1 Gleich Wasserbächen ist des Königs Herz in der Hand des HERRN; er leitet es, wohin er will. 2 In eines jeglichen Augen ist sein Weg recht; aber der HERR wägt die Herzen. 3 Recht und Gerechtigkeit üben ist dem HERRN lieber als Opfer. 4 Hohe Augen und ein aufgeblasenes Herz, das Ackern der Gottlosen ist Sünde. 5 Die Überlegungen des Fleißigen sind nur zum Vorteil, aber wer allzusehr eilt, hat nur Schaden davon. 6 Wer mit lügenhafter Zunge Schätze erwirbt, der jagt nach Wind und sucht den Tod. 7 Die Gewalttätigkeit der Gottlosen rafft sie weg; denn sie weigern sich, das Rechte zu tun. 8 Wer schuldbeladen ist, muß krumme Wege gehen; wer aber lauter ist, der handelt redlich. 9 Es ist besser, in einem Winkel auf dem Dach zu wohnen, als mit einem zänkischen Weib in einem gemeinsamen Haus. 10 Die Seele des Gottlosen begehrt nach Bösem, sein Nächster findet keine Gnade vor ihm. 11 Durch Bestrafung des Spötters wird der Alberne gewitzigt, und wer auf den Weisen achtet, wird belehrt. 12 Der Gerechte [Gott] achtet auf des Gottlosen Haus, er stürzt die Gottlosen ins Unglück. 13 Wer sein Ohr vor dem Geschrei des Armen verstopft, der wird auch keine Antwort kriegen, wenn er ruft. 14 Eine heimliche Gabe besänftigt den Zorn, und ein Geschenk im Busen den heftigsten Grimm. 15 Es ist eine Freude für die Gerechten, wenn Recht geschafft wird; aber für die Übeltäter ist es ein Schrecken. 16 Ein Mensch, der vom Wege des Verstandes abirrt, wird ruhen in der Versammlung der Schatten. 17 Wer Vergnügen liebt, muß Mangel leiden; wer Wein und Öl liebt, wird nicht reich. 18 Der Gottlose wird den Gerechten ablösen, und der Betrüger kommt an des Redlichen Statt. 19 Besser ist’s in der Wüste zu wohnen, als bei einem zänkischen und ärgerlichen Weib. 20 Ein wertvoller Schatz und Öl ist in der Wohnung des Weisen; aber ein törichter Mensch vergeudet es. 21 Wer darnach trachtet, gerecht und gnädig zu sein, der findet Leben, Gerechtigkeit und Ehre. 22 Ein Weiser erobert die Stadt der Starken und stürzt die Macht, darauf sie sich verließ. 23 Wer seinen Mund hütet und seine Zunge bewahrt, der erspart seiner Seele manche Not. 24 Ein übermütiger und vermessener Mensch (Spötter wird er genannt) handelt in frevelhaftem Übermut. 25 Der Faule muß Hungers sterben, da er mit seinen Händen nicht arbeiten will. 26 Es kommen täglich neue Begehren; aber der Gerechte gibt und hält nicht zurück. 27 Das Opfer der Gottlosen ist [dem HERRN] ein Greuel, zumal wenn man es mit Bosheit darbringt. 28 Ein Lügenzeuge geht zugrunde; aber ein Ohrenzeuge darf immer wieder reden. 29 Der Gottlose macht ein freches Gesicht; aber der Gerechte hat einen sichern Gang. 30 Es hilft keine Weisheit, kein Verstand und kein Rat wider den HERRN. 31 Das Roß wird gerüstet auf den Tag der Schlacht; aber der Sieg ist des HERRN.
1 Kei roto te ngākau o te kīngi i te ringa o Ihowā ānō he awa rerenga wai;
e whakaangahia ana e ia ki ngā wāhi katoa e pai ai ia.
2 Ko ngā ara katoa o te tangata, tika kau ki ōna kanohi ake;
ko Ihowā ia hei pāuna i ngā ngākau.
3 Ko te mahi i te tika, i te whakawā,
ki tā Ihowā, pai atu i te patunga tapu.
