Josué 24

1 Josué assembla aussi toutes les tribus d’Israël à Sichem; et il appela les anciens d’Israël, ses chefs, ses juges et ses officiers, et ils se présentèrent devant Dieu.

2 Et Josué dit à tout le peuple: Ainsi a dit l’Éternel, le Dieu d’Israël: Vos pères, Tharé, père d’Abraham et père de Nacor, habitaient anciennement au delà du fleuve, et servaient d’autres dieux.

3 Mais j’ai pris votre père Abraham de l’autre côté du fleuve, et je le fis aller par tout le pays de Canaan, et je multipliai sa postérité, et je lui donnai Isaac.

4 Et je donnai à Isaac Jacob et Ésaü; et je donnai à Ésaü la montagne de Séir, pour la posséder; mais Jacob et ses fils descendirent en Égypte.

5 Puis j’envoyai Moïse et Aaron, et je frappai l’Égypte par les prodiges que je fis au milieu d’elle; puis je vous en fis sortir.

6 Je fis donc sortir vos pères d’Égypte, et vous vîntes vers la mer; et les Égyptiens poursuivirent vos pères avec des chars et des cavaliers jusqu’à la mer Rouge.

7 Alors ils crièrent à l’Éternel, et il mit une obscurité entre vous et les Égyptiens; puis il ramena sur eux la mer, qui les couvrit, et vos yeux virent ce que je fis aux Égyptiens. Et vous demeurâtes longtemps au désert.

8 Puis, je vous amenai au pays des Amoréens, qui habitaient au delà du Jourdain; ils combattirent contre vous, et je les livrai entre vos mains, vous prîtes possession de leur pays, et je les exterminai devant vous.

9 Balak, fils de Tsippor, roi de Moab, se leva et fit la guerre à Israël. Il appela Balaam, fils de Béor, pour vous maudire.

10 Mais je ne voulus point écouter Balaam; il vous bénit, et je vous délivrai de la main de Balak.

11 Vous passâtes donc le Jourdain, et vous vîntes à Jérico; et les habitants de Jérico, les Amoréens, les Phéréziens, les Cananéens, les Héthiens, les Guirgassiens, les Héviens et les Jébusiens combattirent contre vous, et je les livrai entre vos mains.

12 Et j’envoyai devant vous les frelons, qui les chassèrent devant votre face, comme les deux rois des Amoréens; ce ne fut ni par ton épée, ni par ton arc.

13 Et je vous donnai une terre que vous n’aviez point labourée, des villes que vous n’aviez point bâties, et vous y habitez; vous mangez des vignes et des oliviers que vous n’avez point plantés.

14 Maintenant donc, craignez l’Éternel, et servez-le avec intégrité et fidélité; éloignez les dieux que vos pères ont servis au delà du fleuve et en Égypte, et servez l’Éternel.

15 Que s’il ne vous plaît pas de servir l’Éternel, choisissez aujourd’hui qui vous voulez servir, ou les dieux que servaient vos pères au delà du fleuve, ou les dieux des Amoréens, dans le pays desquels vous habitez; mais pour moi et ma maison, nous servirons l’Éternel.

16 Alors le peuple répondit, et dit: Loin de nous la pensée d’abandonner l’Éternel pour servir d’autres dieux!

17 Car l’Éternel est notre Dieu; c’est lui qui nous a fait monter, nous et nos pères, du pays d’Égypte, de la maison de servitude, et qui a fait devant nos yeux ces grands prodiges, et nous a gardés dans tout le chemin où nous avons marché, et parmi tous les peuples au milieu desquels nous avons passé.

18 Et l’Éternel a chassé devant nous tous les peuples et les Amoréens qui habitaient le pays. Nous aussi, nous servirons l’Éternel; car il est notre Dieu.

19 Et Josué dit au peuple: Vous ne pourrez servir l’Éternel, car c’est un Dieu saint, c’est un Dieu jaloux; il ne pardonnera point vos transgressions et vos péchés;

20 Quand vous abandonnerez l’Éternel, et que vous servirez des dieux étrangers, il se retournera et vous fera du mal, et vous consumera, après vous avoir fait du bien.

21 Alors le peuple dit à Josué: Non! Car nous servirons l’Éternel.

22 Josué dit donc au peuple: Vous êtes témoins contre vous-mêmes, que vous avez choisi vous-mêmes l’Éternel pour le servir. Et ils répondirent: Nous en sommes témoins!

