1 ✝ Sedan kom alla Israels stammar till David i Hebron, och de talade och sa: Se, vi är ditt kött och ben. 2 ✝ För länge sedan, även när Saul var kung över oss, var det du som ledde ut och förde Israel in. Och HERREN sa till dig: Du ska vara herde för mitt folk Israel, och du ska vara Israels furste. 3 ✝ Och alla de äldste i Israel kom till kungen i Hebron. Och kung David slöt ett förbund med dem i Hebron inför HERREN. Och de smorde David till kung över Israel. 4 ✝ David var trettio år gammal när han blev kung, och han regerade i fyrtio år. 5 I Hebron regerade han över Juda i sju år och sex månader, och i Jerusalem regerade han i trettiotre år över hela Israel och Juda. 6 Och kungen och hans män begav sig till Jerusalem, till jebusiterna, som bodde där i landet. Och de talade till David och sa: Hit in kommer du inte, utan de blinda och de lama ska driva bort dig, för de tänkte: David kan inte komma in här. 7 Men David intog Sions borg, det vill säga Davids stad. 8 Och David sa på den dagen: Den som slår jebusiterna och de lama och blinda, som Davids själ hatar, ska klättra upp genom vattentunneln. Det är därför man säger: Blinda och halta får inte komma in i huset. 9 Och David slog sig ner i borgen och kallade den Davids stad. Och David byggde runt omkring från Millo och inåt. 10 ✝ David blev allt mäktigare, och HERREN, härskarornas Gud, var med honom. 11 ✝ Och Hiram, kungen i Tyrus, skickade sändebud till David med cederträ och med timmermän och stenhuggare, och de byggde ett hus åt David. 12 Och David förstod att HERREN hade befäst honom som kung över Israel och att han hade upphöjt hans kungadöme för sitt folk Israels skull. 13 David tog sig ännu fler bihustrur och hustrur från Jerusalem sedan han hade lämnat Hebron, och ännu fler söner och döttrar föddes åt David. 14 ✝ Och detta är namnen på de som föddes åt honom i Jerusalem: Sammua, Sobab, Natan, Salomo, 15 Jibhar, Elisua, Nefeg, Jafia, 16 Elisama, Eljada och Elifelet. 17 Men när filisteerna hörde att de hade smort David till kung över Israel, drog de alla upp för att söka efter David. När David hörde detta gick han ner till borgen. 18 Och filisteerna kom och spred ut sig i Refaimdalen. 19 ✝ Då frågade David HERREN och sa: Ska jag dra upp mot filisteerna? Vill du ge dem i min hand? Och HERREN sa till David: Dra upp! Jag ska sannerligen ge filisteerna i din hand. 20 Så kom David till Baal-Perasim, och där besegrade David dem och sa: HERREN har brutit ner mina fiender inför mig, så som vatten bryter fram. Därför gav han den platsen namnet Baal-Perasim. 21 Och de övergav där sina avgudabilder, och David och hans män brände upp dem. 22 Men filisteerna drog upp ännu en gång och spred ut sig i Refaimdalen. 23 När David då frågade HERREN, svarade han: Du ska inte dra upp, utan gå runt dem bakifrån och kom över dem mitt emot bakaträden. 24 Och låt det ske, när du hör ljudet av steg i bakaträdens toppar, att du då genast rycker fram, för då har HERREN dragit ut framför dig för att slå filisteernas här. 25 Och David gjorde så som HERREN hade befallt honom och slog ner filisteerna från Geba ända till Geser.