Êxodo 34

De nya stentavlorna

1 *2 Mos 31:18, 5 Mos 10:1f.Herren sade till Mose: "Hugg ut två stentavlor åt dig, likadana som de förra. På dem ska jag skriva samma ord som stod på de förra tavlorna, som du slog sönder. 2 Var redo tidigt i morgon. Du ska då på morgonen stiga upp på Sinai berg och ställa dig på bergets topp för att möta mig där. 3 Ingen får komma upp tillsammans med dig, och ingen får visa sig på hela berget. Får och kor får inte heller beta framför berget."

4 Mose högg ut två stentavlor, likadana som de förra, och tidigt nästa morgon gick han upp på Sinai berg som Herren hade befallt honom. Han tog med sig de båda stentavlorna. 5 Då steg Herren ner i molnskyn och ställde sig*34:5och ställde sigAnnan tolkning: "och Mose ställde sig" (och ropade). där nära intill honom och ropade ut Herrens  namn. 6 *2 Mos 33:19, 4 Mos 14:18, Neh 9:17, Ps 86:15, 103:8, 145:8, Joel 2:13, Jona 4:2. Och  Herren gick förbi honom där han stod och ropade: "Herren! Herren! – en barmhärtig och nådig Gud, sen till vrede och stor i nåd och sanning. 7 *2 Mos 20:5f, 5 Mos 5:9f, 7:9f, 24:16, Job 9:2, Jer 32:18f, Nah 1:3. Han bevarar nåd mot tusenden och förlåter brott, synd och skuld, men låter ingen bli ostraffad utan låter straffet för fädernas missgärning drabba barn och barnbarn till tredje och fjärde led."

8 Då böjde sig Mose hastigt ner mot jorden och tillbad. 9 Han sade: "Herre, om jag har funnit nåd för dina ögon, så må Herren gå mitt ibland oss, fastän det är ett hårdnackat folk. Och förlåt oss vår synd och skuld och gör oss till din arvedel."

Förbundet förnyas

10 *5 Mos 5:2.Herren svarade: "Se, jag sluter ett förbund: Inför hela ditt folk ska jag göra sådana under som inte har gjorts på hela jorden eller hos något folk. Och hela det folk som du är mitt ibland ska se Herrens gärning, för det som jag gör med dig är förunderligt stort. 11 Rätta dig efter det jag i dag befaller dig. Se, jag ska driva bort amoreerna, kananeerna, hetiterna, perisseerna, hiveerna och jebusiterna för dig. 12 *2 Mos 23:32f, 5 Mos 7:2f. Ta dig till vara för att sluta förbund med invånarna i det land dit du kommer, så att de inte blir till en snara för dig. 13 *2 Mos 23:24, Dom 6:25. I stället ska ni bryta ner deras altaren, krossa deras stoder och hugga ner deras asherapålar*34:13asherapålarSymboler för fruktbarhetsgudinnan Ashera (se t ex Dom 6:25, Jer 17:2).. 14 *2 Mos 20:5, 5 Mos 4:24, 5:9, 6:15, Jos 24:19, Nah 1:2. Du ska inte tillbe någon annan gud, för Herren heter Nitisk, en nitisk Gud är han. 15 *4 Mos 25:1f, Jos 23:12f, 2 Kor 6:14f. Du ska inte sluta något förbund med invånarna i landet, eftersom de trolöst håller sig till sina gudar och offrar åt dem. När de då inbjuder dig kommer du att äta av deras offer. 16 *5 Mos 7:3, Dom 3:6, 1 Kung 11:2. Du kommer också att ta deras döttrar till hustrur åt dina söner, och när då deras döttrar trolöst håller sig till sina gudar kommer de också att förleda dina söner att trolöst hålla sig till dem.

17 *2 Mos 20:4, 23, 3 Mos 19:4. Du ska inte göra några gjutna gudar åt dig.

18 *2 Mos 12:15, 23:15, 5 Mos 16:1f. Du ska fira det osyrade brödets högtid. I sju dagar ska du äta osyrat bröd, så som jag har befallt dig, på den bestämda tiden i månaden Aviv. Det var i månaden Aviv som du drog ut ur Egypten.

