1 IO amo il Signore; perciocchè egli ascolta La mia voce, e le mie supplicazioni.

2 Poichè egli ha inchinato a me il suo orecchio, Io lo invocherò tutti i giorni della mia vita.

3 I legami della morte mi avevano circondato, E le distrette del sepolcro mi avevano colto; Io aveva scontrata angoscia e cordoglio.

4 Ma io invocai il Nome del Signore, Dicendo: Deh! Signore, libera l’anima mia.

5 Il Signore è pietoso e giusto; E il nostro Dio è misericordioso.

6 Il Signore guarda i semplici; Io era ridotto in misero stato, Ed egli mi ha salvato.

7 Ritorna, anima mia, al tuo riposo; Perciocchè il Signore ti ha fatta la tua retribuzione.

8 Poichè, o Signore, tu hai ritratta l’anima mia da morte, Gli occhi miei da lagrime, I miei piedi da caduta;

9 Io camminerò nel tuo cospetto Nella terra de’ viventi

10 Io ho creduto, e però certo io parlerò. Io era grandemente afflitto;

11 Io diceva nel mio smarrimento: Ogni uomo è bugiardo.

12 Che renderò io al Signore? Tutti i suoi beneficii son sopra me.

13 Io prenderò il calice delle salvazioni, E predicherò il Nome del Signore.

14 Io pagherò i miei voti al Signore, Ora in presenza di tutto il suo popolo.

15 La morte de’ santi del Signore È preziosa nel suo cospetto.

16 Deh! Signore, esaudiscimi; perciocchè io son tuo servitore; Io son tuo servitore, figliuolo della tua servente; Tu hai sciolti i miei legami.

17 Io ti sacrificherò sacrificio di lode, E predicherò il Nome del Signore.

18 Io pagherò i miei voti al Signore, Ora in presenza di tutto il suo popolo;

19 Ne’ cortili della Casa del Signore, In mezzo di te, o Gerusalemme. Alleluia

1 Jag har HERREN kär, ty han hör min röst och mina böner.

2 Ja, han har böjt sitt öra till mig; i hela mitt liv skall jag åkalla honom.

3 Dödens band omvärvde mig, och dödsrikets ångest grep mig; jag kom i nöd och bedrövelse.

4 Men jag åkallade HERRENS namn: »Ack HERRE, rädda min själ.»

5 HERREN är nådig och rättfärdig, vår Gud är barmhärtig.

6 HERREN bevarar de enfaldiga; jag var i elände, och han frälste mig.

7 Vänd nu åter till din ro, min själ, ty HERREN har gjort väl mot dig.

8 Ja, du har räddat min själ från döden, mitt öga från tårar, min fot ifrån fall;

9 jag skall få vandra inför HERREN i de levandes land.

10 Jag tror, ty därför talar jag, jag som var storligen plågad,

11 jag som måste säga i min ångest: »Alla människor äro lögnaktiga.»

12 Huru skall jag vedergälla HERREN alla hans välgärningar mot mig?

13 Jag vill taga frälsningens bägare och åkalla HERRENS namn.

14 Jag vill infria åt HERREN mina löften, ja, i hela hans folks åsyn.

15 Dyrt aktad i HERRENS ögon är hans frommas död.

16 Ack HERRE, jag är ju din tjänare, jag är din tjänare, din tjänarinnas son; du har lossat mina band.

17 Dig vill jag offra lovets offer, och HERRENS namn vill jag åkalla.

18 Jag vill infria åt HERREN mina löften, ja, i hela hans folks åsyn,

19 i gårdarna till HERRENS hus, mitt i dig, Jerusalem. Halleluja!