elle;
Elle ne s’inquiète pas de l’inutilité de son enfantement.
20 Car Dieu lui a refusé la sagesse,
Il ne lui a pas donné l’intelligence en partage.
21 Quand elle se lève et prend sa course,
Elle se rit du cheval et de son cavalier.
22 Est-ce toi qui donnes la vigueur au cheval,
Et qui revêts son cou d’une crinière flottante?
23 Le fais-tu bondir comme la sauterelle?
Son fier hennissement répand la terreur.
24 Il creuse le sol et se réjouit de sa force,
Il s’élance au-devant des armes;
25 Il se rit de la crainte, il n’a pas peur,
Il ne recule pas en face de l’épée.
26 Sur lui retentit le carquois,
Brillent la lance et le javelot.
27 Bouillonnant d’ardeur, il dévore la terre,
Il ne peut se contenir au bruit de la trompette.
28 Quand la trompette sonne, il dit: En avant!
Et de loin il flaire la bataille,
La voix tonnante des chefs et les cris de guerre.
29 Est-ce par ton intelligence que l’épervier prend son vol,
Et qu’il étend ses ailes vers le midi?
30 Est-ce par ton ordre que l’aigle s’élève,
Jé 49:16. Ab v. 4.Et qu’il place son nid sur les hauteurs?
31 C’est dans les rochers qu’il habite, qu’il a sa demeure,
Sur la cime des rochers, sur le sommet des monts.
32 De là il épie sa proie,
Il plonge au loin les regards.
33 Ses petits boivent le sang;
Mt 24:28.Lu 17:37.Et là où sont des cadavres, l’aigle se trouve.
34 L’Éternel, s’adressant à Job, dit:
35 Celui qui dispute contre le Tout-Puissant est-il convaincu?
Celui qui conteste avec Dieu a-t-il une réplique à faire?
36 Job répondit à l’Éternel et dit:
37 Voici, je suis trop peu de chose; que te répliquerais-je?
Ps 39:10.Je mets la main sur ma bouche.
38 J’ai parlé une fois, je ne répondrai plus;
Deux fois, je n’ajouterai rien.
1 Ps 104:21. Jagar du byte
åt lejonhonan?
Stillar du
de unga lejonens hunger
2 Job 37:8. när de kryper ihop i sina hålor
eller ligger på lur i snåret?
3 Ps 145:15, 147:9, Matt 6:26, Luk 12:24. Vem skaffar mat åt korpen,
när hans ungar ropar till Gud
och flaxar omkring utan föda?
4 Vet du när stengetterna ska föda,
vakar du över när hindarna
ska kalva?
5 Räknar du månaderna
de går dräktiga,
vet du tiden när de ska föda?
6 De böjer sig ner och föder sina foster
och blir fria från sina värkar.
7 Deras ungar blir starka
och växer upp i det fria,
de springer sin väg
och vänder inte tillbaka.
8 Job 24:5. Vem släppte vildåsnan fri,
vem lossade hennes band?
9 Jag gav henne stäppen till hem,
saltöknen till sin boning.
10 Hon ler åt bullret i staden
och hör ingen pådrivares rop.
11 Hon söker sitt bete på bergen
och letar efter allt som är grönt.
12 4 Mos 24:8. Har vildoxen lust att tjäna dig
och stanna vid din krubba
över natten?
13 Kan du tvinga vildoxen
att gå i fåran med töm
och harva markerna efter dig?
14 Kan du lita på hans stora styrka
och anförtro ditt arbete åt honom?
15 Litar du på att han för hem din säd
och samlar den vid din tröskplats?
16 Strutshonans39:16StrutshonanVar med sina oskyddade ägg på marken en bild för bristande ömhet (Klag 4:3). Strutsar levde i den arabiska öknen under biblisk tid. vingar
flaxar med fröjd,
men visar hennes vingar och fjädrar
ömhet?
17 Hon lämnar sina ägg på marken
och låter dem värmas i sanden,
18 hon glömmer att en fot
kan krossa dem,
att vilda djur kan trampa på dem.
19 Klag 4:3. Hon är hård mot sina ungar,
som om de inte var hennes.
Hon bryr sig inte om
att hennes möda
kan vara förgäves,
20 för Gud gav henne inte vishet,
han lät henne inte få förstånd.
21 Men när hon piskar sig
upp till språng,
då ler hon åt både häst
och ryttare.
22 Ger du hästen hans styrka,
klär du hans nacke med man?
23 Får du honom att hoppa
som gräshoppan?
Hans stolta frustning sprider skräck.
24 Han skrapar i marken
och gläds över sin styrka,
han rusar fram mot väpnade skaror.
25 Han ler åt fruktan
och känner ingen rädsla,
han ryggar inte tillbaka för svärd.
26 Runt honom rasslar det av koger,
det blänker av spjut och lansar39:26det blänker av spjut och lansarAnnan översättning: "klingor av spjut och kroksablar"..
27 Han skakar och eggas
när han vinner terräng,
han kan inte stå still
när basunen har ljudit.
28 För varje basunstöt frustar han till,
redan på avstånd vädrar han strid,
kommandorop och härskri.
29 Är det genom din vishet
som höken stiger
och breder ut sina vingar
mot söder?
30 Är det på din befallning
som örnen stiger högt
och bygger sitt näste på höjden?
31 På klippan bor han och vilar,
på klippans topp och bergsfäste.
32 Därifrån spanar han efter byte,
långt i fjärran spejar hans ögon.
33 Matt 24:28, Luk 17:37. Hans ungar frossar på blod,
och där de slagna ligger,
där finner man honom.
34 Och Herren svarade Job. Han sade:
35 Jes 45:9. Du som tvistar med den Allsmäktige,
ska du tillrättavisa honom?
Du som anklagar Gud, ge svar!39:35 Annan översättning: "Vill en kritiker tvista med den Allsmäktige? Du som anklagar...".
Job svarar Herren
36 Job svarade Herren och sade:
37 Job 21:5, 29:9, Ords 30:32, Mika 7:16. Jag är för liten.
Vad kan jag svara dig?
Jag sätter handen för munnen.
38 En gång har jag talat,
men jag säger inget mer,
två gånger, men jag gör det inte igen.