1 Därefter tog Job till orda och sade:

2 Ja, visst ären I det rätta folket, och med eder kommer visheten att dö ut!

3 Dock, jämväl jag har förstånd så gott som I, icke står jag tillbaka för eder; ty vem är den som ej begriper slikt?

4 Så måste jag då vara ett åtlöje för min vän, jag som fick svar, så snart jag ropade till Gud; man ler åt en som är rättfärdig och ostrafflig!

5 Ja, med förakt ses olyckan av den som står säker; förakt väntar dem vilkas fötter vackla.

6 Men förhärjares hyddor åtnjuta frid, och trygghet få sådana som trotsa Gud, de som hava sin gud i sin hand.

7 Men fråga du boskapen, den må undervisa dig, och fåglarna under himmelen, de må upplysa dig;

8 eller tala till jorden, hon må undervisa dig, fiskarna i havet må giva dig besked.

9 Vem kan icke lära genom allt detta att det är HERRENS hand som har gjort det?

10 I hans han är ju allt levandes själ och alla mänskliga varelsers anda.

11 Skall icke öra pröva orden, likasom munnen prövar matens smak?

12 Vishet tillkommer ju de gamle och förstånd dem som länge hava levat.

13 Hos Honom finnes vishet och makt, hos honom råd och förstånd.

14 Se, vad han river ned, det bygges ej upp; för den han spärrar inne kan ingen upplåta.

15 Han håller vattnen tillbaka -- se, se då bliver där torrt, han släpper dem lösa, då fördärva de landet.

16 Hos honom är kraft och klokhet, den förvillade och förvillaren äro båda i hans hand.

17 Rådsherrar utblottar han, han för dem i landsflykt, och domare gör han till dårar.

18 Han upplöser konungars välde och sätter fångbälte om deras höfter.

19 Präster utblottar han, han för dem i landsflykt, och de säkrast rotade kommer han på fall.

20 Välbetrodda män berövar han målet och avhänder de äldste deras insikt.

21 Han utgjuter förakt över furstar och lossar de starkes gördel.

22 Han blottar djupen, så att de ej höljas av mörker, dödsskuggan drager han fram i ljuset.

23 Han låter folkslag växa till -- och förgör dem; han utvidgar deras gränser, men för dem sedan bort.

24 Stamhövdingar i landet berövar han förståndet, han leder dem vilse i väglösa ödemarker.

25 De famla i mörkret och hava intet ljus, han kommer dem att ragla såsom druckna.

1 Maar Job het geantwoord en gesê:

2 Waarlik, ja, julle is die regte mense, en saam met julle sterf die wysheid uit!

3 Ook ek het verstand soos julle; ek staan nie vir julle terug nie; en wie weet sulke dinge nie?

4 Ek moet 'n belagging wees vir my vriend, ek wat God aangeroep en verhoring gevind het -- 'n belagging is die regverdige, die opregte!

5 Vir die ongeluk is daar veragting volgens die gedagte van hom wat lekker lewe; dit staan klaar vir hulle wie se voet wankel.

6 Rustig staan die tente van die verwoesters, en sekerheid is die deel van hulle wat God vertoorn, van hom wat sy god in sy hand dra.

7 Maar vra tog vir die diere, dat hulle jou leer; en die voëls van die hemel, dat hulle jou te kenne gee;

8 of spreek die aarde aan, dat dit jou leer, en laat die visse van die see jou vertel.

9 Wie weet nie deur al hierdie dinge dat die hand van die HERE dit gemaak het nie?

10 In wie se hand die siel is van alles wat leef, en die gees van alle menslike vlees.

11 Moet die oor nie woorde toets soos die verhemelte spys proe nie?

12 By die grysaards is wysheid, en in lengte van dae is verstand.

13 By Hom is wysheid en mag; Hy het raad en verstand.

14 Kyk, Hy breek af, en daar word nie opgebou nie; Hy sluit 'n man as gevangene op, en daar word nie oopgemaak nie.

15 Kyk, Hy hou die waters terug, en hulle verdroog; ook laat Hy hulle los, en hulle keer die aarde om.

16 By Hom is krag en beleid; syne is die verdwaalde en hy wat laat dwaal.

17 Hy voer raadsmanne uitgeplunder weg, en regters maak Hy tot dwase.

18 Hy maak die band los waar konings mee bind, en bind 'n lyfdoek om hulle heupe.

19 Hy voer priesters uitgeplunder weg en bring wie vasstaan, tot 'n val.

20 Hy neem die spraak van die betroubare mense weg en beroof die ou mense van hul oordeel.

21 Hy stort veragting uit oor die edeles en maak die gordel van die magtiges slap.

22 Hy openbaar dieptes uit die duisternis uit, en doodskaduwee bring Hy uit in die lig.

23 Hy maak nasies groot en laat hulle omkom; Hy brei nasies uit en voer hulle weg.

24 Hy neem die verstand weg van die volkshoofde van die land en laat hulle ronddwaal in 'n wildernis, sonder pad.

25 Hulle tas in die duisternis, sonder lig; en Hy laat hulle ronddwaal soos 'n dronk man.