1 Tigsas mavan den Kapaniam, tō nivan me lepnō liwo Judea, tō kē nivan tekel Bē Lon̄ Jordan. Ba nisil liwo mavan me hiy Tigsas tō kē nivatvatne kēy bohohole non Ḡod, a qele vaga en. 2 Tō yatkel Farisi mavan me hiy Tigsas wa mēvēhge nēvēvēhiy van hiy kē so ak sisgoy kē. Kēy mavap van hiy Tigsas so, "?Qeleave? ?Net vitwag sowo mēvēlwoy den ēgnōn en, kē natatag Nele?"
3 Ba Tigsas nivēhge lok van hiy ige Farisi so, "?Nahan le a Mosis melep tō van hiy kimi ōk?"
4 Ige Farisi mavap so, "Mosis mukēg aē so net tēvēlwoy vēh ēgnōn, ba kē niyap vasem hōw loyobem ne vēlwoy en, tō nilep van hiy ēgnōn, tō kōyō vēlwoy."
5 Tō Tigsas mavap van hiy kēy so, "Mosis mayap Nele nen van hiy kimi veg niqtimi namaymay wowoh. 6 Ba me am̄ag, mahē Ḡod mitin̄ namyam en, Nayapyap Yon̄ non Ḡod mavap so, ‘Ḡod mitin̄ net vōyō, vitwag natm̄an ba vitwag nalqōvēn.’ 7 Ba Ḡod vap so, ‘Veg bege gōh en, natm̄an nivan yak den imam wa tita nonon, tō kē niqultiwag van mi ēgnōn. 8 Tō kōyō van me qeleso nataqn̄ige vitwag woy.’ Bastō kōyō et vōyō site, ba kōyō van me qeleso nataqn̄ige vitwag woy ēwē. 9 Mahē a Ḡod niqultiwag kōyō en, net nitog vēlwoy lokse neleg noyō."
10 Vētmahē a Tigsas tiwag mi ige tin̄qoy mavan lok lēm̄, kēy mēvēhge lokse Tigsas aē a bēvēlwoy en. 11 Tō Tigsas mavap van hiy kēy so, "Net a nivēlwoy den ēgnōn tō kē nileg leh mi nalqōvēn tegha en, kē nisisgoy legengenyeg, veg tiy ēgnōn aē. 12 Tō nalqōvēn se qeleanen, kē nivēlwoy den ēgnōn tō kē nileg leh mi natm̄an tegha en, kē nisisgoy se legengenyeg."
13 Yatkel et mavantēy me ige nētnētm̄ey nonoy hiy Tigsas so kē nitan̄ apwoy, tō so nivawē kēy. Ba ige nonon magatgoy kēy. 14 Ba Tigsas met van qelegōh en, tō kē mohole maymay, wa mavap van hiy kēy so, "Kimi nitog gatgatgoy ige nētnētm̄ey agōh! Atmi ukēg ige nētnētm̄ey van me hiy no, veg namyeyen non Ḡod non ige a qele ige nētnētm̄ey agōh. 15 Hēyhēywē nok vap van hiy kimi, net wo et malaklak te so nim̄ōk hiy nēdēmdēm nonon qele ige nētnētm̄ey en, kē tit van vēhte me lemyeyen mey a so Ḡod nimyanag goy."
16 Tō Tigsas moyveg goy kēy mē, tō nim̄ōk namnen apwoy, tō nivawē kēy.
17 Tigsas so nivan den mahē nen wah, net vitwag nigityak me hiy kē. Net nan mavatiqaw hōw lengon Tigsas. Tō kē nivēhge Tigsas wo, "!Vatgo! Inēk net ēwē vitwag. ?No tak qeleave so nok tēy nēh lap?"
18 Tigsas meplu goy kē so, "?Bahap tō nēk ōl no so ino nēwē? Ḡod mahgen, ikē nēwē. 19 Nēk mal ēglal vatag Nele non Ḡod a mavap so, ‘Nēk nitog wuwuh mat net. Nitog mitimtiy tiwag mi ēgnōn net tegha. Nitog tan̄tan̄hephep. Nitog galgal. Nitog vēgal. Nēk dēmap imam wa tita nōnōm.’ "
20 Tō net nan mavap van hiy Tigsas so, "Vatgo. No natatag Nele del anen, meqtēg yak tō me a no nusu, gaydēn̄ qiyig agōh."
