1 When the kingdom of Rehoboam was established and he was strong, he abandoned Yahweh’s law, and all Israel with him. 2 In the fifth year of King Rehoboam, Shishak king of Egypt came up against Jerusalem, because they had trespassed against Yahweh, 3 with twelve hundred chariots and sixty thousand horsemen. The people were without number who came with him out of Egypt: the Lubim, the Sukkiim, and the Ethiopians. 4 He took the fortified cities which belonged to Judah, and came to Jerusalem. 5 Now Shemaiah the prophet came to Rehoboam and to the princes of Judah, who were gathered together to Jerusalem because of Shishak, and said to them, "Yahweh says, ‘You have forsaken me, therefore I have also left you in the hand of Shishak.’"
6 Then the princes of Israel and the king humbled themselves; and they said, "Yahweh is righteous."
7 When Yahweh saw that they humbled themselves, Yahweh’s word came to Shemaiah, saying, "They have humbled themselves. I will not destroy them, but I will grant them some deliverance, and my wrath won’t be poured out on Jerusalem by the hand of Shishak. 8 Nevertheless they will be his servants, that they may know my service, and the service of the kingdoms of the countries."
9 So Shishak king of Egypt came up against Jerusalem and took away the treasures of Yahweh’s house and the treasures of the king’s house. He took it all away. He also took away the shields of gold which Solomon had made. 10 King Rehoboam made shields of bronze in their place, and committed them to the hands of the captains of the guard, who kept the door of the king’s house. 11 As often as the king entered into Yahweh’s house, the guard came and bore them, then brought them back into the guard room. 12 When he humbled himself, Yahweh’s wrath turned from him, so as not to destroy him altogether. Moreover, there were good things found in Judah.
13 So King Rehoboam strengthened himself in Jerusalem and reigned; for Rehoboam was forty-one years old when he began to reign, and he reigned seventeen years in Jerusalem, the city which Yahweh had chosen out of all the tribes of Israel to put his name there. His mother’s name was Naamah the Ammonitess. 14 He did that which was evil, because he didn’t set his heart to seek Yahweh.
15 Now the acts of Rehoboam, first and last, aren’t they written in the histories of Shemaiah the prophet and of Iddo the seer, in the genealogies? There were wars between Rehoboam and Jeroboam continually. 16 Rehoboam slept with his fathers, and was buried in David’s city; and Abijah his son reigned in his place.
Domínio Público. Esta tradução bíblica de domínio público é trazida a você por cortesia de eBible.org.
Egypten anfaller Juda
1 2 Krön 11:17, 26:16. När Rehabeams kungamakt hade blivit stärkt och han hade blivit mäktig, övergav han Herrens undervisning. Så gjorde också hela Israel. 2 1 Kung 11:40, 14:22f. Men i kung Rehabeams femte regeringsår drog Egyptens kung Shishak12:2ShishakPå egyptiska Sheshonk I (ca 945-922 f Kr), en libyskättad farao som härjade Israel och Syrien år 925 f Kr. I en inskription i Karnaktemplet räknar han upp mer än 150 besegrade städer. upp mot Jerusalem, därför att de hade varit otrogna mot Herren. 3 Han kom med 1 200 vagnar och 60 000 ryttare, och ingen kunde räkna det folk som följde honom från Egypten: libyer, suckeer12:2suckeerTroligen ett libyskt folk som egyptierna kallade tjukten. och nubier. 4 2 Krön 11:5f. Han intog de befästa städerna i Juda och kom ända till Jerusalem.
5 2 Krön 11:2. Profeten Shemaja hade kommit till Rehabeam och till Juda furstar, som av fruktan för Shishak hade samlats i Jerusalem. Och han sade till dem: "Så säger Herren: Ni har övergett mig, och därför har också jag övergett er och gett er i Shishaks hand." 6 Både Israels furstar och kungen ödmjukade sig då och sade: "Herren är rättfärdig."
7 2 Kung 22:19, 2 Krön 34:27. När Herren såg att de ödmjukade sig, kom Herrens ord till Shemaja. Han sade: "Eftersom de har ödmjukat sig vill jag inte fördärva dem. Jag ska låta dem komma undan med knapp nöd, och min vrede ska inte bli utgjuten över Jerusalem genom Shishaks hand. 8 5 Mos 28:48f, Jer 2:19. Men de ska bli hans tjänare, och de ska förstå vad det är att tjäna mig och att tjäna främmande kungadömen."
9 1 Kung 10:16f, 14:25f, 2 Krön 9:15f. Egyptens kung Shishak drog alltså upp mot Jerusalem. Han tog skatterna12:9tog skatternaShishak skänkte enligt en inskription 200 ton silver och guld till sina tempel. i Herrens hus och skatterna i kungapalatset. Alltsammans tog han. Han tog också de sköldar av guld som Salomo hade låtit göra. 10 I deras ställe lät kung Rehabeam göra sköldar av koppar, och dem lämnade han i förvar åt befälet för livvakterna som höll vakt vid ingången till kungapalatset. 11 Så ofta kungen gick till Herrens hus, gick också livvakterna och bar dem. Sedan förde de dem tillbaka till livvaktsalen.
12 2 Krön 19:3. Eftersom Rehabeam ödmjukade sig, vände sig Herrens vrede ifrån honom så att han inte fördärvade honom helt. Det fanns ännu sådant som var gott i Juda.
Rehabeams regering
13 2 Mos 20:24, 1 Kung 14:21f, 2 Krön 6:6. Kung Rehabeam stärkte alltså sitt välde i Jerusalem och fortsatte att regera. Han var fyrtioett år gammal när han blev kung, och han regerade sjutton år12:13Rehabeam … sjutton årCa 930-913 f Kr. Se även 2 Krön 12. i Jerusalem, den stad som Herren hade utvalt ur alla Israels stammar för att där fästa sitt namn. Hans mor hette Naama och var ammonitiska. 14 Han gjorde det som var ont, för han vände inte sitt hjärta till att söka Herren.
15 1 Kung 14:29f, 15:6. Vad som mer finns att säga om Rehabeam, om hans första tid såväl som om hans sista, det är skrivet i profeten Shemajas och siaren Iddos krönikor, enligt släktregistrens sätt. Rehabeam och Jerobeam låg i krig med varandra så länge de levde.
16 Och Rehabeam gick till vila hos sina fäder och blev begravd i Davids stad. Hans son Abia blev kung efter honom.