1 En vallfartssång. Jag ropar till HERREN i min nöd, och han svarar mig.2 HERRE, rädda min själ från lögnaktiga läppar, från en falsk tunga.3 Varmed bliver du lönad, både nu och allt framgent, du falska tunga?4 Jo, med en våldsverkares skarpa pilar och med glödande ginstkol.5 Ve mig, att jag måste dväljas i Meseks land och bo ibland Kedars hyddor!6 Länge nog har min själ måst bo ibland dem som hata friden.7 Jag själv håller frid, men säger jag blott ett ord, äro de redo till strid.

1 Cantico di Maalot. IO ho gridato al Signore, quando sono stato in distretta, Ed egli mi ha risposto.2 O Signore, riscuoti l’anima mia dalle labbra bugiarde, E dalla lingua frodolente.3 Che ti darà, e che ti aggiungerà La lingua frodolente?4 Ella è simile a saette acute, tratte da un uomo prode; Ovvero anche a brace di ginepro5 Ahimè! che soggiorno in Mesec, E dimoro presso alle tende di Chedar!6 La mia persona è omai assai dimorata Con quelli che odiano la pace.7 Io sono uomo di pace; ma, quando ne parlo, Essi gridano alla guerra