João 20

Den tomma graven

1 *Matt 28:1f, Mark 16:1f, Luk 24:1f. Tidigt den första veckodagen*20:1första veckodagenefter sabbaten, alltså söndag., medan det ännu var mörkt, kom Maria Magdalena ut till graven och fick se att stenen var borta från graven. 2 Hon sprang därifrån och kom till Simon Petrus och den andre lärjungen, den som Jesus älskade, och sade till dem: "De har tagit bort Herren från graven, och vi vet inte var de har lagt honom!"

3 Då rusade Petrus och den andre lärjungen ut mot graven. 4 Båda sprang på samma gång, men den andre lärjungen sprang fortare än Petrus och kom först fram till graven. 5 Han lutade sig in och såg linnebindlarna ligga där, men han gick inte in. 6 Strax efter honom kom Simon Petrus. Han gick in i graven och såg också linnebindlarna ligga där, 7 och duken som hade täckt huvudet. Den låg inte tillsammans med bindlarna utan hopvikt på ett ställe för sig.

8 Då gick även den andre lärjungen in, han som hade kommit fram till graven först, och han såg och trodde. 9 Tidigare hade de nämligen inte förstått Skriftens ord att han måste uppstå från de döda. 10 Därefter gick lärjungarna hem igen.

Jesus visar sig för Maria Magdalena

11 Men Maria stod utanför graven och grät. När hon gråtande lutade sig in i graven, 12 fick hon se två änglar i vita kläder sitta där Jesu kropp hade legat, den ene vid huvudändan och den andre vid fotändan. 13 De frågade henne: "Kvinna, varför gråter du?" Hon svarade: "De har tagit min Herre, och jag vet inte var de har lagt honom."

14 När hon hade sagt det, vände hon sig om och såg Jesus stå där, men hon förstod inte att det var han. 15 Jesus frågade henne: "Kvinna, varför gråter du? Vem söker du?" Hon trodde att det var trädgårdsmästaren och sade till honom: "Herre, om det är du som har burit bort honom, så säg var du har lagt honom så att jag kan hämta honom."

16 Jesus sade till henne: "Maria." Då vände hon sig om och sade till honom på hebreiska: "Rabbuni!" – det betyder lärare. 17 *Rom 8:29, Hebr 2:11f. Jesus sade till henne: "Rör mig inte*20:17Rör mig inteAnnan översättning: "Håll inte kvar mig"., för jag har inte stigit upp till Fadern än. Men gå till mina bröder och säg till dem att jag stiger upp till min Far och er Far, till min Gud och er Gud." 18 Maria Magdalena gick då och berättade för lärjungarna att hon hade sett Herren och att han hade sagt detta till henne.

Jesus visar sig för sina lärjungar

19 *Luk 24:36f, 1 Kor 15:5. På kvällen samma dag, den första veckodagen, var lärjungarna samlade bakom låsta dörrar av rädsla för judarna. Då kom Jesus och stod mitt ibland dem och sade: "Frid vare med er!"*20:19Frid vare med er!Den vanliga hälsningen på hebreiska och arameiska (jfr Matt 10:13, 1 Sam 25:6).20 När han hade sagt detta visade han dem sina händer och sin sida. Och lärjungarna blev glada när de såg Herren.

21 *Joh 17:18. Jesus sade än en gång till dem: "Frid vare med er! Som Fadern har sänt mig sänder jag er." 22 Sedan han sagt detta, andades han på dem och sade: "Ta emot den helige Ande! 23 *Matt 16:19, 18:18. Om ni förlåter någon hans synder så är de förlåtna, och om ni binder någon i hans synder så är han bunden."

Den uppståndne och Tomas

24 Tomas, en av de tolv, han som kallades Tvillingen, hade inte varit med de andra när Jesus kom. 25 De andra lärjungarna sade nu till honom: "Vi har sett Herren!" Men han svarade dem: "Om jag inte får se spikhålen i hans händer och sticka mitt finger i spikhålen och min hand i hans sida, så kan jag inte tro."

26 Åtta dagar senare*20:26Åtta dagar senareTroligen den åttonde dagen, den nästföljande söndagen (jfr 11:17, 39). var hans lärjungar samlade igen där inne, och nu var Tomas med dem. Då kom Jesus, medan dörrarna var låsta, och stod mitt ibland dem och sade: "Frid vare med er!" 27 Sedan sade han till Tomas: "Kom med ditt finger och se mina händer, kom med din hand och stick den i min sida. Och tvivla inte, utan tro!" 28 Tomas svarade honom: "Min Herre och min Gud!" 29 *1 Petr 1:8. Jesus sade till honom: "Du tror därför att du har sett mig. Saliga är de som inte har sett men ändå tror."

30 *Joh 21:25. Många andra tecken som inte är nerskrivna i denna bok gjorde Jesus inför sina lärjungar. 31 *Joh 5:24, 1 Joh 5:13. Men dessa har blivit nerskrivna för att ni ska tro att Jesus är Messias, Guds Son, och för att ni genom tron ska ha liv i hans namn.

1 Y ✝20.1 Mt. 28.1-8. Mr. 16.1-8. Lc. 24.1-9.EL primer día de la semana, María Magdalena vino de mañana, siendo aún obscuro, al sepulcro; y vió ✝20.1 Mt. 27.60. cp. 11.38,39,41la piedra quitada del sepulcro.

