1 Celui qui s'isole suit son inclination; il s'obstine contre toute raison.

2 Ce n'est pas à la prudence que l'insensé prend plaisir; mais c'est à manifester ce qu'il a dans le cœur.

3 Quand le méchant vient, le mépris vient aussi, et avec l'opprobre vient l'ignominie.

4 Les paroles de la bouche d'un homme sont des eaux profondes; et la source de la sagesse est un torrent qui jaillit.

5 Il n'est pas bon d'avoir égard à la personne du méchant, pour faire tort au juste dans le jugement.

6 Les lèvres de l'insensé amènent la querelle, et sa bouche appelle les coups.

7 La bouche de l'insensé est une ruine pour lui, et ses lèvres sont un piège à son âme.

8 Les paroles d'un médisant sont comme des friandises; elles pénètrent jusqu'au-dedans des entrailles.

9 Celui qui se relâche dans son ouvrage, est frère de celui qui dissipe ce qu'il a.

10 Le nom de l'Éternel est une forte tour; le juste y court, et il y est dans une haute retraite.

11 Les biens du riche sont sa ville forte, et comme une haute muraille, dans son imagination.

12 Le cœur de l'homme s'élève, avant que la ruine arrive; mais l'humilité précède la gloire.

13 Celui qui répond à un discours, avant que de l'avoir entendu, fait une folie et s'attire la confusion.

14 L'esprit de l'homme le soutiendra dans la maladie; mais si l'esprit est abattu, qui le relèvera?

15 Le cœur de l'homme intelligent acquiert de la science, et l'oreille des sages cherche la connaissance.

16 Le présent d'un homme lui fait faire place, et lui donne accès auprès des grands.

17 Celui qui plaide le premier, paraît juste; mais sa partie vient et l'examine.

18 Le sort termine les procès, et fait les partages entre les puissants.

19 Des frères divisés sont plus difficiles à gagner qu'une ville forte; et leurs différends sont comme les verrous d'un château.

20 C'est du fruit de sa bouche qu'un homme rassasie son corps; c'est du revenu de ses lèvres qu'il sera nourri.

21 La mort et la vie sont au pouvoir de la langue, et celui qui en aime l'usage, en mangera les fruits.

22 Celui qui a trouvé une femme, a trouvé le bonheur; c'est une faveur qu'il obtient de l'Éternel.

23 Le pauvre parle en suppliant; mais le riche répond avec dureté.

24 Celui qui a beaucoup de compagnons les a pour son malheur; mais il y a tel ami plus attaché qu'un frère.

1 Den egensinnige följer sin egen lystnad, med all makt söker han strid.

2 Dåren frågar ej efter förstånd, allenast efter att få lägga fram vad han har i hjärtat.

3 Där den ogudaktige kommer, där kommer förakt, och med skamlig vandel följer smälek.

4 Orden i en mans mun äro såsom ett djupt vatten, såsom en flödande bäck, en vishetens källa.

5 Att vara partisk för den skyldige är icke tillbörligt ej heller att vränga rätten för den oskyldige.

6 Dårens läppar komma med kiv, och hans mun ropar efter slag.

7 Dårens mun är honom själv till olycka, och hans läppar äro en snara hans liv.

8 Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.

9 Den som är försumlig i sitt arbete, han är allaredan en broder till rövaren.

10 HERRENS namn är ett starkt torn; den rättfärdige hastar dit och varder beskyddad.

11 Den rikes skatter äro honom en fast stad, höga murar likna de, i hans inbillning.

12 Före fall går högmod i mannens hjärta, och ödmjukhet går före ära.

13 Om någon giver svar, förrän han har hört, så tillräknas det honom såsom oförnuft och skam.

14 Mod uppehåller mannen i hans svaghet; men ett brutet mod, vem kan bära det?

15 Den förståndiges hjärta förvärvar kunskap, och de visas öron söka kunskap.

16 Gåvor öppna väg för en människa och föra henne fram inför de store.

17 Den som först lägger fram sin sak har rätt; sedan kommer vederparten och uppdagar huru det är.

18 Lottkastning gör en ände på trätor, den skiljer mellan mäktiga män.

19 En förorättad broder är svårare att vinna än en fast stad, och trätor äro såsom bommar för ett slott.

20 Av sin muns frukt får envar sin buk mättad, han varder mättad av sina läppars gröda.

21 Död och liv har tungan i sitt våld, de som gärna bruka henne få äta hennes frukt.

22 Den som har funnit en rätt hustru, han har funnit lycka och har undfått nåd av HERREN.

23 Bönfallande är den fattiges tal, men den rike svarar med hårda ord.

24 Den som ävlas att få vänner, han kommer i olycka; men vänner finnas, mer trogna än en broder.