1 L'homme qui, étant repris, roidit son cou, sera subitement brisé, sans qu'il y ait de guérison.
2 Quand les justes sont les plus nombreux, le peuple se réjouit; mais quand le méchant domine, le peuple gémit.
3 L'homme qui aime la sagesse, réjouit son père; mais celui qui se plaît avec les débauchées, dissipe ses richesses.
4 Le roi affermit le pays par la justice; mais celui qui aime les présents le ruine.
5 L'homme qui flatte son prochain, tend un filet sous ses pas.
6 Il y a un piège dans le crime du méchant; mais le juste chante et se réjouit.
7 Le juste prend connaissance de la cause des pauvres; mais le méchant ne s'en informe pas.
8 Les hommes moqueurs soufflent le feu dans la ville; mais les sages calment la colère.
9 Un homme sage contestant avec un homme insensé, qu'il se fâche ou qu'il rie, n'aura point de repos.
10 Les hommes sanguinaires haïssent l'homme intègre; mais les hommes droits protègent sa vie.
11 L'insensé met dehors tout ce qu'il a dans l'esprit; mais le sage le réprime et le retient.
12 Quand le prince prête l'oreille à la parole de mensonge, tous ses serviteurs sont méchants.
13 Le pauvre et l'oppresseur se rencontrent; c'est l'Éternel qui éclaire les yeux de l'un et de l'autre.
14 Le trône du roi qui rend justice aux pauvres selon la vérité, sera affermi à perpétuité.
15 La verge et la répréhension donnent la sagesse; mais l'enfant livré à lui-même fait honte à sa mère.
16 Quand les méchants sont les plus nombreux, les crimes se multiplient; mais les justes verront leur ruine.
17 Corrige ton enfant, et il te donnera du repos, et il fera la joie de ton âme.
18 Lorsqu'il n'y a point de vision, le peuple est sans frein; mais heureux est celui qui garde la loi!
19 Ce n'est pas par des paroles qu'on corrige un esclave; car il entend bien, mais ne répond pas.
20 As-tu vu un homme étourdi dans ses paroles? Il y a plus à espérer d'un fou que de lui.
21 Le serviteur sera à la fin le fils de celui qui le nourrit délicatement dès la jeunesse.
22 L'homme colère excite les querelles, et l'homme emporté commet bien des fautes.
23 L'orgueil de l'homme l'abaisse; mais celui qui est humble d'esprit, obtient la gloire.
24 Celui qui partage avec un larron, hait son âme; il entend le serment d'exécration, et il ne déclare rien.
25 La crainte qu'on a de l'homme, fait tomber dans le piège; mais celui qui s'assure en l'Éternel aura une haute retraite.
26 Plusieurs recherchent la faveur de celui qui domine; mais c'est l'Éternel qui fait droit à chacun.
27 L'homme inique est en abomination aux justes, et celui qui va droit est en abomination au méchant.
1 Den som får mycken tillrättavisning, men förbliver hårdnackad, han varder oförtänkt krossad utan räddning.
2 När de rättfärdiga växa till, gläder sig folket, men när den ogudaktige kommer till välde, suckar folket.
3 Den som älskar vishet gör sin fader glädje; men den som giver sig i sällskap med skökor förstör vad han äger.
4 Genom rättvisa håller en konung sitt land vid makt; men den som utpressar gärder, har fördärvar det.
5 Den man som smickrar sin nästa han breder ut ett nät för han fötter.
6 En ond människas överträdelse bliver henne en snara, men den rättfärdige får jubla och glädjas.
7 Den rättfärdige vårdar sig om de armas sak, men den ogudaktige förstår intet.
8 Bespottare uppvigla staden, men visa män stilla vreden.
9 När en vis man vill gå till rätta med en oförnuftig man, då vredgas denne eller ler, och har ingen ro.
10 De blodgiriga hata den som är ostrafflig, men de redliga söka skydda hans liv.
11 Dåren släpper all sin vrede lös, men den vise stillar den till slut.
12 Den furste som aktar på lögnaktigt tal, hans tjänare äro alla ogudaktiga.
13 Den fattige och förtryckaren få leva jämte varandra; av HERREN få bådas ögon sitt ljus.
14 Den konung som dömer de armas rätt. hans tron skall bestå evinnerligen.
15 Ris och tillrättavisning giver vishet, men ett oupptuktat barn drager skam över sin moder.
16 Där de ogudaktiga växa till, där växer överträdelsen till, men de rättfärdiga skola se deras fall med lust.
17 Tukta din son, så skall han bliva dig till hugnad och giva ljuvlig spis åt din själ.
18 Där profetia icke finnes, där bliver folket tygellöst; men säll är den som håller lagen.
19 Med ord kan man icke tukta en tjänare ty om han än förstår, så rättar han sig icke därefter.
20 Ser du en man som är snar till att tala, det är mer hopp om en dåre än om honom.
21 Om någon är för efterlåten mot sin tjänare i hans ungdom, så visar denne honom på sistone förakt.
22 En snarsticken man uppväcker träta, och den som lätt förtörnas begår ofta överträdelse.
23 En människas högmod bliver henne till förödmjukelse, men den ödmjuke vinner ära.
24 Den som skiftar rov med en tjuv hatar sitt eget liv; när han hör edsförpliktelsen, yppar han intet.
25 Människofruktan har med sig snaror, men den som förtröstar på HERREN, han varder beskyddad.
26 Många söka en furstes ynnest, men av HERREN får var och en sin rätt.
27 En orättfärdig man är en styggelse för de rättfärdiga, och den som vandrar i redlighet är en styggelse för den ogudaktige.