23 Maintenant donc, ôtez les dieux étrangers qui sont au milieu de vous, et tournez votre cœur vers l’Éternel, le Dieu d’Israël.

24 Et le peuple répondit à Josué: Nous servirons l’Éternel notre Dieu, et nous obéirons à sa voix.

25 Josué traita donc alliance avec le peuple en ce jour-là, et il lui établit des lois et des ordonnances à Sichem.

26 Puis Josué écrivit ces paroles dans le livre de la loi de Dieu. Il prit ensuite une grande pierre, et la dressa là, sous le chêne qui était dans le sanctuaire de l’Éternel.

27 Et Josué dit à tout le peuple: Voici, cette pierre sera en témoignage contre nous; car elle a entendu toutes les paroles que l’Éternel nous a dites; et elle sera en témoignage contre vous, afin que vous ne reniiez pas votre Dieu.

28 Et Josué renvoya le peuple, chacun dans son héritage.

29 Or, après ces choses, il arriva que Josué, fils de Nun, serviteur de l’Éternel, mourut, âgé de cent dix ans;

30 Et on l’ensevelit dans le territoire de son héritage, à Thimnath-Sérach, qui est dans la montagne d’Éphraïm, au nord de la montagne de Gaash.

31 Et Israël servit l’Éternel tout le temps de Josué et tout le temps des anciens qui survécurent à Josué, et qui connaissaient toutes les œuvres que l’Éternel avait faites pour Israël.

32 On ensevelit aussi les os de Joseph, que les enfants d’Israël avaient apportés d’Égypte, à Sichem, dans la portion de champ que Jacob avait achetée pour cent pièces d’argent des enfants d’Hémor, père de Sichem; et les enfants de Joseph les eurent dans leur héritage.

33 Éléazar, fils d’Aaron, mourut aussi, et on l’ensevelit à Guibeath-Phinées (coteau de Phinées), qui avait été donné à son fils, Phinées, dans la montagne d’Éphraïm.

Josuas sista tal till folket

1 *Jos 23:2. Josua samlade alla Israels stammar till Shekem. Han kallade till sig de äldste i Israel, dess huvudmän, domare och förmän, och de trädde fram inför Gud. 2 *1 Mos 11:26, 31. Och Josua sade till allt folket:

"Så säger Herren, Israels Gud: På andra sidan floden bodde era fäder i forna tider, och även Tera, Abrahams och Nahors far. Där tjänade de andra gudar. 3 *1 Mos 12:1, 21:1f. Men jag hämtade er fader Abraham från andra sidan floden och lät honom vandra genom hela Kanaans land, och jag gjorde hans avkomma talrik. Jag gav honom Isak, 4 *1 Mos 25:21, 24f, 36:8, 46:1f. och åt Isak gav jag Jakob och Esau. Jag gav Seirs bergsbygd till besittning åt Esau. Men Jakob och hans söner drog ner till Egypten.

5 *2 Mos 7:1–12:51. Sedan sände jag Mose och Aron och slog Egypten med plågor som jag sände bland dem, och därefter förde jag er ut. 6 *2 Mos 14:9f. När jag förde era fäder ut ur Egypten och ni hade kommit till havet, förföljde egyptierna era fäder med vagnar och ryttare*24:6ryttareAnnan översättning: "förare" eller "hästar" (så Septuaginta). ända till Röda havet. 7 *2 Mos 14:19f, 28f. Då ropade de till Herren, och han satte mörker mellan er och egyptierna och lät havet komma över dem så att det täckte dem. Ni såg med egna ögon vad jag gjorde med egyptierna. Sedan bodde ni i öknen en lång tid.

8 *4 Mos 21:21f. Därefter förde jag er in i amoreernas land, de som bodde på andra sidan Jordan. Och de stred mot er, men jag gav dem i er hand så att ni intog deras land, och jag förgjorde dem för er. 9 *4 Mos 22:2f. Då reste sig Balak, Sippors son, kungen i Moab, och gav sig i strid med Israel. Och han sände bud efter Bileam, Beors son, för att förbanna er. 10 Men jag ville inte höra på Bileam, utan han måste välsigna er, och jag räddade er ur hans hand.

