Josué 8

1 L’Éternel dit ensuite à Josué: Ne crains point et ne t’effraie point; prends avec toi tous les gens de guerre, et lève-toi, monte à Aï. Regarde, j’ai livré entre tes mains le roi d’Aï, son peuple, sa ville et son pays.

2 Tu feras à Aï et à son roi, comme tu as fait à Jérico et à son roi; seulement vous en pillerez pour vous le butin et le bétail. Dresse une embuscade à la ville, par derrière.

3 Josué se leva donc, avec tout le peuple propre à la guerre, pour monter à Aï; et Josué choisit trente mille hommes forts et vaillants, et il les envoya de nuit.

4 Et il leur commanda, en disant: Voyez, vous serez en embuscade derrière la ville; ne vous éloignez pas beaucoup de la ville, et soyez tous prêts.

5 Et moi, et tout le peuple qui est avec moi, nous nous approcherons de la ville. Et quand ils sortiront à notre rencontre, comme la première fois, nous fuirons devant eux,

6 Et ils sortiront après nous, jusqu’à ce que nous les ayons attirés hors de la ville; car ils diront: Ils fuient devant nous comme la première fois. Et nous fuirons devant eux;

7 Alors vous vous lèverez de l’embuscade, et vous vous emparerez de la ville; et l’Éternel votre Dieu la livrera entre vos mains.

8 Or, quand vous aurez pris la ville, vous y mettrez le feu; vous ferez selon la parole de l’Éternel; voyez, je vous l’ai commandé.

9 Josué les envoya donc, et ils allèrent se mettre en embuscade; et ils s’établirent entre Béthel et Aï, à l’occident d’Aï; mais Josué demeura cette nuit-là au milieu du peuple.

10 Puis Josué se leva de bon matin et fit la revue du peuple; et il monta, lui et les anciens d’Israël, devant le peuple, vers Aï.

11 Tout le peuple propre à la guerre, qui était avec lui, monta et s’approcha; et ils vinrent vis-à-vis de la ville, et ils campèrent au nord d’Aï. La vallée était entre lui et Aï.

12 Il prit alors environ cinq mille hommes, et les mit en embuscade entre Béthel et Aï, à l’occident de la ville.

13 Ils disposèrent ainsi le peuple, tout le camp qui était au nord de la ville, et son arrière-garde à l’occident de la ville; puis Josué s’avança cette nuit-là au milieu de la vallée.

14 Or, dès que le roi d’Aï vit cela, les hommes de la ville se hâtèrent, et se levèrent de bon matin. Le roi et tout son peuple sortirent pour la bataille, à la rencontre d’Israël, au lieu indiqué, du côté de la plaine; et il ne savait pas qu’il y avait une embuscade contre lui derrière la ville.

15 Alors Josué et tout Israël, feignant d’être battus devant eux, s’enfuirent dans la direction du désert.

16 Et tout le peuple qui était dans la ville fut assemblé à grands cris pour les poursuivre. Ils poursuivirent Josué, et furent attirés hors de la ville;

17 Et il ne resta pas un homme dans Aï ni dans Béthel, qui ne sortît à la poursuite d’Israël; et ils laissèrent la ville ouverte, et poursuivirent Israël.

18 Alors l’Éternel dit à Josué: Étends le javelot, qui est en ta main, vers Aï; car je la livrerai entre tes mains. Et Josué étendit vers la ville le javelot qui était en sa main.

19 Et ceux qui étaient en embuscade se levèrent promptement du lieu où ils étaient, et ils se mirent à courir, dès qu’il eut étendu sa main; et ils entrèrent dans la ville, s’en emparèrent, et se hâtèrent d’y mettre le feu.

20 Et les gens d’Aï, se tournant derrière eux, regardèrent, et voici, la fumée de la ville montait vers le ciel; et il n’y eut en eux aucune force pour fuir ici ou là. Et le peuple qui fuyait vers le désert, se retourna contre ceux qui le poursuivaient.

21 Car Josué et tout Israël, voyant que ceux qui étaient en embuscade avaient pris la ville et que la fumée de la ville montait, retournèrent, et frappèrent les gens d’Aï.

22 Les autres sortirent aussi de la ville à leur rencontre; ainsi ils furent enveloppés par les Israélites, ayant les uns d’un côté et les autres de l’autre. Et on les battit au point qu’il n’en resta aucun en vie ou qui s’échappât.

23 Et ils prirent vivant le roi d’Aï, et l’amenèrent à Josué.

24 Et quand Israël eut achevé de tuer tous les habitants d’Aï dans les champs, dans le désert, où ils l’avaient poursuivi, et qu’ils furent tous tombés sous le tranchant de l’épée jusqu’au dernier, tous les Israélites retournèrent à Aï, et la firent passer au fil de l’épée.