2 Entonces corrió, y vino á Simón Pedro, y al otro ✝20.2 cp. 13.23.discípulo, al cual amaba Jesús, y les dice: Han llevado al Señor del sepulcro, y no sabemos dónde le han puesto.

3 Y salió Pedro, ✝20.3 Lc. 24.12,24.y el otro discípulo, y vinieron al sepulcro.

4 Y corrían los dos juntos; mas el otro discípulo corrió más presto que Pedro, y llegó primero al sepulcro.

5 Y bajándose á mirar, ✝20.5 cp. 19.40.vió los lienzos echados; mas no entró.

6 Llegó luego Simón Pedro siguiéndole, y entró en el sepulcro, y vió los lienzos echados,

7 Y el sudario, que había estado sobre su cabeza, no puesto con los lienzos, sino envuelto en un lugar aparte.

8 Y entonces entró también el otro discípulo, que había venido primero al sepulcro, y vió, y creyó.

9 Porque aun no sabían la ✝20.9 Sal. 16.10. Hch. 2.25-31.Escritura, que era necesario que él resucitase de los muertos.

10 Y volvieron los discípulos á los suyos.

11 Empero María estaba ✝20.11 vers. 1,2fuera llorando junto al sepulcro: y estando llorando, bajóse á mirar el sepulcro;

12 Y vió dos ángeles en ropas blancas que estaban sentados, el uno á la cabecera, y el otro á los pies, donde el cuerpo de Jesús había sido puesto.

13 Y dijéronle: Mujer, ¿por qué lloras? Díceles: Porque se han llevado á mi Señor, y no sé dónde le han puesto.

14 Y como hubo dicho esto, volvióse atrás, y vió á Jesús que estaba allí; ✝20.14 Lc. 24.16. cp. 21.4mas no sabía que era Jesús.

15 Dícele Jesús: Mujer, ¿por qué lloras? ¿á quién buscas? Ella, pensando que era el hortelano, dícele: Señor, si tú lo has llevado, dime dónde lo has puesto, y yo lo llevaré.

16 Dícele Jesús: ¡María! Volviéndose ella, dícele: ¡Rabboni! que quiere decir, Maestro.

17 Dícele Jesús: No me toques: porque aun no he subido á mi Padre: mas ve á ✝20.17 Mt. 28.10.mis hermanos, y diles: Subo ✝20.17 cp. 14.12.a mi Padre y á vuestro Padre, ✝20.17 Ef. 1.17.a mi Dios y á vuestro Dios.

18 Fué María Magdalena ✝20.18 Mt. 28.10. Lc. 24.10,22,23.dando las nuevas á los discípulos de que había visto al Señor, y que él le había dicho estas cosas.

19 Y como fué tarde aquel día, ✝20.19 Lc. 24.36.el primero de la semana, y estando las puertas cerradas donde los discípulos estaban juntos por miedo de los Judíos, vino Jesús, y púsose en medio, y díjoles: ✝20.19 cp. 14.27.Paz á vosotros.

20 Y como hubo dicho esto, mostróles las manos y el costado. ✝20.20 cp. 16.22.Y los discípulos se gozaron viendo al Señor.

1 Incredulidad de Tomás.

2 Aparición de Jesús

21 Entonces les dijo Jesús otra vez: Paz á vosotros: ✝20.21 Mt. 28.18-20. cp. 17.18. 2 Ti. 2.2. He. 3.1.como me envió el Padre, así también yo os envío.

22 Y como hubo dicho esto, ✝20.22 Gn. 2.7.sopló, y díjoles: Tomad el Espíritu Santo:

23 A los que remitiereis los ✝20.23 Mt. 16.19.pecados, les son remitidos: á quienes los retuviereis, serán retenidos.

24 Empero Tomás, uno de los doce, ✝20.24 cp. 11.16.que se dice el Dídimo, no estaba con ellos cuando Jesús vino.

25 Dijéronle pues los otros discípulos: Al Señor hemos visto. Y él les dijo: Si no viere ✝20.25 Sal. 22.16.en sus manos la señal de los clavos, y metiere mi dedo en el lugar de los clavos, y metiere mi mano en su costado, no creeré.

26 Y ocho días después, estaban otra vez sus discípulos dentro, y con ellos Tomás. Vino Jesús, ✝20.26 ver. 19las puertas cerradas, y púsose en medio, y dijo: Paz á vosotros.

27 Luego dice á Tomás: Mete tu dedo aquí, y ve mis manos: y alarga acá tu mano, y métela en mi costado: y no seas incrédulo, sino fiel.

28 Entonces Tomás respondió, y díjole: ¡Señor mío, y Dios mío!

29 Dícele Jesús: Porque me has visto, Tomás, creiste: ✝20.29 2 Co. 5.7. 1 P. 1.8.bienaventurados los que no vieron y creyeron.

30 Y también hizo Jesús muchas ✝20.30 cp. 21.25.otras señales en presencia de sus discípulos, que no están escritas en este libro.

31 Estas empero son escritas, ✝20.31 Lc. 1.4.para que creáis que Jesús es el Cristo, el Hijo de Dios; ✝20.31 cp. 3.15,16 y 5.24.y para que creyendo, tengáis vida ✝20.31 Hch. 3.6,16 y 4.10. 1 Co. 6.11.en su nombre.