19 *2 Mos 13:2, 12f, 22:29f, 4 Mos 18:15f, Luk 2:23. Allt som först kommer ut ur moderlivet är mitt, liksom allt förstfött av hankön bland din boskap, det må vara oxe eller får. 20 *5 Mos 16:16. Men ett förstfött åsneföl ska du lösa ut med ett lamm, och om du inte vill lösa ut det ska du krossa nacken på det. Varje förstfödd bland dina söner ska du lösa ut. Ingen ska träda fram inför mitt ansikte med tomma händer.

21 *2 Mos 23:12, 31:15, 35:2, 5 Mos 5:12f, Luk 13:14f. Sex dagar ska du arbeta, men på sjunde dagen ska du vila. Också under plöjningstiden och skördetiden ska du ha vilodag.

22 *2 Mos 23:16f, 5 Mos 16:9f. Du ska fira veckohögtiden*34:22veckohögtidenHebr. shavuót, pingst (se 3 Mos 23:16f, 5 Mos 16:10f). när du skördar det första vetet och bärgningshögtiden*34:22bärgningshögtidenHösthögtiden efter fruktskörden (se 3 Mos 23:24f, 5 Mos 16:13f). vid årets slut. 23 *5 Mos 16:16. Tre gånger om året ska alla dina män träda fram inför Herren Gud, Israels Gud, 24 för jag ska driva undan folk för dig och utvidga ditt område. Ingen ska stå efter ditt land, när du tre gånger om året drar upp för att träda fram inför Herren din Guds ansikte.

25 *2 Mos 12:10, 23:18. Du ska inte offra blodet av mitt slaktoffer tillsammans med något som är syrat.

Påskhögtidens slaktoffer ska inte lämnas kvar över natten till morgonen.

26 *2 Mos 23:19, 5 Mos 14:21, 26:1f. Det bästa av din marks förstlingsfrukter ska du föra till Herren din Guds hus.

Du ska inte koka en killing i mjölken från dess mor."

27 *2 Mos 24:4.Herren sade till Mose: "Skriv upp dessa ord åt dig, för i enlighet med dessa ord har jag slutit ett förbund med dig och med Israel." 28 *2 Mos 24:18, 5 Mos 4:13, 9:9, 18. Och han blev kvar där hos Herren i fyrtio dagar och fyrtio nätter utan att äta och dricka. Och han skrev på tavlorna förbundets ord, de tio budorden*34:28de tio budordenOrdagrant: "de tio orden". Se kap 20 och 5 Mos 5:6f..

Strålglansen från Moses ansikte

29 *2 Kor 3:7. När Mose sedan kom ner från Sinai berg och hade med sig vittnesbördets båda tavlor på vägen ner, visste han inte att hans ansiktes hy strålade*34:29stråladeHebr. kéren kan också översättas "horn" (så i Vulgata), en missuppfattning som gjort att Mose ibland avbildats med horn på huvudet. efter att han hade talat med Herren. 30 Aron och alla Israels barn såg Mose, och se, hans ansiktes hy strålade. Och de var rädda för att komma nära honom. 31 Men Mose ropade till dem. Då vände Aron och församlingens alla hövdingar tillbaka till honom, och Mose talade till dem. 32 Sedan kom alla Israels barn fram till honom, och han gav dem alla de bud som Herren hade sagt honom på Sinai berg.

33 *2 Kor 3:7, 13. När Mose hade talat färdigt till dem hängde han en slöja för ansiktet*34:33en slöja för ansiktetAnvänds av Paulus i 2 Kor 3:13f som en bild för andlig blindhet.. 34 Varje gång som Mose trädde fram inför Herrens ansikte för att tala med honom tog han av sig slöjan tills han gick ut igen. När han kom ut, talade han till Israels barn det som han fått befallning om. 35 Och Israels barn såg att Moses ansikte strålade, och Mose hängde slöjan över ansiktet igen tills han gick in för att tala med Herren.

