1 Eine sanfte Antwort dämpft den Grimm; ein verletzendes Wort aber reizt zum Zorn. 2 Die Zunge der Weisen gibt gute Lehren; aber der Toren Mund schwatzt viel dummes Zeug. 3 Die Augen des HERRN sind überall; sie erspähen die Bösen und die Guten. 4 Eine heilsame Zunge ist ein Baum des Lebens; aber Verkehrtheit in ihr verwundet den Geist. 5 Ein dummer [Junge] verschmäht die väterliche Zucht; wer aber auf die Zurechtweisung achtet, der wird klug. 6 Im Hause des Gerechten ist viel Vermögen; im Einkommen des Gottlosen aber ist Zerrüttung. 7 Die Lippen der Weisen säen Erkenntnis; das Herz der Narren aber ist unaufrichtig. 8 Der Gottlosen Opfer ist dem HERRN ein Greuel; das Gebet der Aufrichtigen aber ist ihm angenehm. 9 Der Gottlosen Weg ist dem HERRN ein Greuel; wer aber der Gerechtigkeit nachjagt, den hat er lieb. 10 Wer den Pfad verläßt, wird schwer bestraft; wer die Zucht haßt, der muß sterben. 11 Totenreich und Abgrund sind dem HERRN bekannt; wie viel mehr die Herzen der Menschen! 12 Der Spötter liebt die Zurechtweisung nicht; darum geht er nicht zu den Weisen. 13 Ein fröhliches Herz macht das Angesicht heiter; aber durch Betrübnis wird der Geist niedergeschlagen. 14 Das Herz der Verständigen trachtet nach Erkenntnis; aber der Mund der Narren weidet sich an der Dummheit. 15 Ein Unglücklicher hat lauter böse Tage, aber ein frohmütiger hat immerdar Festmahl. 16 Besser wenig mit der Furcht des HERRN, als großer Reichtum und ein unruhiges Gewissen dabei! 17 Besser ein Gericht Kraut mit Liebe, als ein gemästeter Ochse mit Haß! 18 Ein zorniger Mann erregt Hader; aber ein Langmütiger stillt den Zank. 19 Der Weg des Faulen ist wie mit Dornen verzäunt; aber der Pfad der Redlichen ist gebahnt. 20 Ein weiser Sohn macht seinem Vater Freude; ein dummer Mensch aber verachtet seine Mutter. 21 Torheit ist dem Unvernünftigen eine Wonne; ein verständiger Mann aber wandelt geradeaus. 22 Durch Mangel an Besprechung werden Pläne vereitelt; wo aber viele Ratgeber sind, da kommen sie zustande. 23 Es freut einen Mann, wenn man ihm antwortet; und wie gut ist ein Wort, geredet zur rechten Zeit! 24 Der Weg des Lebens geht aufwärts für den Klugen, um den Scheol zu vermeiden, welcher drunten liegt. 25 Der HERR reißt das Haus der Stolzen nieder; aber die Grenze der Witwe setzt er fest. 26 Böse Anschläge sind dem HERRN ein Greuel, aber freundliche Reden sind [ihm] rein. 27 Wer unrecht Gut begehrt, verstört sein Haus; wer aber Geschenke haßt, der wird leben. 28 Das Herz des Gerechten überlegt die Antwort; aber ein gottloses Maul stößt böse Worte aus. 29 Der HERR ist fern von den Gottlosen, aber das Gebet der Gerechten erhört er. 30 Ein freundlicher Blick erfreut das Herz, eine gute Botschaft stärkt das Gebein. 31 Ein Ohr, das gern den Lebenserfahrungen lauscht, hält sich inmitten der Weisen auf. 32 Wer der Zucht entläuft, verachtet seine Seele; wer aber auf Zurechtweisung hört, erwirbt Verstand. 33 Die Furcht des HERRN ist die Schule der Weisheit, und der Ehre geht Demut voraus.
1 Mā te kupu ngāwari e kaupare te riri;
mā te kupu taimaha ia e whakaoho te riri.
2 Ko te arero o te tangata whakaaro nui e whakahua tika ana i te mātauranga;
e whakapuaki ana ia te māngai o ngā kūware i te wairangi.
3 Kei ngā wāhi katoa ngā kanohi o Ihowā,
e titiro ana ki te hunga kino, ki te hunga pai.
