1 Danket dem HErrn und prediget seinen Namen; verkündiget sein Tun unter den Völkern;

2 singet von ihm und lobet ihn; redet von allen seinen Wundern;

3 rühmet seinen heiligen Namen; es freue sich das Herz derer, die den HErrn suchen!

4 Fraget nach dem HErrn und nach seiner Macht; suchet sein Antlitz allewege!

5 Gedenket seiner Wunderwerke, die er getan hat, seiner Wunder und seines Worts,

6 ihr, der Same Abrahams, seines Knechts, ihr Kinder Jakobs, seine Auserwählten!

7 Er ist der HErr, unser GOtt; er richtet in aller Welt.

8 Er gedenket ewiglich an seinen Bund, des Worts, das er verheißen hat auf viel tausend für und für

9 den er gemacht hat mit Abraham, und des Eides mit Isaak,

10 und stellete dasselbige Jakob zu einem Recht und Israel zum ewigen Bunde

11 und sprach: Dir will ich das Land Kanaan geben, das Los eures Erbes,

12 da sie wenig und geringe waren und Fremdlinge drinnen.

13 Und sie zogen von Volk zu Volk, von einem Königreiche zum andern Volk.

14 Er ließ keinen Menschen ihnen Schaden tun und strafte Könige um ihretwillen.

15 Tastet meine Gesalbten nicht an und tut meinen Propheten kein Leid!

16 Und er ließ eine Teurung ins Land kommen und entzog allen Vorrat des Brots.

17 Er sandte einen Mann vor ihnen hin; Joseph ward zum Knechte verkauft.

18 Sie zwangen seine Füße im Stock, sein Leib mußte in Eisen liegen,

19 bis daß sein Wort kam und die Rede des Herrn ihn durchläuterte.

20 Da sandte der König hin und ließ ihn losgeben, der Herr über Völker hieß ihn auslassen.

21 Er setzte ihn zum Herrn über sein Haus, zum Herrscher über alle seine Güter,

22 daß er seine Fürsten unterweisete nach seiner Weise und seine Ältesten Weisheit lehrete.

23 Und Israel zog nach Ägypten, und Jakob ward ein Fremdling im Lande Hams.

24 Und er ließ sein Volk sehr wachsen und machte sie mächtiger denn ihre Feinde.

25 Er verkehrete jener Herz, daß sie seinem Volk gram wurden und dachten seine Knechte mit List zu dämpfen.

26 Er sandte seinen Knecht Mose, Aaron, den er hatte erwählet.

27 Dieselben taten seine Zeichen unter ihnen und seine Wunder im Lande Hams.

28 Er ließ Finsternis kommen und machte es finster; und waren nicht ungehorsam seinen Worten.

29 Er verwandelte ihre Wasser in Blut und tötete ihre Fische.

30 Ihr Land wimmelte Kröten heraus in den Kammern ihrer Könige.

31 Er sprach, da kam Ungeziefer, Läuse, in allen ihren Grenzen.

32 Er gab ihnen Hagel zum Regen, Feuerflammen in ihrem Lande;

33 und schlug ihre Weinstöcke und Feigenbäume und zerbrach die Bäume in ihren Grenzen.

34 Er sprach, da kamen Heuschrecken und Käfer ohne Zahl.

35 Und sie fraßen alles Gras in ihrem Lande und fraßen die Früchte auf ihrem Felde.

36 Und schlug alle Erstgeburt in Ägypten, alle ihre ersten Erben.

37 Und führete sie aus mit Silber und Golde; und war kein Gebrechlicher unter ihren Stämmen.

38 Ägypten ward froh, daß sie auszogen; denn ihre Furcht war auf sie gefallen.

39 Er breitete eine Wolke aus zur Decke und ein Feuer des Nachts zu leuchten.

40 Sie baten, da ließ er Wachteln kommen; und er sättigte sie mit Himmelbrot.

41 Er öffnete den Felsen, da flossen Wasser aus, daß Bäche liefen in der dürren Wüste.

42 Denn er gedachte an sein heiliges Wort, Abraham, seinem Knechte, geredet.

43 Also führete er sein Volk aus mit Freuden und seine Auserwählten mit Wonne

44 und gab ihnen die Länder der Heiden, daß sie die Güter der Völker einnahmen

45 auf daß sie halten sollten seine Rechte und seine Gesetze bewahren. Halleluja!

1 Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.

2 Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.

3 Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.

4 Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.

5 Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,

6 I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.

7 Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.

8 Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,

9 på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.

10 Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;

11 han sade: »Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott.»

12 Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.

13 Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.

14 Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:

15 »Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont.»

16 Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,

17 då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.

18 Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,

19 till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.

20 Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.

21 Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;

22 han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.

23 Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.

24 Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,

25 de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.

26 Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.

27 De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.

28 Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.

29 Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.

30 Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.

31 Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.

32 Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.

33 Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.

34 Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.

35 De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.

36 Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.

37 Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.

38 Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.

39 Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.

40 De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.

41 Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.

42 Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.

43 Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.

44 Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,

45 för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!