2 Crônicas 32

1 After these things and this faithfulness, Sennacherib king of Assyria came, entered into Judah, encamped against the fortified cities, and intended to win them for himself. 2 When Hezekiah saw that Sennacherib had come, and that he was planning to fight against Jerusalem, 3 he took counsel with his princes and his mighty men to stop the waters of the springs which were outside of the city, and they helped him. 4 Then many people gathered together and they stopped all the springs and the brook that flowed through the middle of the land, saying, "Why should the kings of Assyria come, and find abundant water?"

5 He took courage, built up all the wall that was broken down, and raised it up to the towers, with the other wall outside, and strengthened Millo in David’s city, and made weapons and shields in abundance. 6 He set captains of war over the people, gathered them together to him in the wide place at the gate of the city, and spoke encouragingly to them, saying, 7 "Be strong and courageous. Don’t be afraid or dismayed because of the king of Assyria, nor for all the multitude who is with him; for there is a greater one with us than with him. 8 An arm of flesh is with him, but Yahweh our God is with us to help us and to fight our battles." The people rested themselves on the words of Hezekiah king of Judah.

9 After this, Sennacherib king of Assyria sent his servants to Jerusalem, (now he was attacking Lachish, and all his forces were with him), to Hezekiah king of Judah, and to all Judah who were at Jerusalem, saying, 10 Sennacherib king of Assyria says, "In whom do you trust, that you remain under siege in Jerusalem? 11 Doesn’t Hezekiah persuade you to give you over to die by famine and by thirst, saying, ‘Yahweh our God will deliver us out of the hand of the king of Assyria’? 12 Hasn’t the same Hezekiah taken away his high places and his altars, and commanded Judah and Jerusalem, saying, ‘You shall worship before one altar, and you shall burn incense on it’? 13 Don’t you know what I and my fathers have done to all the peoples of the lands? Were the gods of the nations of those lands in any way able to deliver their land out of my hand? 14 Who was there among all the gods of those nations which my fathers utterly destroyed that could deliver his people out of my hand, that your God should be able to deliver you out of my hand? 15 Now therefore don’t let Hezekiah deceive you nor persuade you in this way. Don’t believe him, for no god of any nation or kingdom was able to deliver his people out of my hand, and out of the hand of my fathers. How much less will your God deliver you out of my hand?"

16 His servants spoke yet more against Yahweh God and against his servant Hezekiah. 17 He also wrote letters insulting Yahweh, the God of Israel, and speaking against him, saying, "As the gods of the nations of the lands, which have not delivered their people out of my hand, so shall the God of Hezekiah not deliver his people out of my hand." 18 They called out with a loud voice in the Jews’ language to the people of Jerusalem who were on the wall, to frighten them and to trouble them, that they might take the city. 19 They spoke of the God of Jerusalem as of the gods of the peoples of the earth, which are the work of men’s hands.

20 Hezekiah the king and Isaiah the prophet, the son of Amoz, prayed because of this, and cried to heaven.

21 Yahweh sent an angel, who cut off all the mighty men of valor, the leaders, and captains in the camp of the king of Assyria. So he returned with shame of face to his own land. When he had come into the house of his god, those who came out of his own body*32:21 i.e., his own sons killed him there with the sword. 22 Thus Yahweh saved Hezekiah and the inhabitants of Jerusalem from the hand of Sennacherib the king of Assyria and from the hand of all others, and guided them on every side. 23 Many brought gifts to Yahweh to Jerusalem, and precious things to Hezekiah king of Judah, so that he was exalted in the sight of all nations from then on.

24 In those days Hezekiah was terminally ill, and he prayed to Yahweh; and he spoke to him, and gave him a sign. 25 But Hezekiah didn’t reciprocate appropriate to the benefit done for him, because his heart was lifted up. Therefore there was wrath on him, Judah, and Jerusalem. 26 However, Hezekiah humbled himself for the pride of his heart, both he and the inhabitants of Jerusalem, so that Yahweh’s wrath didn’t come on them in the days of Hezekiah.

27 Hezekiah had exceedingly great riches and honor. He provided himself with treasuries for silver, for gold, for precious stones, for spices, for shields, and for all kinds of valuable vessels; 28 also storehouses for the increase of grain, new wine, and oil; and stalls for all kinds of animals, and flocks in folds. 29 Moreover he provided for himself cities, and possessions of flocks and herds in abundance; for God had given him abundant possessions. 30 This same Hezekiah also stopped the upper spring of the waters of Gihon, and brought them straight down on the west side of David’s city. Hezekiah prospered in all his works.

