2 Samuel 22

1 Et David adressa à l’Éternel les paroles de ce cantique, au jour où l’Éternel l’eut délivré de la main de tous ses ennemis, et de la main de Saül.

2 Il dit: Éternel, mon rocher, ma forteresse et mon libérateur!

3 O Dieu, mon rocher, vers qui je me retire; mon bouclier et la force qui me délivre, ma haute retraite et mon asile! mon Sauveur! tu me garantis de la violence.

4 Je m’écrie: Loué soit l’Éternel! Et je suis délivré de mes ennemis.

5 Car les flots de la mort m’avaient environné, les torrents des méchants m’avaient effrayé;

6 Les liens du Sépulcre m’avaient environné; les filets de la mort m’avaient surpris.

7 Dans ma détresse, j’invoquai l’Éternel, je criai à mon Dieu; de son palais il entendit ma voix, et mon cri parvint à ses oreilles.

8 Alors la terre fut ébranlée et trembla, les fondements des cieux s’agitèrent et s’ébranlèrent, parce qu’il était courroucé.

9 Une fumée montait de ses narines, et de sa bouche un feu dévorant; il en jaillissait des charbons embrasés.

10 Il abaissa les cieux, et descendit, ayant l’obscurité sous ses pieds.

11 Il était monté sur un chérubin et volait; il parut sur les ailes du vent.

12 Il mit autour de lui les ténèbres comme une tente, des amas d’eaux, des nuées épaisses.

13 De la splendeur qui était devant lui, s’embrasèrent des charbons de feu.

14 L’Éternel tonna des cieux; le Très-Haut fit retentir sa voix.

15 Il lança des flèches, et dispersa mes ennemis; il lança des éclairs, et les mit en déroute.

16 Alors le fond de la mer apparut, et les fondements du monde se découvrirent, par la menace de l’Éternel, par le souffle du vent de sa colère.

17 Il étendit sa main d’en haut, et me prit; il me tira des grosses eaux.

18 Il me délivra de mon ennemi puissant, et de mes adversaires qui étaient plus forts que moi.

19 Ils m’avaient surpris au jour de ma calamité, mais l’Éternel fut mon appui.

20 Il m’a mis au large; il m’a délivré, parce qu’il a pris son plaisir en moi.

21 L’Éternel m’a traité selon ma justice; il m’a rendu selon la pureté de mes mains;

22 Car j’ai gardé les voies de l’Éternel, et je n’ai point été infidèle à mon Dieu.

23 Car toutes ses ordonnances sont devant moi, et je ne m’écarte point de ses statuts.

24 J’ai été intègre devant lui, et je me suis gardé de mon iniquité.

25 Aussi l’Éternel m’a rendu selon ma justice, selon ma pureté à ses yeux.

26 Avec celui qui est bon, tu es bon; avec l’homme intègre tu es intègre.

27 Avec celui qui est pur, tu te montres pur; mais avec le pervers, tu agis selon sa perversité.

28 Tu sauves le peuple affligé; mais de ton regard tu abaisses les orgueilleux.

29 Car tu es ma lampe, ô Éternel! Et l’Éternel fait resplendir mes ténèbres.

30 Avec toi je fonds sur une troupe; avec mon Dieu je franchis la muraille.

31 La voie de Dieu est parfaite, la parole de l’Éternel est éprouvée; il est le bouclier de tous ceux qui se retirent vers lui.

32 Car qui est Dieu, sinon l’Éternel? Et qui est un rocher, sinon notre Dieu?

33 Le Dieu qui est ma forteresse assurée, et qui enseigne à l’homme intègre sa voie;

34 Qui rend mes pieds semblables à ceux des biches, et m’affermit sur mes hauteurs;

35 Qui forme mes mains au combat, et mes bras bandent un arc d’airain.

36 Tu m’as donné le bouclier de ton salut, et ta bonté m’a fait devenir grand.

37 Tu élargis le chemin sous mes pas, et mes pieds ne chancellent point.

38 Je poursuis mes ennemis; je les détruis; et je ne reviens qu’après les avoir exterminés.

39 Je les consume, je les écrase, et ils ne se relèvent plus; ils tombent sous mes pieds.

40 Car tu m’as ceint de force pour le combat; tu fais plier sous moi mes adversaires.

41 Tu fais tourner le dos à mes ennemis devant moi; ceux qui me haïssent, je les détruis.

42 Ils regardent, et point de libérateur! Ils crient à l’Éternel, mais il ne leur répond point.

43 Et je les broie comme la poussière de la terre; je les écrase, je les foule comme la boue des rues.

44 Tu me sauves des dissensions de mon peuple; tu me gardes pour être chef des nations. Le peuple que je ne connaissais pas, m’est assujetti.

