1 Ords 13:18, 15:10, Jes 1:5, 20, 28, 66:4, Jer 7:13f. Den som får mycket
tillrättavisning
men förblir hårdnackad
ska krossas plötsligt utan räddning.
2 2 Mos 2:23, 6:9, Est 8:15, Ords 11:10, 28:12, 28. När de rättfärdiga blir fler29:2blir flerAnnan översättning: "frodas" (även i vers 16).
gläder sig folket,
när den gudlöse härskar
suckar folket.
3 Ords 10:1, 15:20, 27:11, Luk 15:13, 30. Den som älskar vishet gläder sin far,
den som umgås med prostituerade
förstör vad han äger.
4 2 Krön 9:8, Ords 28:16. Genom rättvisa
bygger kungen upp landet,
men genom höga pålagor29:4genom höga pålagorAnnan översättning: "genom att ta mutor".
river han ner det.
5 Ps 5:10, Ords 11:9. Den som smickrar sin nästa
lägger ut ett nät för hans fötter.
6 Ords 12:13, 22:5, Pred 9:12. En ond människa snärjs av sin synd,
men den rättfärdige
kan jubla och vara glad.
7 Ords 28:5, 31:8f. Den rättfärdige känner
de fattigas sak,
den gudlöse visar
ingen förståelse.
8 2 Sam 20:16f, Ords 28:2, Pred 9:18. Hånare uppviglar staden,
de visa stillar vreden.
9 Jes 57:20f. När en vis man går till rätta
med en dåre,
blir dåren arg eller skrattar
och det blir ingen ro.
10 De blodtörstiga hatar den hederlige,
men de ärliga skyddar hans liv.
11 Ords 17:27, 19:11. Dåren släpper lös all sin vrede29:11vredeOrdagrant: "ande".,
men den vise håller den tillbaka.
12 Den furste som lyssnar
till lögnaktigt tal
får bara gudlösa tjänare.
13 Ords 22:2. Den fattige och förtryckaren
lever sida vid sida29:13lever sida vid sidaOrdagrant: "möts".,
Herren ger ljus åt bådas ögon.
14 Ords 16:12, 20:28, Jes 11:4. Den kung som dömer de fattiga rätt,
hans tron ska bestå för alltid.
15 Ords 13:24, 22:15, 23:13f. Ris och tillrättavisning ger vishet,
men ett ouppfostrat barn
drar skam över sin mor.
16 Ps 58:11, 91:8. När de gudlösa blir fler,
frodas synden,
men de rättfärdiga
ska se deras fall.
17 Ords 19:18. Fostra din son, så ger han dig ro
och ljuvlig lycka åt din själ.
18 Ps 1:1f, 119:1f, 2 Tim 3:15f, 2 Petr 1:19. Utan uppenbarelsen
går folket vilse,
lycklig är den som tar vara
på Guds undervisning.
19 Ord fostrar ingen tjänare,
han förstår men fogar sig inte.
20 Ords 26:12, Pred 5:1, Jak 1:19f, 3:5f. Ser du en man som talar förhastat?
Det är mer hopp om dåren
än om honom.
21 Om man skämmer bort sin tjänare
från hans ungdom
blir han till sist oregerlig29:21oregerligGrundtexten svårtolkad..
22 Ords 14:29, 15:18, 22:24, 27:4, Jak 1:20. En argsint man skapar gräl,
den hetlevrade förgår sig ofta.
23 Job 22:29, Ords 15:33, 18:12, Luk 14:11, Jak 4:6, 10, 1 Petr 5:5f. En människas högmod
förödmjukar henne,
men den ödmjuke vinner ära.
24 3 Mos 5:1. Den som delar byte med en tjuv
hatar sitt eget liv,
han hör eden29:24edenKallelsen att vittna, med förbannelse över den som vittnar falskt under ed. men berättar inget.
25 Ps 2:12, 118:7f, Ords 16:20, Matt 10:28. Människofruktan blir en snara,
men den som förtröstar på Herren
blir beskyddad.
26 Många söker en furstes ynnest,
men av Herren får var och en
sin rätt.
