1 QUANDO Israele uscì di Egitto, E la casa di Giacobbe d’infra il popolo barbaro;

2 Giuda fu consacrato al Signore, Israele divenne suo dominio.

3 Il mare lo vide, e fuggì; Il Giordano si rivolse a ritroso.

4 I monti saltarono come montoni, I colli come agnelli.

5 Che avesti, o mare, che tu fuggisti? E tu, Giordano, che ti rivolgesti a ritroso?

6 E voi, monti, che saltaste come montoni; E voi, colli, come agnelli?

7 Trema, o terra, per la presenza del Signore; Per la presenza dell’Iddio di Giacobbe;

8 Il quale mutò la roccia in guazzo d’acqua, Il macigno in fonte d’acqua

1 När Israel drog ut ur Egypten, Jakobs hus ut ifrån folket med främmande tunga,

2 då vart Juda hans helgedom, Israel hans herradöme.

3 Havet såg det och flydde, Jordan vände tillbaka.

4 Bergen hoppade såsom vädurar, höjderna såsom lamm.

5 Varför flyr du undan, du hav? Du Jordan, varför vänder du tillbaka?

6 I berg, varför hoppen I såsom vädurar, I höjder, såsom lamm?

7 För Herren må du väl bäva, du jord, för Jakobs Guds ansikte,

8 för honom som förvandlar klippan till en vattenrik sjö, hårda stenen till en vattenkälla.