25 Et tous ceux qui tombèrent, en ce jour-là, hommes et femmes, furent au nombre de douze mille, tous gens d’Aï.

26 Et Josué ne retira point sa main, qu’il avait étendue avec le javelot, jusqu’à ce qu’on eût voué à l’interdit tous les habitants d’Aï.

27 Seulement les Israélites pillèrent pour eux le bétail et le butin de cette ville-là, selon ce que l’Éternel avait commandé à Josué.

28 Josué brûla donc Aï, et la réduisit en un monceau perpétuel de ruines, jusqu’à ce jour.

29 Il pendit au bois le roi d’Aï, jusqu’au soir; mais, au coucher du soleil, Josué commanda qu’on descendît son cadavre du bois; et on le jeta à l’entrée de la porte de la ville, et on éleva sur lui un grand monceau de pierres, qui est demeuré jusqu’à ce jour.

30 Alors Josué bâtit un autel à l’Éternel, le Dieu d’Israël, sur le mont Ébal,

31 Comme Moïse, serviteur de l’Éternel, l’avait commandé aux enfants d’Israël, ainsi qu’il est écrit dans le livre de la loi de Moïse; un autel de pierres brutes, sur lesquelles on n’avait point levé le fer. Ils y offrirent des holocaustes à l’Éternel, et ils présentèrent des sacrifices de prospérités.

32 Il écrivit aussi là, sur les pierres, une copie de la loi de Moïse, que celui-ci avait écrite devant les enfants d’Israël.

33 Et tout Israël, et ses anciens, et ses officiers, et ses juges, se tenaient des deux côtés de l’arche, devant les sacrificateurs, les Lévites, qui portaient l’arche de l’alliance de l’Éternel; les étrangers y étaient aussi bien que les Israélites, une moitié du côté du mont de Garizim, et l’autre moitié du côté du mont Ébal, comme Moïse, serviteur de l’Éternel, l’avait précédemment commandé, pour bénir le peuple d’Israël.

34 Après cela, Josué lut toutes les paroles de la loi, la bénédiction et la malédiction, selon tout ce qui est écrit dans le livre de la loi.

35 Il n’y eut rien de tout ce que Moïse avait commandé, que Josué ne lût en présence de toute l’assemblée d’Israël, des femmes, des petits enfants, et des étrangers qui marchaient au milieu d’eux.

Ais erövring och förstöring

1 *5 Mos 1:21, 7:17f, 20:3f, 31:3f.Herren sade till Josua: "Var inte rädd och tappa inte modet! Ta med dig allt krigsfolk och bryt upp och dra ut mot Ai. Se, jag har gett kungen i Ai med hans folk, hans stad och hans land i dina händer. 2 *Jos 6:21, 24. Och du ska göra med Ai och dess kung som du gjorde med Jeriko och dess kung, men bytet och boskapen därifrån får ni behålla. Lägg ett bakhåll mot staden på andra sidan av den."

3 Då bröt Josua upp med allt krigsfolket för att tåga mot Ai. Josua valde ut trettiotusen man, tappra stridsmän, och sände ut dem om natten. 4 Han befallde dem: "Lägg er i bakhåll mot staden, på andra sidan av den, men gå inte alltför långt från staden. Och håll er alla beredda. 5 *Jos 7:5. Själv ska jag med allt folk som är kvar hos mig rycka fram mot staden. När de då drar ut mot oss som förra gången ska vi fly för dem. 6 Då kommer de att förfölja oss tills vi har lockat bort dem från staden. De kommer att säga: Nu flyr de för oss, precis som förra gången. 7 Men när vi flyr för dem ska ni komma fram ur bakhållet och inta staden, för Herren er Gud har gett den i er hand. 8 Och när ni har tagit staden ska ni tända eld på den. Gör som Herren har sagt. Ge akt på vad jag har befallt." 9 Josua sände i väg dem, och de gick och lade sig i bakhåll mellan Betel och Ai, väster om Ai. Men Josua stannade över natten bland folket.

10 Tidigt på morgonen mönstrade Josua folket och drog upp med de äldste i Israel i spetsen för folket till Ai. 11 Allt det krigsfolk som var kvar hos honom drog upp och ryckte allt närmare tills de kom mitt emot staden. Där slog de läger norr om Ai med dalen mellan sig och Ai. 12 Men han tog omkring femtusen man och lade dem i bakhåll mellan Betel och Ai, väster om staden. 13 Och när folket intagit ställning, både lägret norr om staden och de som låg i bakhåll väster om staden, gick Josua den natten fram till mitten av dalen. 14 När kungen i Ai såg detta, skyndade sig stadens män och han själv med allt sitt folk och drog tidigt på morgonen ut till strid mot Israel, bort till den utsedda platsen framför hedmarken. Han visste inte om bakhållet mot honom på andra sidan staden. 15 Josua och hela Israel låtsades bli slagna och flydde i riktning mot öknen. 16 Då kallade man samman allt folket i staden för att förfölja dem, och de förföljde Josua och lockades bort från staden. 17 Inte en enda man blev kvar i Ai eller i Betel, alla drog ut efter Israel och lämnade staden öppen när de förföljde Israel.

