1 För sångmästaren; »Fördärva icke»; en sång av David, när han flydde för Saul och var i grottan.2 Var mig nådig, o Gud, var mig nådig; ty till dig tager min själ sin tillflykt. Ja, under dina vingars skugga vill jag taga min tillflykt, till dess att det onda är förbi.3 Jag ropar till Gud den Högste, till Gud, som fullbordar sitt verk för mig.4 Han skall sända från himmelen och frälsa mig, när jag smädas av människor som stå mig efter livet. Sela. Gud skall sända sin nåd och sin trofasthet.5 Min själ är omgiven av lejon, jag måste ligga bland eldsprutare, bland människor vilkas tänder äro spjut och pilar, och vilkas tungor äro skarpa svärd.6 Upphöjd vare du, Gud, över himmelen; över hela jorden sträcke sig din ära.7 De lägga ut nät för mina fötter, min själ böjes ned, de gräva för mig en grop, men de falla själva däri. Sela.8 Mitt hjärta är frimodigt, o Gud, mitt hjärta är frimodigt; jag vill sjunga och lova.9 Vakna upp, min ära; upp, psaltare och harpa! Jag vill väcka morgonrodnaden.10 Jag vill tacka dig bland folken, Herre; jag vill lovsjunga dig bland folkslagen.11 Ty din nåd är stor allt upp till himmelen och din trofasthet allt upp till skyarna.12 Upphöjd vare du, Gud, över himmelen; över hela jorden sträcke sig din ära.

1 Mictam di Davide, intorno a ciò ch’egli se ne fuggi’ nella spelonca, d’innanzi a Saulle; dato al capo de’ Musici sopra Al-tashet. ABBI pietà di me, o Dio; abbi pietà di me; Perciocchè l’anima mia si confida in te, Ed io ho la mia speranza nell’ombra delle tue ale, Finchè sieno passate le calamità.2 Io griderò all’Iddio altissimo; A Dio che dà compimento a’ fatti miei.3 Egli manderà dal cielo a salvarmi; Egli renderà confuso colui ch’è dietro a me a gola aperta. Sela. Iddio manderà la sua benignità, e la sua verità.4 L’anima mia è in mezzo a’ leoni; Io giaccio fra uomini incendiari, I cui denti son lance, e saette, E la cui lingua è spada acuta.5 Innalzati, o Dio, sopra i cieli; Innalzisi la tua gloria sopra tutta la terra.6 Essi avevano apparecchiata una rete a’ miei passi, Già tiravano a basso l’anima mia; Avevano cavata una fossa davanti a me; Ma essi vi sono caduti dentro. Sela7 Il mio cuore è disposto, o Dio; il mio cuore è disposto; Io canterò, e salmeggerò.8 Gloria mia, destati; destati, saltero, e cetera; Io mi risveglierò all’alba.9 Io ti celebrerò, o Signore, fra i popoli; Io ti salmeggerò fra le nazioni;10 Perciocchè la tua benignità è grande infino al cielo, E la tua verità infino alle nuvole.11 Innalzati, o Dio, sopra i cieli; Innalzisi la tua gloria sopra tutta la terra