1 Y JEHOVÁ dijo á Moisés: ✝34.1 cp. 32.16,19. Dt. 10.1.Alísate dos tablas de piedra como las primeras, y escribiré sobre esas tablas las palabras que estaban en las tablas primeras que quebraste.

2 Apercíbete, pues, para mañana, y sube por la mañana al monte de Sinaí, y estáme allí ✝34.2 cp. 19.20.sobre la cumbre del monte.

3 Y ✝34.3 cp. 19.12,13,21.no suba hombre contigo, ni parezca alguno en todo el monte; ni ovejas ni bueyes pazcan delante del monte.

4 Y Moisés alisó dos tablas de piedra como las primeras; y levantóse por la mañana, y subió al monte de Sinaí, como le mandó Jehová, y llevó en su mano las dos tablas de piedra.

5 Y Jehová descendió en la nube, y estuvo allí con él, ✝34.5 cp. 33.19.proclamando el nombre de Jehová.

6 Y pasando Jehová por delante de él, proclamó: ✝34.6 Nm. 14.18. Sal. 86.15 y 103.8.Jehová, Jehová, fuerte, misericordioso, y piadoso; tardo para la ira, y grande en benignidad y verdad;

7 ✝ 34.7 cp. 20.6. Dt. 5.10. 1 Jn. 1.9. Que guarda la misericordia en millares, que perdona la iniquidad, la rebelión, y el pecado, y ✝34.7 cp. 23.7,21. Jos. 24.19.que de ningún modo justificará al malvado; que visita la iniquidad de los padres sobre los hijos y sobre los hijos de los hijos, sobre los terceros, y sobre los cuartos.

8 Entonces Moisés, apresurándose, ✝34.8 cp. 4.31.bajó la cabeza hacia el suelo y encorvóse;

9 Y dijo: Si ahora, Señor, ✝34.9 cp. 33.15,16.he hallado gracia en tus ojos, vaya ahora el Señor en medio de nosotros; porque este es pueblo de dura cerviz; y perdona nuestra iniquidad y nuestro pecado, y ✝34.9 Zac. 2.12.poséenos.

10 Y él dijo: He aquí, yo hago concierto delante de todo tu pueblo: ✝34.10 Sal. 77.14 y 78.12.haré maravillas que no han sido hechas en toda la tierra, ni en nación alguna; y verá todo el pueblo en medio del cual estás tú, la obra de Jehová; ✝34.10 Dt. 10.21. Sal. 145.6.porque ha de ser cosa terrible la que yo haré contigo.

11 Guarda lo que yo te mando hoy; he aquí que yo echo de delante de tu presencia al Amorrheo, y al Cananeo, y al Hetheo, y al Pherezeo, y al Heveo, y al Jebuseo.

12 ✝ 34.12 cp. 23.32. Jue. 2.2. Guárdate que no hagas alianza con los moradores de la tierra donde has de entrar, porque no sean por tropezadero en medio de tí:

13 Mas ✝34.13 Dt. 7.5 y 12.3.derribaréis sus altares, y quebraréis sus estatuas, ✝34.13 Jue. 6.25. 2 R. 18.4 y 23.14.y talaréis sus bosques:

1 y hace pacto con el pueblo.

2 El rostro de Moisés resplandece.

14 ✝ 34.14 cp. 20.3,5. Porque no te has de inclinar á dios ajeno; que Jehová, ✝34.14 Is. 9.6 y 57.15.cuyo nombre es Celoso, ✝34.14 cp. 20.5.Dios celoso es.

15 Por tanto no harás alianza con los moradores de aquella tierra; ✝34.15 Dt. 31.16. Jue. 2.17.porque fornicarán en pos de sus dioses, y sacrificarán á sus dioses, y ✝34.15 Nm. 25.2. 1 Co. 10.27.te llamarán, y ✝34.15 Sal. 106.28. 1 Co. 8.4,7,10.comerás de sus sacrificios;

16 O ✝34.16 Dt. 7.3,4. 1 R. 11.2. Esd. 9.2,12. Neh. 13.25.tomando de sus hijas para tus hijos, y fornicando sus hijas en pos de sus dioses, harán también fornicar á tus hijos en pos de los dioses de ellas.

