Êxodo 33

Uppbrott från Horebs berg

1 *1 Mos 12:7.Herren sade till Mose: "Bryt upp och dra härifrån, du själv och folket som du har fört upp ur Egypten, till det land som jag med ed lovade åt Abraham, Isak och Jakob, då jag sade: Åt din avkomma ska jag ge det. 2 *2 Mos 14:19, 23:20, 32:34. Jag ska sända en ängel framför dig och driva bort kananeerna, amoreerna, hetiterna, perisseerna, hiveerna och jebusiterna 3 *2 Mos 32:9, 5 Mos 9:13. och föra dig till ett land som flödar av mjölk och honung. Jag ska inte själv gå upp med dig. Eftersom du är ett hårdnackat folk kunde jag då förgöra dig under vägen." 4 När folket hörde det stränga talet blev de sorgsna, och ingen tog på sig sina smycken.

5 Och Herren sade till Mose: "Säg till Israels folk: Ni är ett hårdnackat folk. Om jag bara för ett ögonblick gick med dig skulle jag förgöra dig. Men lägg nu av dig dina smycken så ska jag besluta vad jag ska göra med dig." 6 Folket tog då av sig smyckena och var utan dem alltifrån vistelsen vid berget Horeb.

Uppenbarelsetältet

7 Mose tog tältet och slog upp det utanför lägret, långt ifrån lägret. Han kallade det uppenbarelsetältet. Var och en som ville rådfråga Herren måste gå ut till uppenbarelsetältet utanför lägret. 8 Så ofta Mose gick ut till tältet stod allt folket upp. Var och en ställde sig vid ingången till sitt tält och såg efter Mose tills han hade kommit in i tältet. 9 Varje gång Mose kom in i tältet sänkte molnstoden sig och blev stående vid ingången till tältet, och Herren talade med Mose. 10 När allt folket såg molnstoden stå vid ingången till tältet reste sig alla och bugade sig till marken, var och en vid ingången till sitt tält. 11 *4 Mos 12:8. Och Herren talade med Mose ansikte mot ansikte, som när en man talar med en annan. Sedan vände Mose tillbaka till lägret. Men hans tjänare Josua, Nuns son, som var en ung man, lämnade inte tältet.

Mose får se Herrens härlighet

12 Mose sade till Herren: "Se, du säger till mig: Led detta folk dit upp! Men du har inte låtit mig veta vem du vill sända med mig, fastän du har sagt: Jag känner dig vid namn och du har funnit nåd för mina ögon. 13 *2 Mos 19:6, Ps 103:7. Om jag nu har funnit nåd för dina ögon, så låt mig förstå dina vägar och lära känna dig, så att jag finner nåd för dina ögon. Och tänk på att detta folk är ditt folk."

14 Herren sade: "Min närvaro ska gå med dig och låta dig få ro." 15 Han svarade: "Om din närvaro inte går med ska du inte alls låta oss dra upp härifrån. 16 För hur skulle man kunna veta att jag och ditt folk har funnit nåd för dina ögon, om inte genom att du går med oss så att jag och ditt folk utmärks bland alla andra folk på jorden?" 17 Herren svarade Mose: "Det du har begärt ska jag också göra, för du har funnit nåd för mina ögon och jag känner dig vid namn."

18 Mose sade: "Låt mig få se din härlighet." 19 *2 Mos 34:6, Rom 9:15. Han svarade: "Jag ska låta all min godhet gå förbi framför dig och jag ska ropa ut namnet ’Herren’ inför dig. Jag ska vara nådig mot den jag vill vara nådig mot och förbarma mig över den jag vill förbarma mig över.*33:19 Citeras av Paulus i Rom 9:15.20 *Dom 6:22, 13:22, Jes 6:5. Men mitt ansikte kan du inte få se, för ingen människa kan se mig och leva." 21 Sedan sade Herren: "Se, här är en plats nära intill mig. Ställ dig där på klippan. 22 När min härlighet går förbi ska jag ställa dig i en klyfta i klippan, och jag ska låta min hand vara över dig tills jag har gått förbi. 23 Sedan ska jag ta bort min hand, och då ska du få se mig på ryggen. Men mitt ansikte kan ingen se."

1 Y JEHOVÁ dijo á Moisés: Ve, sube de aquí, tú y el pueblo que sacaste de la tierra de Egipto, á la tierra de la cual juré á Abraham, Isaac, y Jacob, diciendo: ✝33.1 Gn. 12.7.A tu simiente la daré:

2 Y ✝33.2 cp. 32.34.yo enviaré delante de ti el ángel, y ✝33.2 cp. 13.5.echaré fuera al Cananeo y al Amorrheo, y al Hetheo, y al Pherezeo, y al Heveo y al Jebuseo:

3 ✝ 33.3 cp. 3.8. (A la tierra que fluye leche y miel); ✝33.3 vers. 15,17porque yo no subiré en medio de ti, porque eres pueblo de dura cerviz, no sea que te consuma en el camino.