21 Tigsas natam yeh net nan, tō kē met kē van ba mavap so, "Nage vitwag lapgetō a nēk et ak qete. Nēk van ba n̄eyeg qēt nahaphap del nōnōm, tō lep nēsēm nan van hiy ige m̄asay, tō nahaphap nōnōm tam̄adeg hag alge en. Nēk dam no, tō van me net mino."
22 Tigsas mohole bah qelegōh en, tō net nan mat tēqēl nangon, veg kē moyon̄ ninhet aē, wa nēdēmdēm nonon mēqēt, veg ikē nam̄ye haphap. Tō kē nivan veteg Tigsas.
23 Tō Tigsas met van hiy ige tin̄qoy nonon en, tō mavap van hiy kēy so, "Nemeh hiy net m̄eye haphap so nihayveg hay lemyeyen non Ḡod."
24 Ige non Tigsas mamamakē aē bohohole agōh, tō Tigsas mavap lokse van hiy kēy so, "Yēhē yantintik, nememeh yeh veg net so nivan me lemyeyen non Ḡod. 25 Ba nitiy memeh yeh veg net m̄eye haphap so nivan me lemyeyen non Ḡod, qele nakamel nikal heylō namtem̄lō ne il susuy."
26 Ba ige non Tigsas mamamakē aē a nēkēkēn veg bohohole nonon en. Tō kēy vēy vēvēhge kēy wo, "?Ba ihē tētēy vēh nēh lap?"
27 Tō Tigsas met van hiy kēy, ba mavap van so, "Nage nen net tit ak vēhte. Ḡod mahgen tak vēh, veg kē tak vēh vel haphap del."
28 Ba Pita mavap van hiy kē wo, "?Ba qeleave veg kemem? !Kemem mukēg qēt vel haphap del nonmem tō so dam nēk!"
29 Tō Tigsas mavap so, "Nok vap van hiy kimi nēhēyhēywē. Net a niukēg nēm̄ nonon, yathēthēn, yatētētan, tita wa imam nonon, ige nētnētm̄ey nonon si nēvētan del nonon veg no wa Boyoy Ēwē en, 30 nahaphap nonon tam̄adeg yeh. Kē telep m̄eldēl den vel haphap a kē mavan veteg tō en. Hēywē nok vap van hiy kimi, lemyam gōh, net nen qoyo lep nēm̄ m̄adeg, yathēthēn nam̄adeg, yatētētan nam̄adeg, tita nam̄adeg, nēnētm̄ey nam̄adeg, wa nēvētan nam̄adeg. Ba ige sil tak nehet hiy kē. Ba lemyam gayaq a vanvan lapgetō me en, kē tētēy nēh a tit bah vēhte. 31 Woqse et a nahag letno liwo qiyig gōh kē en, kēy tēhēw tēqēl n̄a antan. Ba ige a nahag antan en, kēy tēvēykal me alge."
32 Tigsas tiwag mi ige sil mavan kal hag Jerusalem. Ba Tigsas mitig helem̄ag kēy, wa ige nonon madam kē. Tō kēy mamakē aē a nēkēkēn veg kē. Ba ige sil a madam tō kēy me en, kēy memtēgteg qēt. Tō Tigsas melep tiwag me ige nonon son̄wul nanm̄e vōyō, tō mohole yoyon̄ van hiy kēy veg vel haphap a taqal kē hag Jerusalem en. 33 Tigsas mavap van hiy kēy so, "Atmi yon̄teg, gēn vanvan hag Jerusalem ēgēn. Mahē nen, yatkel et qoyo m̄ōk Ēntēn Net van lemnen ige m̄agoy ige pris wa ige vatvatgo Bele. Ige gōh qoyo vēvēg kē so nimat, tō kēy tōm̄ōk kē van lemnen ige lolqōn̄. 34 Ige gōh toboyboyheg kē, tinihgeg kē, kēy telm̄eh kē wa tuwuh mat kē. Ba lōqōn̄ vētēl negi en, kē tēh lokse."
35 Yoge yantēntēn Sēbēdē, Jemes wa Jon, kōyō mavan me hiy Tigsas, ba mēvēhge kē van wo, "?Vatgo, nēk tak vēh namyōs nonmamyō?"
