1 Salmo di Davide. BENEDICI, anima mia, il Signore; E tutte le mie interiora benedite il Nome suo santo.

2 Benedici, anima mia, il Signore, E non dimenticare alcuno dei suoi beneficii.

3 Egli è quel che ti perdona tutte le tue iniquità; Che sana tutte le tue infermità;

4 Che riscuote dalla fossa la tua vita; Che ti corona di benignità e di compassioni;

5 Che sazia di beni la tua bocca; Che ti fa ringiovanire come l’aquila

6 Il Signore fa giustizia E ragione a tutti quelli che sono oppressati.

7 Egli ha fatte assapere a Mosè le sue vie, Ed a’ figliuoli d’Israele le sue opere.

8 Il Signore è pietoso e clemente; Lento all’ira, e di gran benignità.

9 Egli non contende in eterno; E non serba l’ira in perpetuo.

10 Egli non ci ha fatto secondo i nostri peccati; E non ci ha reso la retribuzione secondo le nostre iniquità.

11 Perciocchè, quanto sono alti i cieli sopra la terra, Tanto è grande la sua benignità inverso quelli che lo temono.

12 Quant’è lontano il Levante dal Ponente, Tanto ha egli allontanati da noi i nostri misfatti.

13 Come un padre è pietoso inverso i figliuoli, Così è il Signore pietoso inverso quelli che lo temono.

14 Perciocchè egli conosce la nostra natura; Egli si ricorda che noi siamo polvere.

15 I giorni dell’uomo son come l’erba; Egli fiorisce come il fiore del campo.

16 Il quale, se un vento gli passa sopra, non è più; E il suo luogo non lo riconosce più.

17 Ma la benignità del Signore è di secolo in secolo Sopra quelli che lo temono; E la sua giustizia sopra i figliuoli de’ figliuoli,

18 Di quelli che osservano il suo patto, E che si ricordano de’ suoi comandamenti, per metterli in opera

19 Il Signore ha stabilito il suo trono ne’ cieli; E il suo regno signoreggia per tutto.

20 Benedite il Signore, voi suoi Angeli, Possenti di forza, che fate ciò ch’egli dice, Ubbidendo alla voce della sua parola.

21 Benedite il Signore, voi tutti gli eserciti suoi; Voi suoi ministri, che fate ciò che gli piace.

22 Benedite il Signore, voi tutte l’opere sue, In tutti i luoghi della sua signoria. Anima mia, benedici il Signore

1 Av David. Lova HERREN, min själ, och allt det i mig är hans heliga namn.

2 Lova HERREN, min själ, och förgät icke vad gott han har gjort,

3 han som förlåter dig alla dina missgärningar och helar alla dina brister,

4 han som förlossar ditt liv från graven och kröner dig med nåd och barmhärtighet,

5 han som mättar ditt begär med sitt goda, så att du bliver ung på nytt såsom en örn.

6 HERREN gör rättfärdighetens verk och skaffar rätt åt alla förtryckta.

7 Han lät Mose se sina vägar, Israels barn sina gärningar.

8 Barmhärtig och nådig är HERREN, långmodig och stor i mildhet.

9 Han går icke ständigt till rätta och behåller ej vrede evinnerligen.

10 Han handlar icke med oss efter våra synder och vedergäller oss icke efter våra missgärningar.

11 Ty så hög som himmelen är över jorden, så väldig är hans nåd över dem som frukta honom.

12 Så långt som öster är från väster låter han våra överträdelser vara från oss.

13 Såsom en fader förbarmar sig över barnen, så förbarmar sig HERREN över dem som frukta honom.

14 Ty han vet vad för ett verk vi äro, han tänker därpå att vi äro stoft.

15 En människas dagar äro såsom gräset, hon blomstrar såsom ett blomster på marken.

16 När vinden går däröver, då är det icke mer, och dess plats vet icke mer därav.

17 Men HERRENS nåd varar från evighet till evighet över dem som frukta honom, och hans rättfärdighet intill barnbarn,

18 när man håller hans förbund och tänker på hans befallningar och gör efter dem.

19 HERREN har ställt sin tron i himmelen, och hans konungavälde omfattar allt.

20 Loven HERREN, I hans änglar, I starke hjältar, som uträtten hans befallning, så snart I hören ljudet av hans befallning.

21 Loven HERREN, I alla hans härskaror, I hans tjänare, som uträtten hans vilja.

22 Loven HERREN, I alla hans verk, varhelst hans herradöme är. Min själ, lova HERREN.