31 However, concerning the ambassadors of the princes of Babylon, who sent to him to inquire of the wonder that was done in the land, God left him to test him, that he might know all that was in his heart.

32 Now the rest of the acts of Hezekiah and his good deeds, behold, they are written in the vision of Isaiah the prophet, the son of Amoz, in the book of the kings of Judah and Israel. 33 Hezekiah slept with his fathers, and they buried him in the ascent to the tombs of the sons of David. All Judah and the inhabitants of Jerusalem honored him at his death. Manasseh his son reigned in his place.

Sanherib hotar Jerusalem

1 *2 Kung 18:13f, Jes 36:1f. Sedan Hiskia i trohet hade utfört detta kom Sanherib*32:1SanheribKrigarkung och imperiebyggare som regerade 705-681 f Kr och invaderade Juda 701 f Kr. Se även 2 Kung 18-19 och Jes 36-37., kungen i Assyrien, och drog in i Juda och belägrade de befästa städerna och tänkte erövra dem åt sig.

2 När Hiskia såg att Sanherib kom för att anfalla Jerusalem, 3 rådgjorde han med sina furstar och sina tappra män om att täppa till vattnet i de källor som låg utanför staden, och de hjälpte honom med det. 4 Mycket folk samlades, och man täppte till alla källorna och dämde för bäcken som flöt genom trakten, för de sade: "Varför ska de assyriska kungarna komma och finna mängder av vatten?"

5 *1 Kung 9:24, 2 Krön 25:23. Han tog också mod till sig och byggde upp muren överallt där den hade raserats, byggde tornen högre och uppförde en annan mur längre ut*32:5en annan mur längre utJerusalems befolkning ökade under Hiskias tid, inte minst på grund av flyktingar efter nordrikets fall. Jfr Jes 22:9f., befäste Millo*32:5MilloBetyder "fyllning", troligen en terrass i Davids stad som gav stöd under borgen. i Davids stad och tillverkade skjutvapen och sköldar i stor mängd. 6 Och han tillsatte krigsbefäl över folket och kallade dem samman till sig på den öppna platsen vid stadsporten, uppmuntrade dem och sade: 7 *2 Kung 6:16, 1 Krön 22:13, 1 Joh 4:4. "Var frimodiga och starka! Var inte rädda eller modlösa inför Assyriens kung och hela skaran som han har med sig, för med oss är en som är större än den som är med honom. 8 *2 Krön 20:17, Jer 17:5, 7, Ps 20:8. Med honom är en arm av kött, men med oss är Herren vår Gud, och han ska hjälpa oss och föra våra krig." Och folket fick nytt mod genom det som Juda kung Hiskia hade talat.

9 Den assyriske kungen Sanherib, som med hela sin krigshär låg framför Lakish*32:9LakishStor befäst stad ca 5 mil sydväst om Jerusalem. Assyriska reliefer i Nineve avbildar stadens erövring och bortförandet av judiska slavar., sände sina tjänare till Jerusalem, till Juda kung Hiskia och till alla dem av Juda som fanns i Jerusalem och lät säga: 10 "Så säger Sanherib, kung av Assyrien: Vad är det ni förtröstar på, eftersom ni stannar kvar i det belägrade Jerusalem? 11 Är det inte Hiskia som bedrar er, så att ni kommer att dö genom hunger och törst? Han säger ju: Herren vår Gud ska rädda oss undan den assyriske kungens hand. 12 *2 Krön 31:1. Är det inte Hiskia som har avskaffat hans offerhöjder och altaren och sagt till Juda och Jerusalem: Inför ett enda altare ska ni tillbe, och på det ska ni tända offereld? 13 *2 Kung 18:33f, 19:12. Vet ni inte vad jag och mina fäder har gjort med folken i andra länder? Har de gudar som dyrkas av folken i dessa länder någonsin kunnat befria sina länder ur min hand? 14 Ja, vilket bland alla dessa folk som mina fäder förintat har haft någon gud som förmått rädda sitt folk ur min hand? Men ni menar att er Gud förmår rädda er ur min hand. 15 Nej, låt inte Hiskia lura och bedra er och tro inte på honom, för ingen gud hos något folk eller i något rike har lyckats befria sitt folk ur min hand eller ur mina fäders hand. Hur mycket mindre ska då er Gud kunna befria er ur min hand!"