45 Les fils de l’étranger viennent me flatter; dès que leur oreille a entendu, ils se sont soumis.

46 Les fils de l’étranger défaillent, et sortent tremblants de leurs retraites.

47 L’Éternel est vivant! Et béni soit mon rocher! Que Dieu, le rocher de mon salut, soit exalté!

48 Le Dieu qui me donne vengeance, et qui m’assujettit les peuples; qui me fait échapper à mes ennemis.

49 Tu m’élèves au-dessus de mes adversaires, tu me délivres de l’homme violent.

50 C’est pourquoi, ô Éternel, je te louerai parmi les nations, et je chanterai ton nom!

51 C’est lui qui délivre magnifiquement son roi, et qui fait miséricorde à son oint, à David et à sa postérité, à jamais!

Davids segersång

1 *Ps 18:1f. David sjöng denna sång*22:1 denna sångEn snarlik version av psalmen finns i Psaltaren som Ps 18. till Herren när Herren hade räddat honom från alla hans fiender och ur Sauls våld. 2 *5 Mos 32:4. Han sade:

Herre, mitt bergfäste,

min borg och min räddare,

3 *Ps 3:4, 144:2, Luk 1:69, Hebr 2:13. min Gud, min klippa

och min tillflykt,

min sköld och min frälsnings horn,

mitt värn och mitt skydd,

min frälsare som frälser mig

från våldet.

4 Till Herren, den högt lovade,

ropar jag,

och jag blir frälst från mina fiender.

5 *Job 22:10, Ps 55:5, Jona 2:3. Dödens vågor omgav mig,

fördärvets strömmar skrämde mig.

6 *Ps 116:3. Dödsrikets band omslöt mig,

dödens snaror mötte mig.

7 *Ps 3:5, 120:1, Jona 2:3f. I min nöd åkallade jag Herren,

jag ropade till min Gud.

Från sitt tempel hörde han min röst,

mitt rop nådde hans öron.

8 *Ps 68:9. Då skakade jorden och bävade,

himlens grundvalar darrade,

de skakade av hans brinnande vrede.

9 *2 Mos 19:18, 24:17, 5 Mos 4:24, 32:22, Ps 97:3, Hebr 12:29. Rök steg ur hans näsa

och förtärande eld ur hans mun,

det gnistrade av glöd från honom.

10 *Ps 99:1, 104:3. Han sänkte himlen och steg ner

med mörka moln under sina fötter,

11 han red på keruben och flög,

han svävade fram på vindens vingar.

12 *Ps 97:2, Jes 45:15, 50:3. Han gjorde mörker till sitt skydd

omkring honom:

vattenmassor, tjocka moln.

13 Ur glansen framför honom

flammade glödande kol.

14 *Ps 29:3.Herren dundrade från himlen,

den Högste höjde sin röst.

15 *1 Sam 7:10, Ps 148:8. Han sköt pilar och skingrade dem,

blixtar och förvirrade dem.

16 Flodbäddar blev synliga,

jordens grundvalar blottades

för Herrens tillrättavisning,

för hans vredes stormvind.

17 *Ps 32:6, 69:2f, 144:7. Han räckte sin hand från höjden

och grep tag i mig,

han drog mig upp

ur de väldiga vattnen.

18 *1 Sam 23:1f. Han räddade mig

från min mäktige fiende,

från dem som hatade mig

och var starkare än jag.

19 De anföll mig på min olyckas dag,

men Herren var mitt stöd.

20 Han förde mig ut på rymlig plats,

han räddade mig

eftersom han älskar mig.

