Jó 16

1 Then Job answered,

2 "I have heard many such things.

You are all miserable comforters!

3 Shall vain words have an end?

Or what provokes you that you answer?

4 I also could speak as you do.

If your soul were in my soul’s place,

I could join words together against you,

and shake my head at you,

5 but I would strengthen you with my mouth.

The solace of my lips would relieve you.

6 "Though I speak, my grief is not subsided.

Though I forbear, what am I eased?

7 But now, God, you have surely worn me out.

You have made all my company desolate.

8 You have shriveled me up. This is a witness against me.

My leanness rises up against me.

It testifies to my face.

9 He has torn me in his wrath and persecuted me.

He has gnashed on me with his teeth.

My adversary sharpens his eyes on me.

10 They have gaped on me with their mouth.

They have struck me on the cheek reproachfully.

They gather themselves together against me.

11 God delivers me to the ungodly,

and casts me into the hands of the wicked.

12 I was at ease, and he broke me apart.

Yes, he has taken me by the neck, and dashed me to pieces.

He has also set me up for his target.

13 His archers surround me.

He splits my kidneys apart, and does not spare.

He pours out my bile on the ground.

14 He breaks me with breach on breach.

He runs at me like a giant.

15 I have sewed sackcloth on my skin,

and have thrust my horn in the dust.

16 My face is red with weeping.

Deep darkness is on my eyelids,

17 although there is no violence in my hands,

and my prayer is pure.

18 "Earth, don’t cover my blood.

Let my cry have no place to rest.

19 Even now, behold, my witness is in heaven.

He who vouches for me is on high.

20 My friends scoff at me.

My eyes pour out tears to God,

21 that he would maintain the right of a man with God,

of a son of man with his neighbor!

22 For when a few years have come,

I will go the way of no return.

Jobs svar på Elifas andra tal

1 Då tog Job till orda och sade:

2 *Job 13:4, 21:34. Det där har jag hört många gånger!

Ni är alla bedrövliga tröstare.

3 Är det ingen ände

på detta tal i vädret?

Vad frestar dig att ta till orda?

4 *2 Kung 19:21. Också jag kunde tala som ni,

om ni vore i mitt ställe.

Jag kunde fläta samman ord mot er

och skaka mitt huvud mot er.

5 Men jag skulle styrka er

med min mun,

mina läppars tröst

skulle ge er lindring.

6 Om jag talar lindras inte min plåga,

och tiger jag, lämnar den mig inte.

7 Men nu har han tömt all min kraft.

Du har ödelagt hela mitt hus.

8 Du har fjättrat mig,

det har blivit mitt vittnesbörd.

Min tärda kropp träder upp

och vittnar mot mig.

9 *Job 19:11, Ps 35:16, 37:12. Hans vrede sliter sönder

och jagar mig,

han gnisslar sina tänder mot mig.

Min motståndare ger mig

vassa blickar.

10 *Job 12:4, Ps 22:14, 35:21, 94:21. De spärrar upp munnen mot mig,

de slår mig hånfullt på kinden,

alla gaddar ihop sig mot mig.

11 Gud utlämnar mig åt de gudlösa

och kastar mig i de ondas händer.

12 *Job 7:20, 9:17, Klag 3:12f. Jag satt i trygghet,

då krossade han mig.

Han grep mig i nacken

och slog mig i bitar,

han gjorde mig till sin måltavla,

13 han skjuter pilar från alla sidor,

genomborrar mina njurar

utan förskoning,

häller ut min galla på marken.

14 Han bryter ner mig med slag på slag,

stormar emot mig som en krigare.

15 Jag har sytt säcktyg över min hud

och har sänkt mitt horn*16:15hornSymbol för styrka och kraft (jfr Ps 89:25, 92:11). i stoftet.

16 Mitt ansikte är flammigt av tårar,

mina ögonlock mörka

av dödsskugga,

17 *Job 27:4, 33:9, 1 Tim 2:8. fastän mina händer är fria från våld

och min bön är ren.

18 *1 Mos 4:10, Jes 26:21. Du jord, täck inte över mitt blod,

låt mitt rop aldrig stanna

någonstans!

19 *1 Joh 2:1. Se, redan nu har jag mitt vittne

i himlen,

min försvarare i höjden.

20 Min medlare är min vän*16:20Min medlare är min vänAnnan översättning: "Mina vänner hånar mig" (men jfr 33:23).,

mitt öga fäller tårar inför Gud.

21 Må han skaffa rätt

åt en man inför Gud,

så som en människoson

gör för sin nästa,

22 *1 Kung 2:1, Job 10:21, Upp 6:10. för om bara några år

ska jag vandra vägen

utan återvändo.