1 Cantico di Maalot. IO ho gridato al Signore, quando sono stato in distretta, Ed egli mi ha risposto.

2 O Signore, riscuoti l’anima mia dalle labbra bugiarde, E dalla lingua frodolente.

3 Che ti darà, e che ti aggiungerà La lingua frodolente?

4 Ella è simile a saette acute, tratte da un uomo prode; Ovvero anche a brace di ginepro

5 Ahimè! che soggiorno in Mesec, E dimoro presso alle tende di Chedar!

6 La mia persona è omai assai dimorata Con quelli che odiano la pace.

7 Io sono uomo di pace; ma, quando ne parlo, Essi gridano alla guerra

1 En vallfartssång. Jag ropar till HERREN i min nöd, och han svarar mig.

2 HERRE, rädda min själ från lögnaktiga läppar, från en falsk tunga.

3 Varmed bliver du lönad, både nu och allt framgent, du falska tunga?

4 Jo, med en våldsverkares skarpa pilar och med glödande ginstkol.

5 Ve mig, att jag måste dväljas i Meseks land och bo ibland Kedars hyddor!

6 Länge nog har min själ måst bo ibland dem som hata friden.

7 Jag själv håller frid, men säger jag blott ett ord, äro de redo till strid.