1 Ein Lied im höhern Chor. Aus der Tiefe rufe ich, HErr, zu dir.

2 HErr, höre meine Stimme; laß deine Ohren merken auf die Stimme meines Flehens!

3 So du willst, HErr, Sünde zurechnen, HErr, wer wird bestehen?

4 Denn bei dir ist die Vergebung, daß man dich fürchte.

5 Ich harre des HErrn; meine Seele harret, und ich hoffe auf sein Wort.

6 Meine Seele wartet auf den HErrn von einer Morgenwache bis zur andern.

7 Israel hoffe auf den HErrn; denn bei dem HErrn ist die Gnade und viel Erlösung bei ihm;

8 und er wird Israel erlösen aus allen seinen Sünden.

1 En vallfartssång. Ur djupen ropar jag till dig, HERRE.

2 Herre, hör min röst, låt dina öron akta på mina böners ljud.

3 Om du, HERRE, vill tillräkna missgärningar, Herre, vem kan då bestå?

4 Dock, hos dig är ju förlåtelse, på det att man må frukta dig.

5 Jag väntar efter HERREN, min själ väntar, och jag hoppas på hans ord.

6 Min själ väntar efter Herren mer än väktarna efter morgonen, ja, mer än väktarna efter morgonen.

7 Hoppas på HERREN, Israel; ty hos HERREN är nåd, och mycken förlossning är hos honom.

8 Och han skall förlossa Israel från alla dess missgärningar.