11 *Jos 3:16, 6:20, 10:8f, 11:8, 23. När ni hade gått över Jordan och kommit till Jeriko stred Jerikos invånare mot er, och det gjorde även amoreerna, perisseerna, kananeerna, hetiterna, girgasheerna, hiveerna och jebusiterna. Men jag gav dem i er hand. 12 *2 Mos 23:28, 5 Mos 7:20, Ps 44:4. Jag sände panik*24:12panikAnnan översättning (så Septuaginta): "getingar". framför er, och det jagade bort amoreernas båda kungar framför er. Det var inte genom ditt svärd eller din båge. 13 *5 Mos 6:10f. Och jag gav er ett land som ni inte hade arbetat med och städer som ni inte hade byggt, och i dem fick ni bo. Ni fick äta av vingårdar och olivlundar som ni inte hade planterat.

14 Så frukta nu Herren och tjäna honom helhjärtat och i sanning. Gör er av med de gudar som era fäder tjänade på andra sidan floden och i Egypten, och tjäna Herren. 15 Men om ni inte vill tjäna Herren, så välj i dag vem ni vill tjäna, antingen de gudar som era fäder tjänade på andra sidan floden eller de gudar som dyrkas av amoreerna i vilkas land ni bor. Men jag och mitt hus, vi vill tjäna Herren."

16 Då svarade folket: "Aldrig att vi skulle överge Herren och tjäna andra gudar! 17 För Herren är vår Gud, han är den som har fört oss och våra fäder ut ur Egyptens land, ur träldomshuset. Han har gjort dessa stora under inför våra ögon och bevarat oss hela den väg vi har vandrat och bland alla de folk vilkas land vi har dragit igenom. 18 Herren har jagat i väg alla dessa folk för oss, också amoreerna som bodde i landet. Vi vill också tjäna Herren, för han är vår Gud."

19 *2 Mos 23:21. Josua sade till folket: "Ni kan inte tjäna Herren, för han är en helig Gud. Han är en nitisk Gud, och han kommer inte att tolerera era överträdelser och era synder. 20 *Jos 23:15f. Om ni överger Herren och tjänar främmande gudar, kommer han att vända sig bort och låta det gå er illa och förgöra er, efter att förut ha gjort er gott." 21 Men folket sade till Josua: "Nej, vi vill tjäna Herren!" 22 Då sade Josua till folket: "Ni är nu själva vittnen mot er, att ni har valt Herren för att tjäna honom." De svarade: "Ja." 23 *1 Sam 7:3. Han sade: "Gör er då av med de främmande gudar som ni har bland er, och vänd era hjärtan till Herren, Israels Gud!" 24 Folket svarade Josua: "Herren vår Gud vill vi tjäna, och hans röst vill vi lyda."

25 Den dagen slöt Josua ett förbund*24:25förbundJosuas tal (vers 2-15) liknar en förbundstext mellan härskare och underlydande: först återberättas härskarens välgärningar, därefter specificeras de villkor som folket har att lyda. med folket och gav dem lag och rätt i Shekem. 26 *1 Mos 35:4, Dom 9:6. Josua nertecknade allt detta i Guds lagbok. Han tog en stor sten och reste den där under terebinten som stod vid Herrens helgedom. 27 Och Josua sade till allt folket: "Se, denna sten ska vara vittne mot oss, för den har hört alla de ord som Herren har talat med oss. Den ska vara vittne mot er så att ni inte förnekar er Gud." 28 *Dom 2:6. Sedan lät Josua folket gå, var och en till sin arvedel.

Josuas och Eleasars död

29 *Dom 2:8f. En tid härefter*24:29En tid härefterJosua dog kanske ca 1375 f Kr. dog Herrens tjänare Josua, Nuns son, hundratio år gammal. 30 *Jos 19:50. Och man begravde honom på hans arvedels område, i Timnat-Sera i Efraims bergsbygd, norr om berget Gaash.

31 Och Israel tjänade Herren så länge Josua levde och så länge de äldste levde, de som var kvar efter Josua och kände till alla de gärningar som Herren hade gjort för Israel.

32 *1 Mos 33:19, 48:22, 50:25, 2 Mos 13:19, Apg 7:16. Josefs ben, som Israels barn hade fört upp ur Egypten, begravde de i Shekem, på den mark som Jakob hade köpt av barnen till Hamor, Shekems far, för hundra kesitor*24:32kesitorEn okänd, urgammal värdeenhet. Septuaginta: "lamm".. Josefs barn fick detta till arvedel.

33 Även Eleasar, Arons son, dog, och man begravde honom på den höjd som hans son Pinehas hade fått i Efraims bergsbygd.