1 Yatkel Farisi tiwag mi yatkel vatvatgo Bele a kēy mavan tō me den Jerusalem, kēy mavan me mahay walēg goy Tigsas. 2 Tō kēy met yatkel tin̄qoy non Tigsas a kēy gengen tō en, ba namney nelem, veg kēy et sōwōswōl te. 3 Nēvēnan ige Juw, so kēy wo et sōwōswōl te namney en, tō kēy tit gengen vēhte. Tō ige Farisi namaymay goy nēvēnay. 4 Ba mahē a kēy m̄ōl lok me den letno wēlwēl gengen en, so kēy wo et sōwōswōl te, tō kēy tit gengen vēhte. Navatvatne lēvēnay nam̄adeg, qeleso, naswōswōl vinlah, nuwmet si no-oh tēbē.
5 Tō ige Farisi gōh tiwag mi ige vatvatgo Bele, kēy mēvēhge van hiy Tigsas wo, "?Bahap tō ige nōnōm et tatag te nēvēnangēn, a ige yatqōtqōn gēn mavatne tō gēn aē? ?Bahap tō kēy gengen, ba kēy et sōwōswōl te namney?"
6 Tō Tigsas meplu goy ige Farisi so, "Me am̄ag, Isaya melgēlgēg tenenen tō veg kimi a nangomi vōyō. Kē mayap so,
Ige gōh, kēy dēmap no mi nan̄yay ēwē,
ba nalo taqay yeh tewiwi den no.
7 Kēy mogmogo goy no, yeghuquy ēwē,
kēy vap so kēy vatvatne ige sil mi nēdēmdēm non Ḡod, ba wele wo nēdēmdēm non net ēwē.
8 "Kimi mukēg veteg Nele non Ḡod, bastō kimi mētēy maymay ēwē nēvēnan ige et." 9 Tigsas wo, "Kimi melepyak Nele non Ḡod tō so lep kal nēvēnami. !Namtevumi itōk!" Kē hohole tō nōk ba nēdēmdēm nonon mahē tegha. 10 Tō kē nivap so, "Me am̄ag, Mosis mavap so, ‘Kimi so dēmap imam wa tita nonmi.’ Tō kē mavap se so, ‘Net a nihole hethet hiy imam wa tita nonon en, atmi wuh mat kē.’ 11 Ba kimi vatvatne ige sil so net tit biyin̄ vēhte imam wa tita nonon. Ba kē nivap van hiy kōyō so, ‘Natkel hap aē mino a nok so lep van hiy kōmyō, so biyin̄ kōmyō aē, ba no tit lep vēhte van hiy kōmyō veg no mal vatvat vatag aē so lep van hiy Ḡod.’ 12 Tō nohohole gōh nigatgoy kē, tō kē tit biyin̄ vēhte imam wa tita nonon. 13 Ba lēdēmdēm gōh en, kimi mak nohohole non Ḡod qeleso nage yeghuquy ēwē, veg a bavatvatne tēlēvēnanmi a kimi vatvatne kēy aē en. Woqse dēmdēm mey nehet aē mi kimi."
14 Tō Tigsas niōlōl me ige sil so kēy van me hiy kē, tō kē nivap van hiy kēy so, "Atmi del yon̄teg galsi me nohohole mino tō kimi so yon̄teg vēglal. 15 Nahap taslil tit hayveg vēhte hay hiy net so nak lemlem kē. Ba nahaphap a nikalō me den net en, meynen a niak lemlem kē lengon Ḡod. 16 Nēdēln̄ami wo aē, ba atmi yon̄teg galgalsi."
17 Me atgiy, Tigsas mavan den ige sil tō nikalbat hay lēm̄. Tō ige tin̄qoy nonon mēvēhge kē bēdēmdēm ne vaptēngeg nan. 18 Tō Tigsas mavap van hiy kēy so, "?Qeleave? ?Kimi et ēglal qete de? Kimi so ēglal so vel haphap a net nigengen en tit ak lemlem vēhte kē lengon Ḡod. 19 Nahaphap geh nen tit hayveg vēhte van lēdēmdēm nonon net. Kē nihayveg ēwē hay letqan, tō nikalō lokse den nataqn̄ēn." Lohohole gōh, Tigsas mavap so vel gengen del vēlēs newenwen geh lengon Ḡod.
