1 Vētmahē a kēy mēdēn̄ me tekel bē liwo nen, tō kēy vēykal hay aslil a lepnō non ige Tekerasa. 2 Tō Tigsas mēhēw den nōbō-ōt wa tō so nivēykal aslil. Ba et misin hōn te wah, net vitwag nikalō me den negeay tamat, tō nivan me hiy Tigsas. Net nan, nuvu het mēhēw kē. 3 Natno togtog nonon vel geay tamat, ba tateh et so nilēg maymay lokse kē mi nējēn. 4 Veg kēy mal lēg vatag kē vag m̄adeg mi nējēn, leyn̄on wa lemnen, ba kē mewlēs m̄ētm̄ēt qēt. Kē namaymay wowoh, tō tateh et so nitēy maymay kē. 5 Vel anqōn̄ wa vel meyen kē nivanvan soloteg natno geay tamat wa n̄a wotō alge, tō kē niōlōl tawtaw ba nihelhel nataqn̄ēn mi nevet a nehey.
6 Ba kē met Tigsas a yeh lapgetō en, tō kē niskiyak me hiy Tigsas tō nitaqlun̄ goy kē, 7,8 tō kē nigayka ba mavap wo, "!Tigsas! !Inēk Ēntēn Ḡod a Neketket a Neketket! ?Wō nēk van me so ak nahap hiy no?"
Tigsas mavap van hiy kē so, "!Vu het, nēk kalō den net agōh!"
Veg bohohole gōh, tō net nan mavap so, "Lahan Ḡod, nok hole maymay van hiy nēk so nitog akak memeh no!"
9 Tō Tigsas mēvēhge kē wo, "?Nahe ihē?"
Ba kē mavap so, "Nahek ‘Nēvēwti Liwo,’ veg kemem nam̄adeg a nam̄adeg." 10 Tō natmat meten̄ten̄ van hiy Tigsas so kē nitog vōyvōy yak kēy den mahē anen. 11 Vētmahē nen, woqse qo gengen tō sili wutwut en. 12 Tō ige vu het mēvēhge maymay van hiy Tigsas so, "Nēk vētleg kemem n̄a lēvēwti qo, ba nēk ukēg kemem so hayveg hay hiy kēy."
13 Tō mak qeleanen, kē mukēg kēy, tō kēy van. Nuvu het del nen makalō den net nan, ba mahayveg qēt hay lelo qo. Noqo del nen, nognog van tēy vagyō (2,000), kēy meplag n̄a lebenben vitwag, tō kēy misisisgoy qēt n̄a lelo bē liwo, tō yoy qēt.
14 Mahē a ige betetgoy qo met van qelenen en, kēy migitgityak tō vasemlō noyoy ne age gōh lelo vōnō nonoy, wa lepnō tegtegha se a sisqet napnō nonoy. Tō ige sil van me, so et temuy nahap a Tigsas mak tō en. 15 Kēy van me hiy Tigsas, tō met net a nēvēwti vu het mēhēw tō kē en, hag tō nen kē mal malmal goy kē, wa nēdēmdēm nonon mal m̄ōleg lok me. Ba kēy del memtēgteg qēt. 16 Tō ige a met tō mi namtay, kēy kaka temun ige a mavan me en, tō kēy mavasemlō vel haphap a Tigsas mak tō van hiy net en wa veg noqo del. 17 Tō ige del mahē nen, mēvēhge maymay van hiy Tigsas so kē nikalō den napnō nonoy.
18 Mahē a Tigsas nitēytēymat so nivan lok lōbō-ōt, wah net a nuvu het mēhēw tō kē en, nemyōs so nidam Tigsas, tō kē nivēhge maymay van hiy kē wo, "Nok dam nēk."
19 Ba Tigsas et buste so kē nidam kē, tō Tigsas mavap van hiy kē so, "Nēk m̄ōl lok hiy ige nōnōm, ba vasemlō van hiy kēy nahaphap del a Welan mak tō van hiy nēk, wa kē memgaysēn nēk." 20 Tō net nan nukēg kē, tō nivan vel mahē a lelqelqevōnō son̄wul a kēy ōl so Dekapolis, tō kē nivasemlō nahap a Tigsas mak tō van hiy kē en, tō ige del moyon̄teg tō kēy mamamakē aē.
21 Tigsas melep nōbō-ōt, tō mōm̄ōl lok me tekel bē liwo. Tō mahē kē mēvēykal aslil, woqse sil mavan me mahay walēg goy kē. 22 Ba net liwo vitwag, kē nilwo goy nēm̄ tatay non ige Tisrael, nahan Jayrus. Mahē kē met Tigsas, kē mavan me mataqlun̄ goy nangon. 23 Tō kē mēvēhge maymay kē van wo, "Nam̄alm̄al su mino mogom liwo, yipteg kē nimat. Nēk van ēgē me ba tan̄ namnē apwon tō kē niwē lokse."