21 *1 Sam 26:23, 1 Kung 8:32, Job 22:30, Ps 17:1, 24:4.Herren var god mot mig

efter min rättfärdighet,

han lönade mig

efter mina händers renhet,

22 för jag har hållit mig

på Herrens vägar

och inte avfallit från min Gud.

23 Jag har haft alla hans domar

för ögonen

och inte avvisat hans stadgar.

24 *1 Kung 14:8, 15:5. Jag har varit fullkomlig inför honom

och aktat mig för synd.

25 *1 Sam 26:23f. Ords 11:31. Därför har Herren lönat mig efter min rättfärdighet,

efter min renhet inför hans ögon.

26 Mot den trogne är du trofast,

mot den fullkomlige

är du fullkomlig.

27 *3 Mos 26:23f, Ps 146:9, Ords 3:34, Hes 7:27. Mot den rene är du ren,

men mot den falske är du vrång.

28 *Ords 29:23, Dan 4:34, Luk 1:51f, 1 Petr 5:5. Du frälser ett förtryckt folk,

men du har ögonen på de stolta

och ödmjukar dem.

29 *Ps 112:4. Ja, du är min lampa, Herre,

Herren gör mitt mörker ljust.

30 *2 Sam 5:6f, Ps 60:14, Fil 4:13. Med dig slår jag ner en armé,

med min Gud stormar jag murar.

31 *Ps 12:7, 19:9, 119:140. Guds väg är fullkomlig,

Herrens ord är rent.

Han är en sköld för alla

som flyr till honom.

32 *5 Mos 4:35, 32:39, 1 Sam 2:2, Jes 43:11, 44:6, 8. Vem är Gud förutom Herren,

vem är en klippa utom vår Gud?

33 Gud är mitt starka värn,

han gör min väg fullkomlig*22:33han gör min väg fullkomligAndra handskrifter: "han leder den fullkomlige på hans väg"..

34 *Ps 40:3, Hab 3:19. Du gör mina fötter som hindens

och ställer mig på mina höjder.

35 *Ps 144:1. Du lär mina händer att strida,

mina armar

att spänna kopparbågen.

36 *2 Sam 7:18, Ps 8:5, Ef 6:16f. Du ger mig din frälsnings sköld,

din ödmjukhet gör mig stor.

37 *Ps 17:5, 31:9, Ords 4:12. Du gör plats för mina steg

där jag går,

mina fötter vacklar inte.

38 Jag förföljde mina fiender

och förgjorde dem,

jag vände inte förrän

jag gjort slut på dem.

39 Jag gjorde slut på dem och slog dem

så att de inte kunde resa sig,

de föll under mina fötter.

40 Du rustade mig med kraft

för striden,

du böjde mina motståndare

under mig.

41 *2 Mos 23:27. Mina fiender drev du

på flykten för mig,

dem som hatade mig förintade jag.

42 *Joh 9:31. De såg sig omkring,

men ingen räddare fanns,

till Herren,

men han svarade dem inte.

43 Jag malde dem till stoft på marken,

jag krossade dem

och trampade ner dem

som smuts på gatan.

44 Du räddade mig ur mitt folks strider,

du bevarade mig

som ett huvud över hednafolk,

folk jag inte kände blev mina tjänare.

45 *5 Mos 33:29, Ps 66:3, 72:9, 81:15. Främlingar kröp för mig,

så snart de hörde om mig

lydde de mig.

46 Främlingarnas mod vissnade bort,

bävande lämnade de sina fästen.

47 Herren lever!

Lovad är min klippa,

upphöjd är Gud,

min frälsnings klippa.

48 Gud, du har gett mig hämnd

och lagt folken under mig.

49 Du har fört mig ut från mina fiender,

du har upphöjt mig

över mina motståndare

och räddat mig från våldsmän.

50 *Rom 15:9. Därför vill jag tacka dig

bland hednafolken, Herre,

och lovsjunga ditt namn,

51 *2 Sam 7:8f, Ps 144:10. för du ger stora segrar till din kung

och visar nåd mot din smorde,

mot David och hans ätt till evig tid.