4 Y oyendo el pueblo esta sensible palabra, ✝33.4 Nm. 14.39.vistieron luto, ✝33.4 Ez. 24.17,23.y ninguno se puso sus atavíos:

5 Pues Jehová dijo á Moisés: Di á los hijos de Israel: Vosotros sois pueblo de dura cerviz: en un momento subiré en medio de ti, y te consumiré: quítate pues ahora tus atavíos, que yo sabré lo que te tengo de hacer.

6 Entonces los hijos de Israel se despojaron de sus atavíos desde el monte Horeb.

7 Y Moisés tomó el tabernáculo, y extendiólo fuera del campo, ✝33.7 cp. 29.42,43.lejos del campo, y llamólo el Tabernáculo del Testimonio. Y fué, que cualquiera que requería á Jehová, salía al tabernáculo del testimonio, que estaba fuera del campo.

8 Y sucedía que, cuando salía Moisés al tabernáculo, todo el pueblo se levantaba, ✝33.8 Nm. 16.27.y estaba cada cual en pie á la puerta de su tienda, y miraban en pos de Moisés, hasta que él entraba en el tabernáculo.

9 Y cuando Moisés entraba en el tabernáculo, la ✝33.9 cp. 13.21, etc.columna de nube descendía, y poníase á la puerta del tabernáculo, y Jehova hablaba con Moisés.

10 Y viendo todo el pueblo la columna de nube, que estaba á la puerta del tabernáculo, levantábase todo el pueblo, cada uno á la puerta de su tienda y adoraba.

11 Y ✝33.11 Gn. 32.30. Nm. 12.8. Dt. 34.10.hablaba Jehová á Moisés cara á cara, como habla cualquiera á su compañero. Y volvíase al campo; mas el ✝33.11 cp. 24.13.joven Josué, su criado, hijo de Nun, nunca se apartaba de en medio del tabernáculo.

12 Y dijo Moisés á Jehová: Mira, ✝33.12 cp. 32.34.tú me dices á mí: Saca este pueblo: y tú no me has declarado á quién has de enviar conmigo: sin embargo tú dices: Yo te he conocido por tu nombre, y has hallado también gracia en mis ojos.

1 Moisés desea ver á Dios.

2 Jehová proclama su nombre

13 Ahora, pues, si he hallado gracia en tus ojos, ruégote ✝33.13 Sal. 25.4 y 119.33.que me muestres ahora tu camino, para que te conozca, porque halle gracia en tus ojos: y mira que ✝33.13 Dt. 9.29. Jl. 2.17.tu pueblo es aquesta gente.

14 Y él dijo: ✝33.14 cp. 40.34-38. Is. 63.9.Mi rostro ira contigo, y ✝33.14 Dt. 3.20. Jos. 21.44 y 22.4 y 23.1. Sal. 95.11.te haré descansar.

15 Y él respondió: ✝33.15 ver. 3Si tu rostro no ha de ir conmigo, no nos saques de aquí.

16 ¿Y en qué se conocerá aquí que he hallado gracia en tus ojos, yo y tu pueblo, ✝33.16 Nm. 14.14.sino en andar tú con nosotros, y ✝33.16 1 R. 8.53.que yo y tu pueblo seamos apartados de todos los pueblos que están sobre la faz de la tierra?

17 Y Jehová dijo á Moisés: También haré esto que has dicho, ✝33.17 vers. 12,13por cuanto has hallado gracia en mis ojos, y te he conocido por tu nombre.

18 El entonces dijo: Ruégote que me muestres tu gloria.

19 Y respondióle: ✝33.19 cp. 34.5,7. Sal. 31.19. Jer. 31.14.Yo haré pasar todo mi bien delante de tu rostro, y proclamaré el nombre de Jehová delante de ti; ✝33.19 Ro. 9.15.y tendré ✝33.19 Ro. 4.4 y 9.16,18.misericordia del que tendré misericordia, y seré clemente para con el que seré clemente.

20 Dijo más: No podrás ver mi rostro: ✝33.20 Gn. 32.30. Dt. 5.24. Jue. 6.22 y 13.22. Is. 6.5. Ap. 1.16,17. cp. 24.10porque no me vera hombre, y vivirá.

21 Y dijo aún Jehová: He aquí lugar junto á mí, y tú estarás sobre la peña:

22 Y será que, cuando pasare mi gloria, yo te pondré en una hendidura de la peña, y te cubriré con mi mano hasta que haya pasado:

23 Después apartaré mi mano, y verás mis espaldas; mas ✝33.23 Jn. 1.18. 1 Ti. 6.16. 1 Jn. 4.12.no se verá mi rostro.