1 Après cela, Absalom s’équipa de chars et de chevaux, et il avait cinquante hommes qui couraient devant lui.
2 Et Absalom se levait de bon matin, et se tenait au bord du chemin de la porte. Et s’il se présentait un homme ayant quelque affaire pour laquelle il venait en justice devant le roi, Absalom l’appelait et lui disait: De quelle ville es-tu? Et s’il répondait: Ton serviteur est de l’une des tribus d’Israël,
3 Absalom lui disait: Vois, ta cause est bonne et droite; mais tu n’as personne pour t’écouter de la part du roi.
4 Et Absalom disait: Que ne m’établit-on juge dans le pays! Tout homme qui aurait un procès ou une affaire à juger viendrait vers moi, et je lui ferais justice.
5 Et si quelqu’un s’approchait pour se prosterner devant lui, il lui tendait la main, et le prenait et le baisait.
6 Absalom faisait ainsi à tous ceux d’Israël qui venaient vers le roi pour avoir justice; et Absalom gagnait le cœur des hommes d’Israël.
7 Et il arriva, au bout de quarante ans, qu’Absalom dit au roi: Je te prie, que j’aille à Hébron pour acquitter le vœu que j’ai fait à l’Éternel.
8 Car, quand ton serviteur demeurait à Gueshur en Syrie, il fit un vœu, disant: Si l’Éternel me ramène à Jérusalem, je servirai l’Éternel.
9 Et le roi lui répondit: Va en paix! Il se leva donc, et s’en alla à Hébron.
10 Or Absalom envoya des espions dans toutes les tribus d’Israël, pour dire: Quand vous entendrez le son de la trompette, dites: Absalom est proclamé roi à Hébron!
11 Et avec Absalom s’en allèrent deux cents hommes de Jérusalem, qu’il avait invités; or ils y allaient en toute simplicité, ne sachant rien.
12 Et Absalom, pendant qu’il offrait les sacrifices, envoya appeler Achithophel, le Guilonite, conseiller de David, de sa ville de Guilo; et il se forma une puissante conjuration; et le peuple allait en augmentant auprès d’Absalom.
13 Alors il vint vers David un messager, qui lui dit: Le cœur des hommes d’Israël se tourne vers Absalom.
14 Et David dit à tous ses serviteurs qui étaient avec lui à Jérusalem: Levez-vous et fuyons, car nous ne saurions échapper à Absalom. Hâtez-vous de partir, de peur qu’il ne se hâte, qu’il ne nous atteigne, qu’il ne précipite le mal sur nous, et ne fasse passer la ville au fil de l’épée.
15 Et les serviteurs du roi répondirent au roi: Tes serviteurs sont prêts à faire tout ce que le roi, notre seigneur, trouvera bon.
16 Le roi sortit donc, et toute sa maison le suivait; mais le roi laissa dix femmes, de ses concubines, pour garder la maison.
17 Ainsi le roi sortit, et tout le peuple à sa suite; et ils s’arrêtèrent à Beth-Merchak.
18 Et tous ses serviteurs marchaient à côté de lui, et tous les Kéréthiens, tous les Péléthiens, et tous les Guitthiens, au nombre de six cents hommes venus de Gath à sa suite, marchaient devant le roi.
19 Mais le roi dit à Itthaï, le Guitthien: Pourquoi viendrais-tu aussi avec nous? Retourne-t’en, et demeure avec le roi, car tu es étranger, et tu dois même retourner en ton lieu.
20 Tu es arrivé hier, et te ferai-je aujourd’hui errer çà et là avec nous? Quant à moi, je vais où je puis; retourne-t’en, et emmène tes frères avec toi. Que la miséricorde et la vérité t’accompagnent!
21 Mais Itthaï répondit au roi, en disant: L’Éternel est vivant, et le roi, mon seigneur, vit! au lieu où sera le roi mon seigneur, soit pour mourir, soit pour vivre, ton serviteur y sera aussi.
22 Alors David dit à Itthaï: Viens et marche. Et Itthaï, le Guitthien, marcha, avec tous ses gens, et tous les petits enfants qui étaient avec lui.
23 Or tout le pays pleurait à grands cris; et tout le peuple passait. Et le roi passa le torrent du Cédron, et tout le peuple passa vis-à-vis du chemin qui mène au désert.
24 Tsadok était aussi là, et avec lui tous les Lévites qui portaient l’arche de l’alliance de Dieu; et ils posèrent là l’arche de Dieu; et Abiathar montait, pendant que tout le peuple achevait de sortir de la ville.
25 Mais le roi dit à Tsadok: Reporte l’arche de Dieu dans la ville. Si je trouve grâce devant l’Éternel, il me ramènera, et il me fera voir l’arche et sa demeure.