17 No harás dioses de fundición para ti.

18 ✝ 34.18 cp. 12.15 y 23.15. La fiesta de los ázimos guardarás: siete días comerás por leudar, según te he mandado, ✝34.18 cp. 12.2.en el tiempo del mes de Abib; porque en el mes de Abib saliste de Egipto.

19 ✝ 34.19 cp. 13.2,12. Todo lo que abre matriz, mío es; y de tu ganado todo primerizo de vaca ó de oveja que fuere macho.

20 Empero redimirás con cordero el primerizo del asno; y si no lo redimieres, le has de cortar la cabeza. Redimirás ✝34.20 cp. 23.5.todo primogénito de tus hijos, y no serán vistos vacíos delante de mí.

21 ✝ 34.21 cp. 20.9. Seis días trabajarás, mas en el séptimo día cesarás: cesarás aun en la arada y en la siega.

22 ✝ 34.22 cp. 23.16. Dt. 16.10,13. Y te harás la fiesta de las semanas á los principios de la siega del trigo: y la fiesta de la cosecha á la vuelta del año.

23 ✝ 34.23 cp. 23.14,17. Tres veces en el año será visto todo varón tuyo delante del Señoreador Jehová, Dios de Israel.

24 Porque yo arrojaré las gentes de tu presencia, y ensancharé tu término: ✝34.24 Pr. 16.7.y ninguno codiciará tu tierra, cuando tú subieres para ser visto delante de Jehová tu Dios tres veces en el año.

25 ✝ 34.25 cp. 23.18. No ofrecerás con leudo la sangre de mi sacrificio; ✝34.25 cp. 12.10.ni quedará de la noche para la mañana el sacrificio de la fiesta de la pascua.

26 ✝ 34.26 cp. 23.19. La primicia de los primeros frutos de tu tierra meterás en la casa de Jehová tu Dios. ✝34.26 cp. 23.19. Dt. 14.21.No cocerás el cabrito en la leche de su madre.

27 Y Jehová dijo á Moisés: Escribe tú estas palabras; porque conforme á estas palabras he hecho la alianza contigo y con Israel.

28 ✝ 34.28 cp. 24.18. Dt. 9.9,18. Y él estuvo allí con Jehová cuarenta días y cuarenta noches: no comió pan, ni bebió agua; ✝34.28 ver. 1. Dt. 4.13 y 10.2,4.y escribió en tablas las palabras de la alianza, las diez palabras.

29 Y aconteció, que descendiendo Moisés del monte Sinaí ✝34.29 cp. 32.15. Mt. 17.2. 2 Co. 3.7,13.con las dos tablas del testimonio en su mano, mientras descendía del monte, no sabía él que la tez de su rostro resplandecía, después que hubo con El hablado.

30 Y miró Aarón y todos los hijos de Israel á Moisés, y he aquí la tez de su rostro era resplandeciente; y tuvieron miedo de llegarse á él.

31 Y llamólos Moisés; y Aarón y todos los príncipes de la congregación volvieron á él, y Moisés les habló.

32 Y después se llegaron todos los hijos de Israel, ✝34.32 cp. 24.3.a los cuales mandó todas las cosas que Jehová le había dicho en el monte de Sinaí.

33 Y cuando hubo acabado Moisés de hablar con ellos, ✝34.33 2 Co. 3.13.puso un velo sobre su rostro.

34 Y ✝34.34 2 Co. 3.16.cuando venía Moisés delante de Jehová para hablar con él, quitábase el velo hasta que salía; y saliendo, hablaba con los hijos de Israel lo que le era mandado;

35 Y veían los hijos de Israel el rostro de Moisés, que la tez de su rostro era resplandeciente; y volvía Moisés á poner el velo sobre su rostro, hasta que entraba á hablar con El.