27 Ps 15:4, Joh 15:19, 17:14, 1 Petr 4:4. De rättfärdiga avskyr
den som gör orätt,
de gudlösa avskyr
den som lever rätt.
1 EL 29.1 1 S. 2.25. cp. 1.24,27hombre que reprendido endurece la cerviz,
De repente será quebrantado; 29.1 cp. 6.15.ni habrá para él medicina.
2 29.2 cp. 11.10. Cuando los justos dominan, el pueblo se alegra:
29.2 Est. 3.15. Mas cuando domina el impío, el pueblo gime.
3 29.3 cp. 10.1 y 15.20. El hombre que ama la sabiduría, alegra á su padre:
29.3 cp. 5.9,10 y 6.26. Mas el que mantiene rameras, perderá la hacienda.
4 El rey con el juicio afirma la tierra:
Mas el hombre de presentes la destruirá.
5 El hombre que lisonjea á su prójimo,
Red tiende delante de sus pasos.
6 En la prevaricación del hombre malo hay lazo:
Mas el justo cantará y se alegrará.
1 sobre diversos asuntos.
2 Palabras de Agur.
7 29.7 Job 29.16. Conoce el justo la causa de los pobres:
29.7 cp. 28.27. Mas el impío no entiende sabiduría.
8 29.8 cp. 11.11. Los hombres escarnecedores enlazan la ciudad:
Mas los sabios apartan la ira.
9 Si el hombre sabio contendiere con el necio,
29.9 Mt. 11.17. Que se enoje ó que se ría, no tendrá reposo.
10 29.10 Gn. 4.5,8. 1 Jn. 3.12. Los hombres sanguinarios aborrecen al perfecto:
Mas los rectos buscan su contentamiento.
11 29.11 cp. 12.16 y 14.33. El necio da suelta á todo su espíritu;
Mas el sabio al fin le sosiega.
12 Del señor que escucha la palabra mentirosa,
Todos sus ministros son impíos.
13 29.13 cp. 22.2. El pobre y el usurero se encontraron:
29.13 Job 25.3. Mt. 5.45. Jehová alumbra los ojos de ambos.
14 29.14 Sal. 72.4. cp. 20.28 El rey que juzga con verdad á los pobres,
Su trono será firme para siempre.
15 29.15 cp. 10.1 y 13.24. La vara y la corrección dan sabiduría:
Mas el muchacho consentido avergonzará á su madre.
16 Cuando los impíos son muchos, mucha es la prevaricación;
29.16 Sal. 37.36 y 58.10. Mas los justos verán la ruina de ellos.
17 29.17 cp. 22.15. Corrige á tu hijo, y te dará descanso,
Y dará deleite á tu alma.
18 29.18 Sal. 74.9. Sin profecía el pueblo será disipado:
Mas 29.18 Lc. 11.28.el que guarda la ley, bienaventurado él.
19 El siervo no se corregirá con palabras:
Porque entiende, mas no corresponde.
20 ¿Has visto hombre ligero en sus palabras?
29.20 cp. 26.12. Más esperanza hay del necio que de él.
21 El que regala á su siervo desde su niñez,
A la postre será su hijo:
22 El hombre iracundo levanta contiendas;
Y el furioso muchas veces peca.
23 29.23 Job 22.29. cp. 15.33 y 18.12|PRO 18:12. Dn. 4.37. Mt. 23.12. Stg. 4.6.La soberbia del hombre le abate;
Pero al humilde de espíritu sustenta la honra.
24 El aparcero del ladrón 29.24 cp. 8.36.aborrece su vida;
Oirá maldiciones, y no lo denunciará.
25 29.25 Gn. 12.12 y 20.2,11. Jn. 12.43. El temor del hombre pondrá lazo:
29.25 Sal. 25.2. Mas el que confía en Jehová será levantado.
26 Muchos buscan el favor del príncipe:
Mas de Jehová viene el juicio de cada uno.
27 Abominación es á los justos el hombre inicuo;
Y abominación es al impío el de rectos caminos.