26 Que s’il dit ainsi: Je ne prends point de plaisir en toi; me voici, qu’il fasse de moi ce qui lui semblera bon.
27 Le roi dit encore à Tsadok, le sacrificateur: Vois-tu? Retourne en paix à la ville, ainsi qu’Achimaats, ton fils, et Jonathan, fils d’Abiathar, vos deux fils, avec vous.
28 Voyez, je vais attendre dans les plaines du désert, jusqu’à ce qu’on vienne m’apporter des nouvelles de votre part.
29 Tsadok et Abiathar reportèrent donc l’arche de Dieu à Jérusalem, et ils y demeurèrent.
30 Et David montait par la montée des Oliviers, et en montant il pleurait; il avait la tête couverte, et marchait nu-pieds. Tout le peuple aussi qui était avec lui montait, chacun ayant la tête couverte; et en montant ils pleuraient.
31 Alors on fit ce rapport à David, et on lui dit: Achithophel est parmi les conjurés avec Absalom. Et David dit: Je te prie, ô Éternel, déjoue le conseil d’Achithophel!
32 Et lorsque David fut venu jusqu’au sommet, où il se prosterna devant Dieu, voici, Cushaï l’Arkite, vint à sa rencontre, ayant sa tunique déchirée et de la terre sur sa tête.
33 Et David lui dit: Si tu passes plus avant avec moi, tu me seras à charge.
34 Mais si tu t’en retournes à la ville, et que tu dises à Absalom: Je suis ton serviteur, ô roi! j’ai servi ton père dès longtemps, et maintenant je te servirai; alors tu déjoueras en ma faveur le conseil d’Achithophel.
35 Et n’auras-tu pas là avec toi les sacrificateurs Tsadok et Abiathar? Et tout ce que tu apprendras de la maison du roi, tu le rapporteras aux sacrificateurs, Tsadok et Abiathar;
36 Voici, ils ont là avec eux leurs deux fils, Achimaats, fils de Tsadok, et Jonathan, fils d’Abiathar; vous me ferez savoir par eux tout ce que vous aurez appris.
37 Ainsi Cushaï, l’ami de David, retourna dans la ville. Et Absalom vint à Jérusalem.
Absalom planerar för uppror
1 1 Kung 1:5. En tid därefter skaffade Absalom sig en vagn15:1vagnEn tvåhjulig, dekorerad vagn var en maktsymbol (jfr 1 Mos 41:43, 1 Kung 10:29). och hästar och femtio man som sprang framför honom. 2 Tidigt varje morgon brukade Absalom ställa sig vid vägen som ledde till porten, och så ofta någon var på väg till kungen för att få en rättssak avgjord, kallade Absalom honom till sig och frågade: "Från vilken stad är du?" När han svarade: "Din tjänare är från den och den av Israels stammar", 3 sade Absalom till honom: "Din sak är både god och rätt, men du har ingen som lyssnar på dig hos kungen." 4 Absalom tillade: "Tänk om jag var satt till domare i landet! Då kunde alla som har någon rättssak eller tvist komma till mig, och jag skulle ge dem rättvisa." 5 Och när någon kom fram och ville falla ner för honom, räckte han ut handen och tog tag i honom och kysste honom. 6 Så gjorde Absalom med alla israeliter som kom för att få någon sak avgjord hos kungen. Så stal Absalom israeliternas hjärta.
7 När fyra15:7HebronPatriarkernas ort (1 Mos 35:27, 37:14) där David hade blivit erkänd som kung (5:3). år hade gått sade Absalom till kungen: "Låt mig gå till Hebron15:7fyraSå Septuaginta, Peshitta och Vulgata. Hebreiska texten: "fyrtio". och uppfylla mitt löfte som jag gett åt Herren. 8 1 Mos 28:20f, 2 Sam 13:37f. Din tjänare gav nämligen ett löfte när jag bodde i Geshur i Aram: Om Herren låter mig komma tillbaka till Jerusalem ska jag tjäna Herren." 9 Kungen sade till honom: "Gå i frid." Då bröt han upp och begav sig till Hebron.
10 Men Absalom sände i hemlighet ut budbärare till Israels alla stammar och lät säga: "När ni hör basunen ljuda ska ni säga: Nu är Absalom kung i Hebron!" 11 Tvåhundra män från Jerusalem hade följt med Absalom. De hade blivit inbjudna och följde med i god tro helt ovetande. 12 1 Krön 27:33. Medan Absalom offrade slaktoffer15:12slaktofferTroligen gemenskapsoffer (3 Mos 7:11f), där huvuddelen av köttet åts av offerföljet vid en efterföljande offerfest (jfr t ex 5 Mos 27:7, 1 Sam 9:12f, 1 Kung 3:15). sände han bud och lät hämta giloniten Ahitofel15:12AhitofelTroligen farfar till Davids älsklingshustru Bat-Seba (11:3, 23:34)., Davids rådgivare, från hans stad Gilo.
Sammansvärjningen växte i styrka och allt fler bland folket gick över till Absalom.