36 Tō Tigsas mavap van hiy kōyō so, "?Kōmyō nemyōs so nok ak nahap van hiy kōmyō?"
37 Yoge nan mavap so, "Kamyō nemyōs so mahē Ḡod nilep kal nēk letno liwo nemayanag nōnōm en, nēk m̄ōk kamyō, vitwag nihag lemtō nōnōm ba vitwag nihag legla nōnōm."
38 Ba Tigsas mavap van hiy kōyō so, "Kōmyō et ēglal te nahap a kōmyō vēhge tō anen. ?Kōmyō toyon̄memeh vēh lataqn̄ēmōyō, qele nok so yon̄memeh ōk? ?Kōmyō tin vēh livinlah a nok so in aē, wa lavasugyon̄ a nok so vasugyon̄ aē ōk?"
39 Kōyō meplu goy Tigsas so, "O-oh, kamyō tak vēh."
Tō Tigsas mavap so, "Hēywē, kōmyō vap qeleanen. Kōmyō tin vēh livinlah a nok so in aē en, wa tavasugyon̄ vēh kōmyō lavasugyon̄ ne yon̄memeh a nok so lep en. 40 Ba kōmyō mēvēhge no so vitwag den kōmyō nihag lemtō mino wa vitwag legla mino en, et muk te so nok lep van hiy kōmyō. Veg Ḡod mal tēymat vatag mahē hiy ige nonon a kē mal etyak kēy."
41 Mahē a ige nonon bul son̄wul moyon̄teg nohohole noyō en, tō kēy mololgagay Jemes ba Jon aē. 42 Tō Tigsas niōlōl kēy me tō nivap van hiy kēy so, "Kimi mal ēglal vatag nēmētwun ige lolqōn̄. Ige a so mayanag goy kēy en, namtevuy namaymay, tō ige lililwo nonoy ak memeh ēwē kēy. 43 Ba et haytēyēh te so kimi ak qeleanen. Sowo net vitwag den kimi nemyōs so nilwo goy kimi en, kē tavan me net mugumguteg non ige del. 44 Wa net a nemyōs so nitig helem̄ag kimi en, kē tavan me qeleso neslev nonmi. 45 Veg Ēntēn Net en, kē et van te me so ige sil ak namgumgu nonon. Ba kē mavan me so nimgumgu hiy ige sil, wa so niukēg nēh nonon so niwēl namtehal non ige sil so lep nēh lap."
46 Tigsas tiwag mi ige tin̄qoy nonon mavan heylō me Jeriko, ba mahē a kēy mavan veteg Jeriko, nisil liwo madam tatag Tigsas. Ba net matbē vitwag nahag sili metehal, nahan Batimeas. Net gōh ēntēn Timeas, vaga kē nivēvēhge nēsēm den net a kē nivan sisqet kē me en. 47 Mahē a namatbē nan moyon̄teg so Tigsas Tanasaret navanvan tō metehal en, tō kē niqtēg ōlōl Tigsas. Kē mavap so, "!Tigsas! !Ēntēn Devēt! !Nēk magaysēn no!"
48 Woqse et mohole boel kē, wa mavap so, "!Togtog yon̄!" Ba kē et tog yon̄ te ba mōlōl liwo malig se hag, ba mavap so, "!Tigsas! !Inēk Ēntēn Devēt! !Nēk magaysēn no!"
49 Tigsas mitighiy, ba mavap van hiy kēy so, "Atmi ōlōl kē me."
Tō kēy vap van hiy namatbē nan so, "Itōk, nēk hatig. Tigsas niōlōl nēk so van me hiy kē."
50 Namatbē nan moyow hatig den natnon, ba musuwyeg veteg namalmal a kē matatyip goy tō kē aē, tō nivan me hiy Tigsas ēgēn. 51 Tigsas mēvēhge namatbē nan wo, "?Nēk nemyōs so nok ak nahap van hiy nēk?"
Tō kē meplu so, "Vatgo, no nemyōs so nok etet lok."
52 Tō Tigsas mavap van hiy kē so, "Itōk, nēk van, Ḡod mal ak wē nēk, veg nēdēmtig nōnōm namaymay." Vag tiwag ēwē kē metet lok, tō madam tatag Tigsas lemtehal.