24 Tō Tigsas nitatag kē, tō kōyō van. Ba nisil liwo matatag se kē, ba kēy navan walēg biyimyin̄ kē. 25 Ba nalqōvēn vitwag mavan me a nogom non naqal kē, ba nogom nan maqal kē bēte son̄wul nanm̄e vōyō, ba et bah hōn te. 26 Tō vaga kē et malaklak te, kē niyon̄teg nehet velqōn̄. Kē mal wēl vatag ige tokta a nam̄adeg, ba kē et wē hōn te, nēsēm nonon meqlen̄ yeghuquy ēwē, ba nogom nonon milwo malig se van. 27,28 Ba kē moyon̄teg noyoy veg Tigsas, tō kē mavan tiwag me mi ige sil a lēklan Tigsas. Kē nidēmdēm mahgen so, "Wun nok tan̄qal ēwē namalmal nonon en, tō nogom mino nibah." Tō kē niol namnen van tō nitan̄qal namalmal non Tigsas. 29 Kē matan̄qal bah namalmal nonon Tigsas en, tō vag tiwag ēwē kē moyon̄teg van lataqn̄ēn so nogom nonon mabah, tō kē mēwē.
30 Mahē a kē matan̄qal bah namalmal nonon, Tigsas moyon̄teg vēglal nowmat so naman nonon mavanyak den kē. Tō kē niatkēlē lok me hiy ige sil, tō nivēhge wo, "?Ihē matan̄qal namalmal mino?"
31 Ba ige nonon mavap van hiy kē so, "!Tigsas! Nisil liwo gōh, gēn navan winiwnig, tō yatkel et vanvan qalgoy mi nēk. ?Bahap tō nēk vēhge so ihē matan̄qal nēk?"
32 Ba Tigsas metet walēg kēy so kē nietsas net a matan̄qal tō kē en. 33 Ba nalqōvēn nan mal yon̄teg vēglal van lataqn̄ēn so kē mal wē. Tō kē nivan me hiy Tigsas, a mi namtēgteg, wa mi nihiyey, tō nitaqlun̄ hōw lengon, tō nivasemlō tenenen van nahap a kē mak tō en, wa tō nikaka veg nogom nonon. 34 Tō Tigsas mavap van hiy kē so, "Intik, nēdēmtig nōnōm mak tō nēk mēwē lokse. Van mi natm̄at. Nogom nōnōm mal bah ēgēn."
35 Mahē a Tigsas hohole lapgetō en, yatkel et mavan me den nēm̄ non Jayrus tō mavap van hiy Jayrus so, "Nam̄alm̄al su nōnōm mal mat. Itōk so nēk vap van hiy vatgo en, so kē nitog vanvan me."
36 Ba Tigsas moyon̄teg a kēy hohole qelenen en, tō kē nivap van hiy Jayrus so, "Nēk nitog mētēgteg, ba dēmtig ēwē." 37 Tō Tigsas magatgoy ige del so kēy nitog damdam tatag kē, ba kē melep ēwē Pita, Jemes, wa Jon a ēthēn Jemes, kēytēl madam kē tiwag mi Jayrus. 38 Kēy van dēn̄ me nēm̄ non Jayrus nen, Tigsas et van a nisil liwo taqtō anen, ba woqse valiqō a kēy yayahōlōl beten̄ten̄. 39 Tō kē nihayveg hay lēm̄, tō nivap van hiy kēy so, "Atmi nitog ten̄ten̄. Nam̄alm̄al gōh et mat te, kē memtiy ēwē."
40 Ba yatkel et boyboy hiy kē aē. Tō Tigsas mōvōylō kēy, tō melep imam wa tita nonon nam̄alm̄al en, tiwag mi itēlge nonon, tō kēy hayveg hay mahē a nam̄alm̄al entō aē en. 41 Tō Tigsas nitēy namnen m̄alm̄al en, ba mavap van hiy kē mi nagatgat nonoy so, "Talita kumi." Nēdēmdēm nan so, "M̄alm̄al su, nēk hatig." 42 Tō nam̄alm̄al nan nihatig, tō nivanvan kēlkēl. Nēte nonon son̄wul nanm̄e vōyō. Mahē a kēy met nage qele gōh, tō kēy mamamakē aē a nilwo.
43 Tō Tigsas mavap van hiy kēy so, "Kimi nitog vavasemlō nage gōh van hiy ige sil. Ba lep negengen van hiy kē."