20 Tō Tigsas wo, "Ba nahap a nikalō me den nēdēmdēm non net tiple ak lemlem kē lengon Ḡod. 21 Veg nēdēmdēm het bubug nikalō me den lēdēmdēm non net. Nēdēmdēm belegleg solosloteg, batan̄tan̄hephep, buwuhmat et, beleplep ēgnōn net tegha, 22 beqneqneg, bemyōs het, bem̄eygal, botogay het, bamatwolwol, bagalgalyak hohole, bohohole sotel, wa bēqētqēt maymay. 23 Vel dēmdēm del mey a nehet gōh takalō me den nēdēmdēm nonon net tō kē niak net nilem lengon Ḡod."
24 Tigsas mavan den Kalili, tō mavan me legeay vōnō Taya. Tō kē mavan tō mahayveg n̄a lēm̄ vitwag, ba kē et buste so ige sil so ēglal kē. Ba kē tit taqbat vēhte den kēy veg kēy mal ēglal kē. 25 Lepnō nen, nalqōvēn vitwag, nam̄alm̄al nonon, nuvu het mēhēw kē. Ba nalqōvēn nan moyon̄teg noyoy so Tigsas mal dēn̄ me, tō kē nivan me tō nitaqlun̄ goy hōw lengon Tigsas. 26 Ba nalqōvēn gōh, ikē et Juw te, kē nage telepnō Fonisia n̄a Siria. Tō kē mēvēhge maymay van hiy Tigsas so kē nivōylō natmat den ēntēn.
27 Tō Tigsas mavap van hiy nalqōvēn nen so, "Itōk so ven̄en toqsis bah ige nētnētm̄ey en. Ba et wē te so lep nagay te gengen nagan ige nētnētm̄ey ba suwyeg van hiy ige tok."
28 Ba nalqōvēn meplu goy Tigsas so, "Welan, hēywē, ba ige tok a laln̄e tono gengen en, kēy gengen goy nigin gengen nagan ige nētnētm̄ey a nisisisgoy."
29 Tō Tigsas mavap van hiy kē so, "Veg nēk meplu goy no qelenen, itōk, no mal galeg. Nēk hatig ba m̄ōl. Nuvu het mal kalō qēt den nam̄alm̄al nōnōm."
30 Nalqōvēn mōm̄ōl lok me en, tō kē et van qelekē nam̄alm̄al nonon en yoyon̄ tō a letno tamge nonon, a nuvu het mal kalō qēt den kē.
31 Tigsas mahatig den napnō liwo Taya, tō kē nivan heylō lepnō Saydon, van dēn̄ mahē kēy ōl so Dekapolis, sisqet Lēbē Liwo a Kalili. 32 Mahē a kē mēdēn̄ lepnō nen, tō yatkel et mavantēy me net vitwag hiy kē a noqoywon, ba nōlōt. Tō kēy vēhge Tigsas so nitan̄ namnen apwon tō kē niwē lokse.
33 Tō Tigsas melep net nan, kōyō mavan yak den ige sil. Tō Tigsas nim̄ōk nēqētbōhōn n̄a lēdēln̄an. Tō kē minih van lēqētqētbōhōn tekelgi tō nim̄ōk n̄a lagayman net nan. 34 Tō Tigsas matkal hag alge tō kē mōm̄ōkheg apap ba mavap so, "Ephata." Nēdēmdēm nan so, "Nēk wak." 35 Tō vagtiwag ēwē, nēdēln̄an nim̄lō tō kē niyon̄teg galsi, wa nagayman mēwē tō kē nihole galsi.
36 Tō Tigsas mōlgontegoy kēy so kēy tog vavasemlō van hiy ige sil. Ba mahē kē mōlgontegoy bah kēy en, vaga kēy et yon̄teg te ba gaygayka malig se hag. 37 Ige sil mamamakē aē yeh veg Tigsas, tō kēy mavap so, "Yēhē, vel haphap a kē niakak en, itōktōk vēlēs. Net a moqoywon tō am̄ag, ba togtōkē kē moyon̄yon̄teg lok, net mey a nōlōt ba kē mohohole lok."