4 Ko te arero reka he rākau nō te ora;
tēnā ki te whanokē a roto he wāwāhi wairua.
5 E whakahāwea ana te wairangi ki te papaki a tōna pāpā;
ko te tangata ia e mahara ana ki te ako ka mōhio ki te tūpato.
6 He nui te taonga kei te whare o te tangata tika;
he raruraru ia kei roto i ngā mea hua ki te tangata kino.
7 E ruia ana te mātauranga e ngā ngutu o ngā whakaaro nui;
kāhore ia he pēnā a te ngākau o ngā kūware.
8 He mea whakarihariha ki a Ihowā te whakahere a te hunga kino;
engari, e manako ana ia ki te īnoi a te hunga tika.
9 He mea whakarihariha ki a Ihowā te huarahi o te tangata kino;
ko te tangata ia e whai ana i te tika tāna e aroha ai.
10 He kino te papaki ki te tangata e whakarere ana i te ara;
ā, ko te tangata e kino ana ki te ako, ka mate.
11 Kei te aroaro o Ihowā te rēinga me te whakangaromanga;
engari rawa hoki ngā ngākau o ngā tama a te tangata.
12 E kore te tangata whakahī e aroha ki te kaipapaki;
e kore hoki e haere ki te hunga whakaaro nui.
13 Mā te koa o te ngākau ka pai ai te mata;
mā te pōuri ia o te ngākau ka marū ai te wairua.
14 E rapu ana te ngākau mōhio i te mātauranga;
ko te kūware ia tā te māngai o ngā wairangi e kai ai.
15 He kino ngā rā katoa o te hunga pōuri;
he hākari tonu tā te tangata i te ngākau mārama.
16 He pai kē te iti i kīnakitia ki te wehi ki a Ihowā,
i te nui taonga i kīnakitia ki te raruraru.
17 He pai ake te tina pūwhā ko te aroha hei kīnaki,
i te kau whāngai e kīnakitia ana ki te mauāhara.
18 He whakaoho tautohe tā te tangata pukuriri;
he pēhi pakanga ia tā te tangata manawanui.
19 Ko te ara o te tangata māngere, ānō he taiepa tātarāmoa;
he ara nui ia tō te tangata tika.
20 He tama whakaaro nui, ka koa te pāpā;
tēnā ko te tama kūware, he whakahāwea ki tōna whaea.
21 Ki te tangata maharakore he mea whakahari te wairangi;
he tika ia te haere a te tangata mātau.
22 Ki te kāhore he rūnanga, ka pororaru ngā tikanga;
mā te tokomaha ia o ngā kaiwhakatakoto whakaaro ka mau ai.
23 Kei tā tōna māngai i whakahoki ai he koa mō te tangata;
ko te kupu i te wā i tika ai, ānō te pai!
24 Ki te tangata whakaaro nui e ahu whakarunga ana te ara ki te ora,
he mea kia mahue ai i a ia te rēinga o raro.
25 Ka hūtia ake e Ihowā te whare o te tangata whakakake;
engari ka whakapūmautia e ia te rohe o te pouaru.
26 He mea whakarihariha ki a Ihowā ngā whakaaro nanakia;
he mea kohakore ia ngā kupu āhuareka.
27 Ko te tangata apo taonga, raruraru ana i a ia tōna whare;
ka ora ia te tangata e kino ana ki ngā mea hōmai noa.
28 Ko te ngākau o te tangata tika e āta whakaaro ana ki te kupu hei whakahokinga;
ko te māngai ia o te tangata kino e tāhoro ana i ngā mea kikino.
29 E matara ana a Ihowā i te hunga kino;
otiia e rongo ana ia ki te īnoi a te hunga tika.
30 Mā te mārama o ngā kanohi ka koa ai te ngākau;
ā, mā te rongo pai ka mōmona ai ngā wheua.
31 Ko te taringa e whakarongo ana ki te whakatūpato e ora ai,
ka noho i waenga i te hunga whakaaro nui.
32 Ko te tangata e whakakāhore ana ki te papaki, e whakahāwea ana ki tōna wairua;
engari ko te tangata e rongo ana ki te ako, ka whiwhi ki te ngākau mahara.
33 Ko te wehi ki a Ihowā te ako o te whakaaro nui;
ko te ngākau whakaiti hoki e haere ana i mua i te hōnore.