1 La bonne réputation est préférable aux grandes richesses, et une bonne estime à l'argent et à l'or.

2 Le riche et le pauvre se rencontrent; celui qui les a faits l'un et l'autre, c'est l'Éternel.

3 L'homme bien avisé prévoit le mal, et se met à l'abri; mais les simples passent outre, et en portent la peine.

4 Le fruit de l'humilité et de la crainte de l'Éternel, c'est la richesse, la gloire et la vie.

5 Il y a des épines et des pièges dans la voie du pervers; celui qui garde son âme, s'en éloignera.

6 Instruis le jeune enfant selon la voie qu'il doit suivre; lors même qu'il sera devenu vieux, il ne s'en éloignera point.

7 Le riche dominera sur les pauvres, et celui qui emprunte sera serviteur de l'homme qui prête.

8 Celui qui sème la perversité, moissonnera la vanité, et la verge de sa fureur prendra fin.

9 L'œil bienfaisant sera béni, parce qu'il aura donné de son pain au pauvre.

10 Chasse le moqueur, et la dispute s'en ira, la querelle et l'outrage cesseront.

11 Le roi est ami de celui qui aime la pureté du cœur, et qui a de la grâce dans ses discours.

12 Les yeux de l'Éternel protègent la sagesse; mais il confond les paroles du perfide.

13 Le paresseux dit: Le lion est là dehors; je serais tué par les rues.

14 La bouche des étrangères est une fosse profonde; celui contre qui l'Éternel est irrité, y tombera.

15 La folie est attachée au cœur de l'enfant; mais la verge du châtiment l'éloignera de lui.

16 Celui qui fait tort au pauvre pour s'enrichir, donne au riche, pour n'aboutir qu'à l'indigence.

17 Prête ton oreille, et écoute les paroles des sages; applique ton cœur à ma science.

18 Car il est bon que tu les gardes au-dedans de toi, et qu'elles restent présentes sur tes lèvres.

19 Je te le fais entendre aujourd'hui à toi-même, afin que ta confiance soit en l'Éternel.

20 N'ai-je pas déjà écrit pour toi sur le conseil et sur la science,

21 Pour t'enseigner des choses sûres, des paroles de vérité; afin que tu répondes par des paroles de vérité à ceux qui te consultent?

22 Ne pille point le pauvre, parce qu'il est pauvre, et n'opprime point l'affligé à la porte.

23 Car l'Éternel plaidera leur cause, et pillera l'âme de ceux qui les auront pillés.

24 Ne sois point le compagnon de l'homme colère, et ne va point avec l'homme furieux;

25 De peur que tu n'apprennes ses voies, et qu'elles ne soient un piège pour ton âme.

26 Ne sois point de ceux qui frappent dans la main, ni de ceux qui cautionnent pour les dettes.

27 Si tu n'avais pas de quoi payer, voudrais-tu qu'on prît ton lit de dessous toi?

28 Ne déplace point la borne ancienne que tes pères ont posée.

29 As-tu vu un homme habile dans son travail? Il sera au service des rois, et non à celui de gens d'une condition obscure.

1 Ett gott namn är mer värt än stor rikedom, ett gott anseende är bättre än silver och guld.

2 Rik och fattig få leva jämte varandra; HERREN har gjort dem båda.

3 Den kloke ser faran och söker skydd; men de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.

4 Ödmjukhet har sin lön i HERRENS fruktan, i rikedom, ära och liv.

5 Törnen och snaror ligga på den vrånges väg; den som vill bevara sitt liv håller sig fjärran ifrån dem.

6 Vänj den unge vid den väg han bör vandra, så viker han ej därifrån, när han bliver gammal.

7 Den rike råder över de fattiga, och låntagaren bliver långivarens träl.

8 Den som sår vad orätt är, han får skörda fördärv, och hans övermods ris får en ände.

9 Den som unnar andra gott, han varder välsignad, ty han giver av sitt bröd åt den arme.

10 Driv ut bespottaren, så upphör trätan, och tvist och smädelse få en ände.

11 Den som älskar hjärtats renhet, den vilkens läppar tala ljuvligt, hans vän är konungen.

12 HERRENS ögon bevara den förståndige; därför omstörtar han den trolöses planer.

13 Den late säger: »Ett lejon är på gatan; därute på torget kunde jag bliva dräpt.»

14 En trolös kvinnas mun är en djup grop; den som har träffats av HERRENS vrede, han faller däri.

15 Oförnuft låder vid barnets hjärta, men tuktans ris driver det bort.

16 Den som förtrycker den arme bereder honom vinning men den som giver åt den rike vållar honom allenast förlust. ----

17 Böj ditt öra härtill, och hör de vises ord, och lägg mina lärdomar på hjärtat.

18 Ty det bliver dig ljuvligt, om du bevarar dem i ditt innersta; må de alla ligga redo på dina läppar.

19 För att du skall sätta din förtröstan till HERREN, undervisar jag i dag just dig.

20 Ja, redan förut har jag ju skrivit regler för dig och meddelat dig råd och insikt,

21 för att lära dig tillförlitliga sanningsord, så att du rätt kan svara den som har sänt dig åstad.

22 Plundra icke den arme, därför att han är arm, och förtrampa icke den fattige porten.

23 Ty HERREN skall utföra deras sak, och dem som röva från dem skall han beröva livet.

24 Giv dig icke i sällskap med den som lätt vredgas eller i lag med en snarsticken man,

25 på det att du icke må lära dig hans vägar och bereda en snara för ditt liv.

26 Var icke en av dem som giva handslag, en av dem som gå i borgen för lån.

27 Icke vill du att man skall taga ifrån dig sängen där du ligger, om du icke har något att betala med?

28 Flytta icke ett gammalt råmärke, ett sådant som dina fäder hava satt upp.

29 Ser du en man som är väl förfaren i sin syssla, hans plats är att tjäna konungar; icke må han tjäna ringa män.