Isaías 16

1 Sendu ŝafidon al la reganto de la tero el Sela en la dezerto sur la monton de la filino de Cion. 2 Kiel vaganta birdo, elpelita el la nesto, tiel estos la filinoj de Moab ĉe la transirejoj de Arnon. 3 Aranĝu konsilon, faru decidon; simile al nokto faru vian ombron meze de la tago; kaŝu la elpelitojn, ne malkaŝu la vaganton. 4 Miaj elpelitaj Moabidoj loĝu ĉe vi; estu por ili ŝirmo kontraŭ la rabanto, ĝis ĉesiĝos la premado, finiĝos la rabado, malaperos la piedpremanto el la lando. 5 Kaj fortikiĝos trono per favorkoreco, kaj sur ĝi kun justeco en la tendo de David sidos juĝisto, celanta justecon, akcelanta la veron.

6 Ni aŭdis pri la fiereco de Moab, ke ĝi estas tre granda; lia malhumileco kaj fiereco kaj furiozado estas pli granda, ol lia forto. 7 Tial ĝemkrios Moab pri si mem, ĉiuj ĝemkrios; pri la fundamentoj de Kir-Ĥareset ili ploras, profunde frapitaj. 8 Ĉar la kampoj de Ĥeŝbon dezertiĝis, ankaŭ la vinberĝardenoj de Sibma; la estroj de la popoloj dishakis la plej bonajn branĉojn, kiuj atingis ĝis Jazer, etendiĝis en la dezerton; ĝiaj markotoj disĵetiĝis, transiris la maron. 9 Tial per la ploro de Jazer mi ploros pri la vinberĝardeno de Sibma; mi priverŝos vin per miaj larmoj, ho Ĥeŝbon kaj Eleale; ĉar krioj de triumfo falis sur viajn somerajn fruktojn kaj sur vian grenrikolton. 10 Foriĝis de la kampo ĝojo kaj gajeco, kaj en la vinberĝardenoj oni ne kantas nek ĝojkrias; vinon en la vinpremejoj oni ne premas; la ĝojkriojn Mi ĉesigis. 11 Tial mia interno sonas pri Moab kiel harpo, kaj mia koro pri Kir-Ĥeres. 12 Kaj kiam montriĝos, ke Moab senfortiĝis sur la altaĵo, kaj eniros en sian templon, por preĝi, li nenion atingos.

13 Tio estas la vorto, kiun la Eternulo diris pri Moab antaŭ longe. 14 Sed nun la Eternulo diris jene: Post tri jaroj, kiel estas la jaroj de dungito, malaltiĝos la gloro de Moab kun la tuta grandnombreco, kaj restos tre malmulte, malgrandnombre.

Fortsättning av profetian om Moab

1 *2 Sam 8:2, 2 Kung 3:4, 14:7. Sänd lamm*16:1Sänd lammMoab hade bra bete (4 Mos 32:1) och hade sänt tribut i lamm förut (2 Kung 3:4). till landets herre

från Sela genom öknen

till dottern Sions berg.

2 Som flyende fåglar utkastade

ur fågelboet

kommer Moabs döttrar

till Arnons vadställen.

3 "Ge oss råd, döm oss rättvist.

Låt din skugga vara som natten

nu mitt på dagen.

Göm de fördrivna,

röj inte flyktingarna!

4 Låt Moabs fördrivna bo hos dig,

var*16:4Låt Moabs fördrivna bo hos dig, varAndra handskrifter: "Låt mina fördrivna bo hos dig, var för Moab". ett gömställe för dem

undan fördärvaren.

När utpressaren inte finns mer,

skövlingen är slut

och förtryckaren försvunnen

ur landet,

5 *Jes 9:7, Jer 23:5, 33:15, Amos 9:11. då ska en tron befästas

genom nåd.

I trohet ska en furste sitta

på den i Davids hydda,

en som söker det rätta

och främjar rättfärdighet."

6 Vi har hört om Moabs stolthet,

hur stolt han är,

om hans högfärd, högmod

och våldsamma vrede,

och hans tomma skryt.

7 Därför ska Moab jämra sig över Moab.

Alla ska jämra sig.

Över Kir-Haresets russinkakor

ska ni sucka i djup bedrövelse,

8 *4 Mos 21:32, Jer 48:32f. för Heshbons fält tynar bort,

liksom Sibmas vinstockar.

Deras ädla druvor slogs till marken

av folkens herrar.

Deras rankor nådde

ända till Jaeser

och bredde ut sig i öknen,

deras grenar sträckte sig ut

över havet.

9 Därför gråter jag

över Sibmas vinstockar,

så som Jaeser gråter.

Med mina tårar tänker jag

dränka dig, Heshbon,

och dig, Eleale.

Glädjeropen över din mogna frukt

och din kornskörd har upphört.

10 *Jes 9:3. Glädje och fröjd har försvunnit

från de bördiga fälten

och i vingårdarna hörs ingen sång,

inget jubel.

Ingen trampar vin i pressarna,

på glädjeropen har jag gjort slut.

11 *Jes 15:5, Jer 48:36. Därför klagar mitt inre

som en harpa över Moab,

mitt innersta över Kir-Heres.

12 *4 Mos 21:29, 1 Kung 11:7, Jer 48:35. För hur Moab än träder upp

på offerhöjden

och arbetar sig trött där,

hur han än går

till sin helgedom och ber,

så uträttar han ingenting med det.

13 *Amos 2:1f. Detta är det ord som Herren på den tiden talade om Moab. 14 Men nu har Herren åter talat och sagt: Inom tre år, så som daglönaren räknar åren, ska Moab i sin härlighet förnedras med alla sina stora skaror. Och det lilla som blir kvar ska vara obetydligt och maktlöst.