18 Och Herren sade till Josua: "Räck ut spjutet*8:18spjutetAnnan översättning: "kroksabeln" (även i vers 26). i din hand mot Ai, för jag ska ge staden i din hand." Då räckte Josua ut spjutet i sin hand mot staden. 19 Och de som låg i bakhåll reste sig snabbt från sin plats och skyndade i väg, så snart han räckte ut sin hand, och de nådde staden och intog den och skyndade sig att sätta eld på den. 20 När då männen från Ai vände sig om, fick de se hur rök från staden steg upp mot himlen. Och de hade ingen möjlighet att fly åt vare sig ena eller andra hållet, eftersom folket som hade flytt mot öknen nu vände sig mot sina förföljare. 21 När Josua och hela Israel såg att de som legat i bakhåll hade intagit staden och att röken steg från staden, vände de om och slog ner männen från Ai. 22 *5 Mos 7:2. De andra drog ut från staden emot dem, så att de hamnade mitt emellan israeliterna och hade dem på båda sidor om sig. Man nergjorde dem och lät ingen överleva eller komma undan. 23 Men kungen i Ai tillfångatogs levande och fördes till Josua.

24 När Israel hade dödat Ais alla invånare ute på fältet och i öknen dit de förföljt dem, och alla hade fallit för svärd och blivit nergjorda, vände alla israeliterna tillbaka till Ai och slog det med svärd. 25 De som föll den dagen, män och kvinnor, utgjorde 12 000 personer, allt folket i Ai. 26 *2 Mos 17:11f. Josua drog inte tillbaka sin hand som han räckt ut spjutet med förrän alla Ais invånare hade blivit tillintetgjorda. 27 Bara boskapen och bytet som Israel hade tagit från den staden behöll man, enligt den befallning Herren hade gett Josua. 28 Och Josua brände Ai och gjorde det till en grushög för evig tid, till en ödemark, som det är ännu i dag. 29 *5 Mos 21:22f, Jos 10:26f. Kungen i Ai lät han hänga upp på en påle, och där fick han hänga till kvällen. När solen gick ner tog man på Josuas befallning ner hans döda kropp från pålen och kastade den vid ingången till stadsporten. De reste ett stort stenröse över den, och det finns kvar än i dag.

Josua läser lagen på berget Ebal

30 *5 Mos 27:2f. Vid den tiden byggde Josua ett altare åt Herren, Israels Gud, på berget Ebal,*8:30ett altare … på berget EbalEtt altare från ungefär denna tid har hittats på berget Ebal, ca 8 x 11 meter brett och över 2,5 meter högt.31 *2 Mos 20:25. så som Herrens tjänare Mose hade befallt Israels barn och det var föreskrivet i Moses lagbok*8:31befallt ... föreskrivet i Moses lagbokBefallningen finns i 5 Mos 27:4f.: ett altare av ohuggna stenar som inte var bearbetade med järn. På det offrade de brännoffer åt Herren och slaktade gemenskapsoffer. 32 *5 Mos 31:9. Där på stenarna lät Josua göra en avskrift*8:32på stenarna … en avskriftLagar ristades ofta in på stora stenar till påminnelse för folket, t ex den berömda babyloniska Hammurabilagen från 1700-talet f Kr. av den lag som Mose hade skrivit inför Israels barn. 33 *5 Mos 11:29, 27:11f. Hela Israel med dess äldste och förmän och domare stod på båda sidor om arken, med de levitiska prästerna som bar Herrens förbundsark framför sig. Den ena hälften av folket, både främlingar och infödda, stod vänd mot berget Gerissim och den andra hälften mot berget Ebal, i enlighet med vad Herrens tjänare Mose*8:33Gerissim … Ebal … Mose … hade befalltSe 5 Mos 11:29 samt befallningen i 5 Mos 27. tidigare hade befallt för att välsigna Israels folk.

34 *5 Mos 28:1f, 15f. Därefter läste han upp alla lagens ord, välsignelsen och förbannelsen, allt så som det var skrivet i lagboken. 35 *5 Mos 31:12. Inte ett ord av allt det som Mose hade befallt underlät Josua att läsa upp inför Israels hela församling med kvinnor och barn och de främlingar som följde dem.