16 Sanheribs tjänare talade ännu mer mot Herren Gud och mot hans tjänare Hiskia. 17 Han skrev också ett brev för att håna Herren, Israels Gud, och sade om honom: "Lika lite som de gudar som dyrkas av folken i de andra länderna har kunnat rädda sina folk ur min hand, lika lite ska Hiskias Gud kunna rädda sitt folk ur min hand."

18 *Jes 36:11f. Och till Jerusalems folk, till dem som stod på muren, ropade de med hög röst på judiska*32:18judiskaHebreiska, till skillnad från den internationella arameiskan (2 Kung 18:26). för att skrämma dem och göra dem modlösa, så att de sedan skulle kunna inta staden. 19 *Ps 115:4. Och de talade om Jerusalems Gud på samma sätt som om de främmande folkens gudar, som är verk av människohänder.

20 *2 Kung 19:4, 15f. Under tiden bad kung Hiskia och profeten Jesaja, Amos son, och ropade till himlen. 21 *2 Kung 19:35f, Jes 37:36f. Då sände Herren en ängel som förgjorde hela hären och furstarna och befälhavarna i den assyriske kungens läger, så att han med skam vände tillbaka till sitt land*32:21vände tillbaka till sitt landJfr Sanheribs egen version i not till 2 Kung 19:36.. När han gick in i sin guds hus blev han där nerhuggen*32:21nerhuggenSanherib mördades 681 f Kr, tjugo år senare. Se 2 Kung 19:37. med svärd av sina egna söner.

22 Och Herren räddade Hiskia och Jerusalems invånare ur den assyriske kungen Sanheribs hand och ur alla andras hand, och han beskyddade dem på alla sidor. 23 Många förde gåvor till Herren i Jerusalem och dyrbara gåvor till Juda kung Hiskia, och efter detta växte Hiskias anseende hos alla hednafolk.

Hiskias sjukdom och härlighet

24 *2 Kung 20:1f, Jes 38:1f, Ps 30:3. Vid den tiden blev Hiskia dödssjuk*32:24dödssjukTroligen en tid före invasionen 701 f Kr som beskrivs i 32:1f. Se 2 Kung 20 och Jes 38.. Han bad då till Herren, och Herren svarade honom och gav honom ett tecken. 25 Men Hiskia återgäldade inte det goda som han hade fått, utan hans hjärta blev högmodigt, och därför drabbade vrede honom och Juda och Jerusalem. 26 *Jer 26:19. Men när Hiskia ödmjukade sig mitt i sitt hjärtas högmod och Jerusalems invånare med honom, drabbade Herrens vrede dem inte i Hiskias dagar.

27 Hiskias rikedom och härlighet var mycket stor. Han byggde sig skattkamrar för silver och guld och ädla stenar, för väldoftande kryddor och för sköldar och alla slags dyrbara gåvor. 28 Han uppförde också förrådshus för säd, vin och olja samt stall för allt slags boskap, och han skaffade hjordar för sina fållor. 29 Dessutom byggde han städer och fick en mängd får och kor. Gud hade gett honom mycket stora rikedomar. 30 *Jes 22:9. Det var också Hiskia som täppte till Gihonvattnets övre källa och ledde vattnet neråt*32:30ledde vattnet neråtHiskia ledde in Gihonkällans vatten till Siloamdammen (Joh 9:7) genom en 0,5 km lång tunnel som kan besökas än i dag. En bevarad inskription i tunneln beskriver hur de två grävarlagen möttes halvvägs. Jfr Jes 22:9f., väster om Davids stad. Hiskia lyckades i allt han företog sig. 31 *5 Mos 8:2, 13:3, 2 Kung 20:12f, Jes 39:1f. Och när sändebuden kom från Babels furstar, de som var utsända till honom för att höra sig för om det under som hade hänt i landet, lämnade Gud honom för att pröva honom och få veta allt som var i hans hjärta.

Hiskia dör

32 *2 Kung 20:20. Vad som mer finns att säga om Hiskia och om hans gudfruktiga gärningar, det är skrivet i "Profeten Jesajas, Amos sons, syner*32:32Profeten Jesajas, Amos sons, synerKanske Jesajaboken (se Jes 36-38).", i boken om Judas och Israels kungar. 33 Hiskia gick till vila hos sina fäder, och man begravde honom på den plats där man går upp till Davids hus gravar. Hela Juda och Jerusalems invånare hedrade honom vid hans död. Hans son Manasse blev kung efter honom.