1 Därefter tog Bildad från Sua till orda och sade:

2 Huru länge vill du hålla på med sådant tal och låta din muns ord komma såsom en väldig storm?

3 Skulle väl Gud kunna kränka rätten? Kan den Allsmäktige kränka rättfärdigheten?

4 Om dina barn hava syndat mot honom och han gav dem i sina överträdelsers våld,

5 så vet, att om du själv söker Gud och beder till den Allsmäktige om misskund,

6 då, om du är ren och rättsinnig, ja, då skall han vakna upp till din räddning och upprätta din boning, så att du bor där i rättfärdighet;

7 och så skall din första tid synas ringa, då nu din sista tid har blivit så stor.

8 Ty fråga framfarna släkten, och akta på vad fäderna hava utrönt

9 -- vi själva äro ju från i går och veta intet, en skugga äro våra dagar på jorden;

10 men de skola undervisa dig och säga dig det, ur sina hjärtan skola de hämta fram svar:

11 »Icke kan röret växa högt, där marken ej är sank, eller vassen skjuta i höjden, där vatten ej finnes?

12 Nej, bäst den står grön, ej mogen för skörd, måste den då vissna, före allt annat gräs.

13 Så går det alla som förgäta Gud; den gudlöses hopp måste varda om intet.

14 Ty hans tillförsikt visar sig bräcklig och hans förtröstan lik spindelns väv.

15 Han förlitar sig på sitt hus, men det har intet bestånd; han tryggar sig därvid, men det äger ingen fasthet.

16 Lik en frodig planta växer han i solens sken, ut över lustgården sträcka sig hans skott;

17 kring stenröset slingra sig hans rötter, mellan stenarna bryter han sig fram.

18 Men när så Gud rycker bort honom från hans plats, då förnekar den honom: 'Aldrig har jag sett dig.'

19 Ja, så går det med hans levnads fröjd, och ur mullen få andra växa upp.»

20 Se, Gud föraktar icke den som är ostrafflig, han håller ej heller de onda vid handen.

21 Så bida då, till dess han fyller din mun med löje och dina läppar med jubel.

22 De som hata dig varda då höljda med skam, och de ogudaktigas hyddor skola ej mer vara till.

1 Toe het Bildad, die Suhiet, geantwoord en gesê:

2 Hoe lank sal jy hierdie dinge spreek en die woorde van jou mond 'n geweldige wind wees?

3 Sou God die reg verdraai, of die Almagtige die geregtigheid krenk?

4 As jou kinders teen Hom gesondig het, het Hy hulle aan hul oortreding oorgegee.

5 As jy na God soek en die Almagtige om genade smeek,

6 as jy rein en opreg is, ja, dan sal Hy oor jou opwaak en jou woning herstel ooreenkomstig jou geregtigheid;

7 dan sal jou begin gering wees, maar jou einde baie groot.

8 Want doen tog navraag by die vorige geslag, en gee ag op wat hulle vaders nagespeur het;

10 sal hulle jou nie leer, jou dit nie sê en woorde uit hul hart voortbring nie?

11 Skiet die biesie op waar geen moeras is nie? Groei die riet sonder water?

12 Nog is dit in sy volle groei -- sonder dat dit afgepluk word -- dan verdor dit voor al die ander gras.

13 So gaan dit met almal wat God vergeet, en so vergaan die verwagting van die goddelose;

14 sy hoop is afgesny en die voorwerp van sy vertroue is 'n spinnerak.

15 Hy steun op sy huis, maar dit bly nie staan nie; hy klem hom daaraan vas, maar dit hou geen stand nie.

16 Vol sap staan hy in die son, en sy ranke sprei uit oor sy tuin.

17 Sy wortels is gevleg oor 'n hoop klippe heen, 'n kliphuis deurboor hy.

18 As Hy hom vernietig uit sy plek, sal dit hom verloën en sê: Ek het jou nie gesien nie.

19 Kyk, dit is die vreugde van sy lewensweg, en uit die stof spruit daar ander uit!

20 Kyk, God verwerp die vrome nie, en Hy vat die kwaaddoeners nie aan die hand nie.

21 Terwyl Hy jou mond met gelag vervul en jou lippe met gejuig,

22 sal jou haters met skaamte beklee word, en die tent van die goddelose -- weg is dit!