[Den tredje av Halleluja-psalmerna (Ps 111-118) och den första i den samling psalmer som kallas "egyptiska Hallel" (Ps 113-118) där Psalm 113-114 sjöngs före påskmåltiden och 115-118 efter måltiden. Dessa sex psalmer sjöngs alltså kvällen före israeliternas uttåg och befrielse från slaveriet i Egypten, och även kvällen före Jesu uttåg (gr. exodus) till himlen, se Luk 9:31.

Psalmen är väl strukturerad och har tre exakt balanserade strofer, var och en på tre verser. I mitten lyfts psalmens tema fram genom en retorisk fråga: "Vem kan jämföras med Herren vår Gud?" I judiska hem i Europa och USA (väster om Jerusalem) finns ofta vers 3 tillsammans med ordet mizrach (öst) på ett ornament som hänger på den östra väggen i hemmet för att indikera bönens riktning. Seden baseras på Salomos bön (1 Kung 8:33, 44, 48; 2 Krön 6:34) och Daniel som öppnade fönstren mot Jerusalem, se Dan 6:10.

Författare: Okänd

Citeras: En av de psalmer Jesus och lärjungarna sjöng under påsken, se Matt 26:30; Mark 14:26.

Struktur:

1. Halleluja, vers 1a

2. Uppmaning att prisa, vers 1b-4

3. "Vem är som Herren?", vers 5a

4. Prisa Herren, vers 5b-9a

5. Halleluja, vers 9b]

1 Prisa Herren (lova Jah – hebr. hallelu jah)!

Prisa (hebr. halal) Herren (Jahveh), ni hans tjänare,

prisa Herrens (Jahvehs) namn.

2 Låt Herrens (Jahvehs) namn bli välsignat (prisat, låt oss böja oss inför honom),

nu och för evigt!

3 Från solens uppgång (i öster – hebr. mizrach) till dess nedgång ("mot dess ingång", dvs. i väster) [över hela jorden]

ska Herrens (Jahvehs) namn prisas.

4 Herren (Jahveh) är högt över alla hednafolk,

hans härlighet (ära, tyngd, dignitet; mättade gudsnärvaro) sträcker sig högt över himlen.

5 Vem kan jämföras med Herren (Jahveh),

vår Gud (Elohim)?

[Fram till och med vers 5a har Herrens personliga namn Jahveh nämnts sex gånger. Nu i psalmens centrala vers kommer crescendot där Gud omnämns den sjunde gången som "vår Gud" (hebr. Elohai). Talet sju står för fullkomlighet. Vers 6-9 beskriver nu vad Gud gör, men använder pronomet "han".]

Han som tronar så högt.

6 Han som böjer sig ner,

för att se på himlen och jorden.

7 Han reser (lyfter) den fattige (ringe) ur stoftet,

han reser (lyfter) den hjälplöse från dyngan (sophögen, platsen där avfall dumpades).

8 för att sätta honom bredvid furstar,

tillsammans med sitt folks furstar. [1 Sam 2:8; Luk 1:52]

9 Han låter den ofruktsamma bo i hemmet,

som lycklig mor till barn. [Barnlöshet var en stor skam, se 1 Sam 1:2-20.]

Prisa Herren (lova Jah – hebr. hallelu jah)!