1 Igōhkē noyoy ēwē veg Tigsas Kraēs, ikē Ēntēn Ḡod. 2 Net lēgēlgēg Isaya mavap vasem tō me veg kē, a Ḡod mavap so,
Net gōh bavanvan tēy nohohole mino.
No tēvētleg kē me am̄ag so niak tēytēymat namtehal hiy nēk.
3 Kē niōlōl n̄a lepnō vadalm̄eg, kē niōlōl so,
"Atmi ak tēytēymat namtehal veg Welan nongēn.
Atmi m̄ōgteg galsi ba ak tenenen namtehal susu del veg kē."
4 Tō me atgiy en, Jon nivan me lepnō vadalm̄eg nen, tō niqtēg vavasugyon̄, wa nitoytoy hiy nisil. Tō kē mavap so, "Atmi leh nēdēmdēm nonmi den negengenyeg del nonmi bastō vasugyon̄ kimi tō Ḡod nidēmveteg nubug nonmi."
5 Tō nisil del vel vōnō susu a Judea tiwag mi ige sil n̄a Jerusalem, kēy van tō yon̄teg notoytoy nonon. Bastō kēy ōlbug, tō kē nivasugyon̄ kēy Lēbē Lon̄ Jordan.
6 Namalmal non Jon en mak mi nili kamel. Tō nogoytig nonon en mak mi nivin bōlōk. Ba negengen nagan, nemen titikey ba nusuk ne sukabak.
7 Jon mavap van hiy ige sil so, "Net vitwag sisqet nivan me, ba kē nilwo yeh den no. Nok et haytēyēh te so van me net mugumgu nonon. Wa nok et sey te so taqhiy hōw so tuwyak nasandol nonon den nayn̄on. 8 Nok vasugyon̄ kimi mi nēbē ēwē, ba kē qoyo vasugyon̄ kimi mi Nuvu Yon̄."
9 Lōqōn̄ vitwag, Tigsas mavan me den Nasaret a Kalili, tō Jon nivasugyon̄ kē Lēbē Lon̄ Jordan. 10 Mahē a Tigsas mat kal me den nēbē en, kē met nōtōq mawak, wa Nuvu Yon̄ non Ḡod mēhēw tēqēl me hiy kē qeleso noqon. 11 Ba Ḡod mohole tēqēl me hiy kē mavap so, "Inēk Intik a no nitiy tam nēk. No nemlaklak yeh hiy nēk."
12 Et misin te Nuvu Yon̄ mēvētleg Tigsas tō kē nivan lepnō vadalm̄eg. 13 Kē motog lepnō vadalm̄eg nōqōn̄ son̄wul vet, tō Satan mem̄eygal kē. Tigsas motog tiwag mi nahaphap tuytuy del, ba ige in̄sel metgoy wawah kē.
14 Lēkle qōn̄ a Herod Antipas mētēy Jon Vasugyon̄ tō mōm̄ōk bat kē lēm̄ yētyēt en, Tigsas mavan me Kalili tō meqtēg toytoy Noyoy Ēwē non Ḡod. 15 Tigsas motoytoy so, "Nōqōn̄ mal nognog ēgēn. Nōqōn̄ a Ḡod so nimyanag goy ige sil lemyam mal van sisqet me. Atmi dēmleh den negengenyeg del nonmi, ba dēmtig Noyoy Ēwē."
16 Mahē a Tigsas mavan me sili bē liwo, ōl so Lēbē Kalili, kē metsas yoge vōyō, Simon kōyō ēthēn a Andrō. Kōyō suwsuwyeg qen, veg kōyō net vōn̄ōpn̄ōn mōmō. 17 Tō Tigsas mavap van hiy kōyō so, "Atmōyō dam no, kōmyō van me net mino. Tō nok vatne kōmyō tavan me net vōn̄ōpn̄ōn ige et." 18 Tigsas mohohole bah van hiy kōyō en, tō vag tiwag ēwē kōyō hatig veteg neqen noyō, tō kōyō dam tatag kē.
19 Tigsas et van yeh qete wah, kē nietsas yoge yantēntēn Sēbēdē, nahayō Jemes ba Jon. Kōyō nahag lelo bō-ōt nonoy, wonwon neqen noyō. 20 Tō Tigsas mōl kōyō vagtiwag ēwē, tō kōyō van veteg imam noyō hagtō lōbō-ōt tiwag mi ige et mugumgu nonon, wa kōyō dam tatag Tigsas.
