1 Tigsas mavan dēn̄ lok me lepnō Kapaniam, a yatkel qōn̄ mal van. Tō ige sil moyon̄teg noyoy nonon so ikē n̄a lēm̄ nonon. 2 Tō woqse et mavan me lēm̄ nan, ba nēm̄ nan nōyheg et, tō kēy et hayveg qēt te lēm̄. Ba nam̄adeg den kēy mataq goy namte-ēm̄. Tō Tigsas nitoytoy nohohole nonon van hiy kēy. 3 Kē hohole lapgetō en, tō ige bulvet hah me net gom vitwag a nayn̄on vōyō namat. 4 Ba kēy et van sisqet te Tigsas, veg nēm̄ nan nōyheg et. Tō kēy meyem kal hag lēkle-ēm̄, wa mak namtem̄lō liwo hag lēkle-ēm̄ en, togolgol apwon Tigsas. Mahē kēy mak bah namtem̄lō lēkle-ēm̄ en, tō kēy voyoy tēqēl kē hōw a kē nen letno tamge nonon. 5 Tigsas met nēdēmtig nonoy namaymay en, tō kē mavap van hiy net gom nan so, "Intik, nubug del nōnōm, no mal dēmveteg qēt."
6 Ba yatkel vatvatgo Bele hag gehtō lelo ēm̄ en, kēy dēmdēm yoyon̄ mahgey so, 7 "?Qeleave tō net gōh nihohole qele gōh? !Nohohole gōh nehet! Kē tak hethet vēh nahan Ḡod, veg Ḡod mahgen te dēmveteg vēh nubug non net."
8 Vagtiwag ēwē Tigsas mēglal nēdēmdēm nonoy, tō nivap van hiy kēy wo, "?Bahap tō kimi dēmdēm hethet qelenen? 9 ?Mey qeleave netwoyig so vap van hiy net gom gōh, ‘Nubug nōnōm mal dēmveteg qēt,’ si so, ‘Nēk hatig, lep natamge nōnōm, ba m̄ōl’?
10 "Ba no nemyōs so kimi ēglal so Ninti Et, naman nonon aē lemyam gōh so tēdēmveteg vēh nubug non net." Tō Tigsas mavap van hiy net gom nen so, 11 "Nok vap van hiy nēk so, hatig, lep natamge nōnōm, ba m̄ōl."
12 Vagtiwag ēwē, net gom nan mahatig, melep natamge nonon lengoy del, tō nivan. Ige del mamamakē aē a nēkēkēn, tō kēy mōlwē Ḡod, ba mavap so, "!Meqtēg yak te tō me en, gēn etet qete nahap vitwag qele agōh!"
13 Tigsas mavan tēqēl lokse yow sili bē liwo Kalili, tō woqse sil mavan me hiy kē, tō kē nivatne kēy. 14 Mahē kē nivan malig hag, kē netsas Levi, ēntēn Alfeus. Net nan, ikē net bēvēlvēl sēm batakis. Kē nahag a lelo ēm̄ mugumgu nonon. Tō Tigsas mavap van hiy kē so, "Nēk dam tatag no." Tō kē nihatig tō nidam kē ēgēn.
15 Me atgiy Tigsas mavan begengen a lēm̄ non Levi. Ba woqse et bēvēlvēl sēm batakis, tiwag mi ige gengenyeg, ikēy del megengen tiwag mi Tigsas wa ige tin̄qoy nonon, veg woqse sil madam tatag Tigsas. 16 Yatkel vatvatgo ne Le, a kēy Nafarisi ōk, kēy met so Tigsas megengen tiwag mi ige gengenyeg wa tiwag mi ige bēvēlvēl sēm batakis. Tō kēy vēhge van hiy ige tin̄qoy nonon wo, "?Bahap tō Tigsas nigengen tiwag mi ige bēvēlvēl sēm batakis wa ige gengenyeg nen?"
17 Tigsas moyon̄teg nohohole nonoy en, tō kē mavap van hiy kēy so, "Net a et gom te en, kē tit mōyōs vēhte notokta. Ba net a nogom en, kē nemyōs notokta. Tō nok et van te me so ōlōl ige tenenen. Ba nok van me so ōlōl ige gengenyeg so kēy dam no."
18 Lamahē nen, ige yowyowveg non Jon Vasugyon̄ wa ige Farisi, kēy gaygaymamah batatay. Ba yatkel et mavan me ba mēvēhge Tigsas wo, "?Qeleave? ?Ige non Jon wa ige Farisi, kēy gaygaymamah batatay, ba tō ige yowyowveg nōnōm et gaygay mamah temuy te bahap?"
19 Ba Tigsas meplu goy kēy wo, "?Vētmahē a net mey meleg gayaq tō tog lapgetō legengen liwo tiwag mi ige sil nonon en, kimi dēm van so ige nonon tagaygaymamah vēh? !Tateh! Mahē a kē notog lapgetō mi kēy en, kēy tit gaygaymamah vēhte. 20 Ba mahē vanvan lapgetō me, a ige tavale telepyak kē den ige yapluplun en, tō lamahē nen, kēy qoyo gaygaymamah ēgēn.
21 "Tateh et telep natvēl malmal gayaq, so niwongoy namtem̄lō ne malmal saq nonon aē. So kē wo mak qelenen tō natvēl malmal gayaq nen tak mahay yeh namalmal saq nonon, tō namtem̄lō nan nitiy liwo yeh. 22 Ba tateh et so nilep nawaen gayaq ba so nipdin lowobē tēnēte. So net wo mak qelenen en, nawaen gayaq nan tisiswoy nōwōbē tō nimwoy hethet tō nawaen nilōwyeg qēt. Ba nawaen gayaq en, net tepdin ēwē vēh lowobē gayaq, tō kē tit siswoy vēhte, wa tō nawaen nan totog galsi."
23 Lōqōn̄ M̄ōkheg vitwag, Tigsas tiwag mi ige nonon mavan heylō me nētqē wit vitwag. Tō ige tin̄qoy nonon mataw yatkel ēwan tō kēy gen. 24 Tō ige Farisi mavap van hiy Tigsas so, "Ēy, nēk et. Lōqōn̄ M̄ōkheg, net a niak qelenen, kē niak sisgoy Nele. ?Bahap tō ige nōnōm mak qele gōh?"
25,26 Ba Tigsas mavap van hiy kēy so, "Kimi wun et vatah te Layapyap Yon̄, nahaphap a Devēt mak tō am̄ag. Mahē nen, Abiata, ikē nam̄agoy ige pris. Ba namaygay mak Devēt tiwag mi ige nonon kēy veg negengen nagay mabah. Tō Devēt nihayveg hay Lēm̄ non Ḡod, tō kē nigen nēbrēyt nen a ige pris mal lep vatag van hiy Ḡod, tō kē melep se van hiy ige nonon tō kēy gen. Ba nēbrēyt nan, Nele vayēg so ige pris mahgey tegen vēh, ba ige et woywoy tit gen vēhte." 27 Tō Tigsas mavap van hiy kēy so, "Ḡod mōm̄ōk Nōqōn̄ M̄ōkheg so nimyin̄ ige et, ba kē et m̄ōk te ige et so biyin̄ Nōqōn̄ M̄ōkheg. 28 Veg bege gōh Ninti Et newelan goy se Nōqōn̄ M̄ōkheg."