4 He kanohi whakakake, he ngākau whakapehapeha,
ā, ko te rama hoki o te hunga kino, he hara kau.
5 Ko ngā whakaaro o te tangata uaua e ahu anake ana ki te hua o te taonga;
ko te hunga tākare katoa ia e whawhai kau ana ki te mūhore.
6 E rite ana tā te arero teka āmi i te taonga ki te mamaoa e āia noatia ana;
ko te hunga e rapu ana i ērā e rapu ana i te mate.
7 Mā te pāhua a te hunga kino e tahi atu rātou;
mō rātou kāhore e pai ki te whakawā.
8 He ara tino kōpikopiko tō te tangata e waha ana i te hara;
tēnā ko te tangata mā, he tika tāna mahi.
9 He pai kē te noho i te kokonga o te tuanui,
i te noho tahi me te wahine ngangare i roto i te whare māhorahora.
10 Ko tā te wairua o te tangata kino he hiahia ki te kino;
e kore ōna kanohi e manako ki tōna hoa.
11 Ki te whiua te tangata whakahī, ka whai whakaaro te kūware;
ā, ki te whakaakona te tangata whakaaro nui, ka whiwhi ia ki te mātauranga.
12 Ka āta whakaaroa e te tangata tika te whare o te tangata kino;
te pēheatanga e whakatakā ai te hunga kino ki te mate mō rātou.
13 Ko te tangata e puru ana i ōna taringa ki te karanga a te rawakore,
tērā hoki ia e karanga, heoi e kore e whakarangona.
14 Mā te mea hōmai puku ka mārie ai te riri,
mā te moni whakapati hoki i roto i te uma ka mārie ai te āritarita kaha.
15 He mahi koa nā te tangata tika te whakawā;
mō ngā kaimahi ia i te kino, ko te whakangaromanga.
16 Ko te tangata e kotiti kē ana i te huarahi o te mahara,
ka noho ia i te whakaminenga o ngā tūpāpaku.
17 Ko te tangata matenui ki ngā āhuareka, ka rawakore;
ā, ko te tangata e matenui ana ki te wāina, ki te hinu, e kore e whai taonga.
18 Hei utu te tangata kino mō te tangata tika;
ā, ka haere mai te tangata kōpeka hei whakakapi mō te tangata tū tika.
19 He pai kē te noho i te koraha,
i te noho tahi me te wahine tohetohe, wahine pukukino.
20 Kei te nohoanga o te tangata whakaaro nui te taonga mōmōhanga me te hinu;
heoi maumauria ake e te wairangi.
21 Ko te tangata e whai ana i te tika, i te atawhai,
ka whiwhi ki te ora, ki te tika, ki te hōnore.
22 Ka pikitia e te tangata whakaaro nui te pā o ngā mārohirohi,
ka taka hoki i a ia te kaha i whakawhirinaki ai rātou.
23 Ko te tangata e tiaki ana i tōna māngai,
i tōna arero, e tiaki ana i tōna wairua kei raru.
24 Ko te tangata whakakake, whakapehapeha, ko te tangata whakahī tōna ingoa,
e mahi ana ia i runga i te whakahirahira o tōna whakamanamana.
25 Ka mate te tangata māngere i tōna hiahia anō;
e kore hoki ōna ringa e pai ki te mahi.
26 Tērā te hanga he kaiapo tonu ā pau noa te rā;
ko tā te tangata tika ia he hōmai, kāhore hoki āna kaiponu.
27 He mea whakarihariha te whakahere a te tangata kino;
tērā noa ake ina hē te whakaaro i kawea mai ai e ia.
28 Ka mate te kaiwhakaatu teka;
nā, ko te tangata whakarongo, ka kōrero, kāhore he kaiwhakahē.
29 Ka whakamārō te tangata kino i tōna mata;
tēnā ko te tangata tika, ka whakapai i ōna ara.
30 I tō Ihowā aroaro kāhore he whakaaro nui,
kāhore he mātauranga, kāhore he kupu mōhio, e tū.
31 Kua rite noa ake he hōiho mō te rā o te whawhai;
kei a Ihowā ia te whakaoranga.