[Psalm 149 är den fjärde av de fem Halleluja-psalmer som avslutar hela Psaltaren (Ps 146-150). Psalm 149 har kopplingar till Psalm 2. Psalmen har totalt sju uppmaningar att prisa Gud. Det inleds med imperativet "Sjung till Herren" följt av sex verb i jussiv form (som beskriver en önskan) och översätts med ordet "låt" (vers 2, 3 och 5). Psalmens avslutning har också ett messianskt perspektiv, se vers 8-9, och kan ses som en parallell till Ps 2 i bokens inledning.

Författare: Okänd

Struktur:

1. Låt hans heliga prisa och glädja sig, vers 1-4

2. Lovsång med ett tveeggat svärd, vers 5-9]

1 Prisa Herren (lova Jah – hebr. hallelu jah)!

Sjung till Herren (Jahveh) en ny sång

och hans lov i de heligas församling.

2 Låt Israel fröjdas i sin skapare,

låt Sions barn glädja sig i sin kung.

[Det judiska folket är skapat.]

3 Låt dem prisa hans namn med dans,

låt dem sjunga lovsång till honom med tamburiner och kinnor-harpa (kithara – hebr. kinnor).

[Olika instrument speglar olika känslor. Tamburiner står för glädje, dans och seger, se 2 Mos 15:20. Även harpan förknippas med en glädje och en ny sång, se Ps 33:1-2.]

4 För Herren (Jahveh) har sin glädje i sitt folk.

Han kröner de ödmjuka med frälsning.

5 Låt de heliga jubla (triumfera) i härlighet,

låt dem ropa (höja gälla triumferande jubelrop) på sina bäddar (dynor).

[Dag som natt, eller att firandet pågår hela dagen ända in till natten.]

6 Guds lov (upphöjande) ska vara i deras hals (hebr. garon) [de lovprisar med full hals]

och ett tveeggat (ordagrant: tvåtandat) svärd i deras hand. [Heb 4:12]

[Lovprisning är ett vapen – ett svärd!]

7 För att verkställa hämnd över hednafolken (nationerna – hebr. goj)

och tillrättavisning över folken (hebr. am).

8 För att binda kungar i kedjor

och fjättra deras furstar med järn.

9 För att fullgöra domen som är skriven över dem.

Detta är äran för alla hans heliga.

Prisa Herren (lova Jah – hebr. hallelu jah)!