21 Tigsas tiwag mi ige nonon mavan me Kapaniam. Tō totogyeg a Lōqōn̄ M̄ōkheg kē nihayveg hay lēm̄ tatay nonoy wa nivatvatne ige sil. 22 Tō ige mey a kēy moyon̄teg nohohole nonon en, kēy mamamakē aē veg nohohole nonon naman aē, et qele te nohohole non ige vatvatgo Bele. 23 Lamahē nen, net vitwag mahayveg hay me lēm̄ tatay, ba net nan, nuvu het mēhēw kē. 24 Tō kē mōltaw a nēkēkēn ba mavap so, "!Tigsas Tanasaret! ?Wō nēk van me so akteg kemem? ?Nēk so ak hethet kemem, ah? Ba no mal ēglal nēk. !Inēk gōh, Nitiy Et Yon̄ non Ḡod!"
25 Ba Tigsas mohole maymay van hiy nuvu het nan, wa mavap so, "!Ēy, nitog hohole! !Kalō den kē!" 26 Tō nuvu het nan mak nataqn̄ēn meyeyey a meyeyey, tō kē mōltaw a nēkēkēn, tō nuvu het nan nikalō den kē.
27 Ige del mamamakē aē a nēkēkēn, tō kēy mēvēvēhge kēy wo, "?Ēy, wō nahap qele gōh? !Net gōh nohohole nonon negyaq! Ba naman nonon aē, mahē a kē nihole van hiy nuvu het en, kēy yon̄teg kē." 28 Et su misin hōn te, noyoy veg Tigsas maga walēg vel vōnō del n̄a Kalili.
29 Mahē a Tigsas tiwag mi Jemes, wa Jon, wa Simon wa Andrō, kēy makalō me den nēm̄ tatay en, kēy van tasga n̄a lēm̄ non Simon kōyō Andrō. 30 Ba mahē a kēy kalbat me lēm̄ nen, ige lelo ēm̄ en mavasemlō van hiy Tigsas so qēlgan Simon mey nalqōvēn entō letno tamge nonon, veg kē mogom, nogom momyiy maqal kē. 31 Tō Tigsas mavan me hiy kē, wa mētēy namnen tō niyaphatig kē hag nen, tō nogom momyiy nibah den kē, tō kē nilep me negengen hiy kēy ēgēn.
32 Lemyēpyep, mahē a nalo mal yoy vatag, ige a nogom tiwag mi ige a nuvu het mēhēw kēy en, ige nonoy vantēy kēy me hiy Tigsas. 33 Ige del lelo vōnō nen mavan tiwag me lemte-ēm̄ vitwag a me aslil. 34 Tō Tigsas mak wē woqse et a nogom tegtegha maqal tō kēy, tō kēy mēwē qēt lokse. Wa tō kē mōvōy yakyak nuvu het del den woqse et. Ba kē et ukēg te so ige vu het so hohole, veg kēy mal ēglal vatag kē.
35 Lemtap qōn̄qōn̄ lapgetō, Tigsas mahatig, tō makalō aslil, kē mavan mahē a net tateh aē, tō kē nitatay. 36 Me atgiy, Simon tiwag mi ige yaplōplōn van tō sok kē. 37 Kēy metsas kē nen, tō kēy mavap van hiy kē so, "Ige del soksok nēk."
38 Tō Tigsas mavap so, "Itōk so gēn van lepnō tegtegha geh me gōh, tō nok so toytoy van hiy kēy, veg no mavan me so ak namgumgu agōh." 39 Tō kē mavan heylō me vel vōnō n̄a Kalili, tō motoytoy hiy kēy lēm̄ tatay nonoy, wa tō kē mōvōyyakyak nuvu het den kēy.
40 Net vitwag a nēwēyēs, kē mavan me met Tigsas, tō kē mavatiqaw hōw lengon wa mēvēhge kē so nimyin̄ kē. Kē wo, "Ēy, so nēk wo nemyōs, tō nēk tak wenwen vēh no."
41 Ba Tigsas memgaysēn yeh kē, tō mōm̄ōk namnen apwon ba mavap van hiy kē so, "O-oh, no nemyōs. !Nēk wenwen lok!" 42 Tō nogom nonon nibah ganwon, tō nataqn̄ēn niwenwen lok. 43,44 Tō Tigsas nihole maymay van hiy kē, tō mavap so, "Nēk nitog vavasemlō nahap a no mak tō van hiy nēk en. Ba nēk van hiy nipris ba kē niet galgalsi so nataqn̄i mēwē. Wa nēk van ba mogmogo goy Ḡod wa lep nolol namu van hiy Ḡod qele Nele non Mosis mavayēg tō aē, ak tō ige sil ēglal so nogom nōnōm mal bah wa nēk mal wenwen lok." Kē mohole bah en, tō kē nivētleg kē tō nivan. 45 Ba kē et yon̄teg te, kē mavan mohoyhoy lō noyoy gōh, ak tō so Tigsas tit van vēhte lelo vōnō a lengon ige sil. Ba Tigsas motog ēwē aslil a lepnō vadalm̄eg, tō ige vel vōnō mosoksok kē.