David flyr
13 En budbärare kom till David och sade: "Israels män har vänt sina hjärtan till Absalom." 14 2 Sam 12:11, Ps 3:1f. Då sade David till alla de tjänare som var med honom i Jerusalem: "Kom, vi måste fly! Annars finns ingen räddning för oss undan Absalom.15:14fly … undan AbsalomVid denna tid kan David ha skrivit Ps 3. Skynda er i väg! Han kan plötsligt komma över oss och dra olycka över oss och slå staden med svärd." 15 Kungens tjänare svarade kungen: "Vad än vår herre kungen beslutar är vi dina lydiga tjänare." 16 Och kungen gav sig i väg och hela hans hushåll följde med honom. Men kungen lämnade kvar tio av sina bihustrur för att se efter huset. 17 När kungen drog ut följde hela folket efter honom. Men de stannade vid det sista huset. 18 2 Sam 8:18. Alla hans tjänare och alla kereteerna och peleteerna drog förbi honom. Och alla de sexhundra gatiterna15:18gatiternaKämpar från filisteiska Gat där David hade vistats en tid (1 Sam 27:2f). som hade följt med honom från Gat gick förbi framför kungen.
19 Då sade kungen till gatiten Ittaj: "Varför går också du med oss? Vänd om och stanna hos kungen. Du är ju en främling och dessutom landsflyktig från ditt land. 20 Du kom i går, skulle jag då i dag låta dig irra omkring med oss när jag nu ger mig av, vart det nu bär hän? Vänd tillbaka och ta dina bröder med dig. Nåd och sanning vare med dig." 21 Rut 1:16f. Men Ittaj svarade kungen: "Så sant Herren lever och så sant min herre kungen lever: Där min herre kungen är, där vill också din tjänare vara, i liv eller död." 22 Då sade David till Ittaj: "Kom då och gå med oss." Och gatiten Ittaj följde då med tillsammmans med alla sina män och alla barn som han hade med sig. 23 2 Krön 29:16, Joh 18:1. Hela landet grät högljutt när folket drog fram. När kungen gick över Kidrondalen15:23KidrondalenEn bäckravin som utgjorde Jerusalems östra gräns mot Olivberget. Här gick Jesus över tusen år senare mot Getsemane (Joh 18:1). följde allt folket med och tog vägen mot öknen.
24 Där var också Sadok15:24SadokBetyder "rättfärdig", Davids och Salomos överstepräst (1 Kung 1:8, 1 Krön 24:3). tillsammans med alla leviterna, och de bar Guds förbundsark. Men de satte ner Guds ark tills allt folket hade hunnit gå ut ur staden och Ebjatar kommit dit upp. 25 Ps 27:4. Då sade kungen till Sadok: "Bär tillbaka Guds ark in i staden. Om jag finner nåd för Herrens ögon ska han föra mig tillbaka så att jag får se honom och hans boning igen. 26 1 Sam 3:18, 2 Sam 10:12. Men om han säger: Jag har inte behag till dig – se, här är jag, han kan göra med mig vad han finner för gott." 27 1 Sam 9:9, 2 Sam 17:16f. Kungen sade vidare till prästen Sadok: "Är du inte en siare? Vänd tillbaka till staden i frid, tillsammans med era båda söner – din son Ahimaas och Ebjatars son Jonatan. 28 Jag tänker dröja vid vadställena i öknen tills det kommer bud från er med underrättelser till mig." 29 Då återförde Sadok och Ebjatar Guds ark till Jerusalem och de stannade där.
30 2 Sam 19:4, Est 6:12, Jer 14:3f. Men David gick gråtande uppför Olivberget med täckt huvud och bara fötter. Allt folket som följde honom täckte också över sina huvuden och gick upp under gråt. 31 Job 5:12. När det berättades för David att Ahitofel var med bland de sammansvurna hos Absalom, sade David: "Herre, förvandla Ahitofels råd till dårskap."
Hushaj blir Davids spejare
32 David kom upp på bergstoppen där han ville tillbe Gud. Då kom arkiten Hushaj mot honom med sönderrivna kläder och med jord på huvudet15:32med sönderrivna kläder och med jord på huvudetUttryck för sorg (jfr t ex Est 4:1).. 33 David sade till honom: "Följer du med mig blir du bara till besvär för mig. 34 2 Sam 17:6f. Men om du vänder tillbaka till staden och säger till Absalom: ’Jag vill vara din tjänare, o konung. Jag var din fars tjänare förut, men nu vill jag vara din tjänare’, då kan du göra Ahitofels råd om intet. 35 Där har du också prästerna Sadok och Ebjatar. Allt du får höra från kungens hus ska du berätta för prästerna Sadok och Ebjatar.
36 Deras två söner är med dem där, Sadok har Ahimaas och Ebjatar har Jonatan. Genom dem kan ni sända bud till mig om allt ni får höra." 37 Och Hushaj, Davids vän, kom in i staden när Absalom drog in i Jerusalem.